Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Anders Blanck, vd Lif.

Anders Blanck, vd Lif. Bild: Gunilla Lundström

”Vi är inte ute efter att avskaffa den fria förskrivningsrätten”

Det vi vill ha är ett förtydligande av hur lagstiftningen ska tolkas, skriver Lif:s vd Anders Blanck i en replik. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

De två läkarna Joachim Burman och Jan Lycke frågar i Dagens Medicin nr 22/16 vem som företräder patienterna bäst – industrin eller professionen. Det är en retorisk fråga som jag tycker vi kan lämna därhän. Även om olika aktörer har olika roller är det en självklarhet att både läke­medels­före­tag och läkare ska ha patienternas bästa i fokus.

När det gäller debatten om användandet av rituximab utanför godkänd indikation mot MS så vill jag försöka tydliggöra vad jag anser att den debatten, och vår skrivelse till socialdepartementet i frågan, egentligen handlar om.

Utifrån vår utgångspunkt handlar det inte om att ifrågasätta läkarnas fria förskrivningsrätt som sådan. I många fall är det helt nödvändigt att kunna använda läkemedel utanför deras godkända indikationer eftersom godkända alternativ saknas. I andra fall kan det vara läkares användning av läkemedel utanför godkänd indikation – och systematisk dokumentation av detta – som leder forskningen och utvecklingen framåt till förmån för patienterna.

Det handlar egentligen inte heller specifikt om användningen av ett visst läkemedel utanför godkänd indikation för behandling av MS-patienter.

Vad frågan i stället handlar om är på vilken grund användning av ett läkemedel utanför dess godkända indikation till nytta för en enskild patient övergår till att vara systematisk och omfattande användning av ett läkemedel som inte är godkänt för den aktuella indikationen? Och vilket regelverk är det då som gäller?

“Vilket regelverk är det då som gäller?”

Forskning och utveckling av läkemedel bygger på ett strikt och omfattande internationellt regelverk för vad som krävs för godkännande av ett läkemedel. Och enligt läkemedelslagen krävs myndighetsgodkännande för varje indikation. Enligt patientsäkerhetslagen ska hälso- och sjukvårdspersonalen utföra sitt arbete i överensstämmelse med ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. För oss är det uppenbart att det behövs ett förtydligande kring hur dessa bestämmelser förhåller sig till varandra.

Vår skrivelse till social­departe­mentet handlar därför om att vi efterfrågar förtydliganden i tre frågor:

Den första är hur den fria förskrivningsrätten och kraven på ”vetenskap och beprövad erfarenhet” ska tolkas i förhållande till läkemedelslagens bestämmelser om att läkemedel ska vara godkända utifrån det regulatoriska systemets krav.

För det andra vill vi ha ett förtydligande av hur lagstiftningen ska tolkas vad gäller de evidenskrav som ställs upp för godkännande av läkemedel samt i vilka situationer undantag kan göras från grundregeln att de läkemedel som används ska vara godkända.

För det tredje vill vi att Läkemedelsverket ska få i uppdrag att inventera kunskapsläget inom MS och uttala sin position om vad som gäller vid omfattande förskrivning av läkemedel utanför godkänd indikation.

Det är dessa förtydliganden vi efterfrågat, inte ett avskaffande av den fria förskrivningsrätten.

Relaterat material
”Vem är bäst skickad att företräda patienterna – profession eller industrin?”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler