Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Psykisk ohälsa ökar bland unga igen

Aldrig förr har så många tonårsflickor rapporterat att de återkommande är ledsna, har ont i magen och huvudet. Ökade krav i samhället pekas ut som en viktig faktor.

Annons:

Fakta: Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsovanor är en undersökning som genomförts under 30 års tid.

Undersökningen bygger på uppgifter som 11-, 13- och 15-åringar i Sverige lämnar. Närmare 8 000 elever svarade i den senaste undersökningen som genomfördes i januari 2014. Majoriteten av eleverna anser själva att de har en bra hälsa.

Men andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har återkommande psykiska besvär, som sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet, ökar, liksom andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har somatiska besvär, som huvudvärk, magont, ryggont och yrsel.

Även användningen av medicin mot huvudvärk, magont, sömnsvårigheter och nervositet har sedan 1980-talet ökat kraftigt.

När resultaten jämförs med andra länders klättrar Sverige rejält på listan över länder med högst förekomst av psykisk ohälsa — från plats 19 (av 39) år 2009/10 till plats 8 (av 42) år 2013/14.

Samma ökning av psykisk ohälsa syns inte i de andra nordiska länderna.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Men utvecklingen är inte enbart oroande, enligt experter.

Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt enligt den senaste undersökningen om skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten. Undersökningen har genomförts sedan 1980-talet och de senaste årens trend betecknas av myndigheten som oroande.

Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, den största sedan studien började.

Men trenden med ökande psykisk ohälsa bland unga ska inte enbart tolkas som negativ, enligt experter.

– Det är både ett minskande mörkertal och en god utveckling med minskade stigmatisering. Vi börjar våga prata om psykisk ohälsa på ett annat sätt, säger Christina Dalman, professor och överläkare vid Karolinska institutet.

Det förklarar dock inte hela ökningen, fortsätter hon. Kraven i samhället har ökat vilket skapar påfrestningar.

– För den som inte klarar skolan i dag går det sämre än för den som inte gjorde det för 10—20 år sedan. De som har olika former av begränsningar blir utspelade på ett helt annat sätt nu, säger Christina Dalman.

I undersökningen syns också en motsatt trend — en klar majoritet av skoleleverna skattar sin hälsa överlag som bra eller mycket bra. Enligt Christina Dalman skedde den mest alarmerande utvecklingen av ungas psykiska ohälsa under 1990-talet.

– Sedan dess har den psykiska ohälsan legat ganska stabilt. Att den nu ser ut att öka ytterligare är något att hålla ögonen på.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler