Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jonas Bergh.

Jonas Bergh. Bild: Carl-Magnus Hake

Allt viktigare med lång hormonbehandling vid bröstcancer

Nya resultat som visar betydelsen av långvarig hormonell behandling vid tidig hormonpositiv bröstcancer. Det var höjdpunkten på årets Asco-kongress, enligt professor Jonas Bergh. 

Annons:

Han lyfter bland annat fram en stor sammanställning av 46 000 kvinnor som ingått i randomiserade studier av femårs hormonell terapi. Slutsatsen är att deltagarna hade en kvarvarande betydande risk för återfall i bröstcancer i upp till tjugo år.

– Detta gällde även kvinnor i den lägsta riskgruppen med tumörer mindre än 20 millimeter och utan lymfkörtelmetastaser, säger Jonas Bergh, som är professor i onkologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Radiumhemmet i Solna.

Betydelsen av långvarig hormonell behandling för att få ner återfallsrisken gjordes också klar i den nordamerikanska studien MA.17R som fick stor uppmärksamhet på mötet. Där visades att fem års förlängd behandling med aromatashämmaren letrozol gav 4 procents absolut riskminskning för återinsjuknande i bröstcancer, jämfört med placebo hos kvinnor som redan fått läkemedlet i fem år.

– Det synes vara viktigt att ge långvarig hormonell blockad av någon form om patienten tolererar det ur biverkningssynpunkt, säger Jonas Bergh.

De övriga nyheter från årets kongress som han lyfter fram är:

Resultat från Paloma 2-studien, som visade en förlängd progressionsfri överlevnad på tio månader genom tillägg av läkemedlet palbociclib till aromatashämmaren letrozol hos kvinnor med hormonreceptorpositiv och Her2-negativ avancerad bröstcancer.

– Det är ett imponerande resultat och det ska bli viktigt att se om det översätts i en överlevnadsfördel, säger Jonas Bergh.

Resultat från den svensk-tysk-österrikiska Panther-studien, som visar att en mer individuell cytostatikadosering vid tidig högriskcancer gav ökad så kallad event free survival med 4,6 procentenheter efter fem år, jämfört med den vanligast använda standardregimen med cytostatika baserad på patientens kroppsyta. Principen med den individuella doseringen är att börja med lite lägre doser som sedan ökas utefter vad patienten tål.

– Dosering efter kroppsyta har väldigt lite att göra med effekt och biverkingar av cytostatikabehandling. Vi har redan börjat använda de nya typen av dosering på Radiumhemmet. Jag hoppas att resultaten kan öppna för att konceptet sprids vidare, säger Jonas Bergh, som själv presenterade studiefynden på kongressen.

Resultat från den finländska FinXX-studien, som indkerade en möjlig överlevnadsfördel av tillägg med cytostatikumet cabecitabin i understödjande behandling av tidig bröstcancer med högrisk och detta hos patienter med trippelnegativ sjukdom.

– Detta var en subgruppsanalys som man måste tolka mycket försiktigt. Det måste bekräftas i nya studier om man ska införa läkemedlet för dem med trippelnegativ sjukdom, säger Jonas Bergh.

 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler