Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ibland har jag inte fått tolk trots att jag varit ute flera veckor i förväg, säger sjuksköterskan Evelyn Warburton på Vännäs Hälsocentral. Läs mer i tidningen Dagens Medicin.

Ibland har jag inte fått tolk trots att jag varit ute flera veckor i förväg, säger sjuksköterskan Evelyn Warburton på Vännäs Hälsocentral. Läs mer i tidningen Dagens Medicin. Bild: Johan Löf/Bildbyrån

Okunniga tolkar skapar risker i vården

Tolkbristen medför stora svårigheter för vården, enligt en rapport som Socialstyrelsen presenterar i dag. I hela landet finns bara 149 sjukvårdstolkar – samtidigt som landstingens ersättning är låg och samordningen dålig.

Annons:

Vanliga problem

  • Tolken dyker inte upp.
  • Tolken avbokar sent – omöjligt att hitta ersättare.
  • Tolken har fel dialekt eller till och med fel språk.
  •  Distanstolkar gör annat under tiden, till exempel åker tunnelbana, lagar mat eller går på toaletten.
  •  Tolken lägger till eller tar bort information eller pratar om annat än vårdsituationen.

Det finns flera nivåer av tolkar. I Kammarkollegiets tolkregister finns det knappt 1 000 auktoriserade tolkar, varav 149 sjukvårds­tolkar. Dessa står under tillsyn av Kammarkollegiet och om beställaren upplever att de inte följer god tolksed kan de rapportera detta.

Källa: ”Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården”, Socialstyrelsen

Bara några få procent av alla tolkuppdrag inom sjukvården genomförs av auktoriserade sjukvårdstolkar, visar Socialstyrelsens rapport. 

– Det finns stora kvalitetsbrister, säger utredaren Susanna Dellans på Socialstyrelsen.

Tolkbehovet inom sjukvården har ökat kraftigt de senaste åren – och möts inte av utbudet. Det slår Social­styrelsen fast i en rapport som släpps i dag, onsdag. Denna, tillsammans med Dagens Medicins enkät med svar från fem landsting, visar att en mycket liten minoritet av uppdragen tillsätts med auktoriserade tolkar – ännu färre med sjukvårdstolkar.

– Det finns väldigt många så ­kallade övriga tolkar i vården. Kvaliteten i deras arbete kontrolleras inte, samtidigt som hälso- och sjukvården inte hinner rapportera alla avvikelser. Då kanske en tolk som bryter mot god tolksed kan fortsätta arbeta, säger Susanna Dellans, och syftar på de tolkar som inte genomgått någon längre sammanhållen utbildning eller blivit auktoriserade genom Kammarkollegiets yrkesprov.

Ett annat problem är att tolkarna väljer bort vården som uppdragsgivare, konstaterar Socialstyrelsen. Inom rättsväsendet är tolknärvaro reglerad i lag, och där är ersättningen ofta högre. I ett av landstingen ger en telefontolkning vid en halvtimmes läkarbesök 223 kronor – att jämföra med 579 kronor för en domstolsförhandling. För på-plats­tolk­ning kan skillnaden bli ännu större eftersom restid inte ersätts av sjukvården.

Bara fem regioner har medvetet infört ersättning i nivå med Domstolsverkets taxa, enligt Social­styrelsens kartläggning: Region Gävleborg, Landstinget i Kalmar län, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län och ­Region Örebro län.

Joakim Kristensson är affärs­områdes­chef med ansvar för upphandling i Landstinget Blekinge, som alltså inte matchat rättsväsendets nivåer.

– Men det kvittar vad vi betalar om det inte finns någon att betala till. Den långsiktiga lösningen är nog att hitta ett snabbare sätt att auktorisera tolkar. I Blekinge finns det bara tre stycken.

Susanna Dellans instämmer i att det skulle råda tolkbrist även om landstingen betalade bättre. Men hon efterlyser bättre samordning från landstingshåll.

– Som det är nu kan beställning av tolkar och avvikelserapportering innebära en tidskrävande arbetsbörda för tolkanvändare i vissa landsting. Att de måste ringa flera samtal och följa en lista med tolkförmedlingar som rangordnats efter avtal. 

Kommentarer