Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening.

Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

”Lägg förslaget om förändrad utbildning i papperskorgen”

Skapa specialist­utbild­ningar för sjuksköterskor som motsvarar vårdens behov både i dag och i framtiden, skriver Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening, och nio vårdprofessorer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Skribenterna

Ami Hommel, docent Malmö högskola, ordförande Svensk sjuksköterskeförening samt Svensk sjuksköterskeförenings vetenskapliga råd.
Anna-Karin Edberg, professor i geriatrisk omvårdnad, Högskolan Kristianstad.
Inger Ekman, professor i omvårdnad, Göteborgs universitet.
Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Birgit Rasmussen, professor i omvårdnad, Lunds universitet.
Anna Strömberg, professor i omvårdnad Linköpings universitet.
Lars Wallin, professor i omvårdnad med inriktning mot implementeringsforskning, Högskolan Dalarna.
Yvonne Wengström, professor i omvårdnad, Karolinska ­institutet.
Albert Westergren, professor i omvårdnad, Högskolan Kristianstad.
Joakim Öhlén, professor i palliativ vård, Ersta Sköndal högskola, gäst­professor i omvårdnad, Göteborgs universitet.

I Dagens Medicin nr 18/16 framgår det att Stockholms läns landsting inte vill samverka med akademien och i stället söker egna vägar. Det går i rakt motsatt riktning mot flera utredningar, nu senast Effektiv vård (SOU 2016:2) som belyser behovet av nationell samverkan för sjuksköterskors specialistutbildning.

Sjuksköterskor med specialistutbildning har en central betydelse för att implementera relevant forskning i omvårdnad och inom specialistområdet. När nu den politiska ledningen i Stockholms läns landsting vill ansöka om examens­rätt för egna specialist­utbildningar så finns en betydande risk att det sker på bekostnad av sjuksköterskors huvudområde: omvårdnad.

Sjuksköterskor med hög utbildning bidrar till en säkrare vård. Forskning visar också att det krävs en högre akademisk nivå för utvecklingsarbete som bidrar till evidensbaserad vård. Det leder till en vård av hög kvalitet och mot­svarar kraven på kompetens i dagens komplexa vårdverksamhet.

Forsknings- och lands­tings­rådet Peter Carpelan (M) tror att en betald utbildning kan öka intresset för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa specialistutbildning. Så långt håller vi med.

Peter Carpelans förslag visar däremot ringa förståelse för de stora värden som universitet och högskolor skapar genom att väva samman teoretiska kunskaper och relevant forskning med klinisk utbildning som leder till både en akademisk examen och en yrkesexamen.

Med en förändrad specialistsjuksköterskeutbildning, från en akademisk utbildning till enbart en verksamhetsförlagd utbildning med landstinget som huvudman, bryts dessutom Bolognaprocessens övergripande mål att underlätta migration med välkända akademiska examina som accepteras inom EU.

Lägg förslaget i pappers­korgen och lyft i stället behovet av ett Nationellt samverkansorgan för dialog om dimensionering och innehåll så att vi får specialist­utbild­ningar som motsvarar vårdens behov både i dag och i framtiden. Genom att inrätta fler kombinationsanställningar mellan vårdverksamhet och högskola/universitet skapas bättre förutsättningar för pedagogisk utveckling och integration mellan forskning och klinisk verksamhet. 

Kommentarer