Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

100 000 får vårdskador varje år

Varje år får runt 100 000 personer en vårdskada. Efter en nedgång i andelen skador tenderar de att öka igen, enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

Annons:

Under 2013 till 2015 minskade antalet patienter som drabbades av en vårdskada på svenska sjukhus med 20 000 personer. I pengar räknat innebär det en kostnadsminskning på 1,5 miljarder kronor, i form av minskade vårddagar.

Under sista halvåret 2015 tenderade dock antalet vårdskador att öka igen.

– Det är andelen vårdrelaterade infektioner och trycksår som växer. Det är lite förbryllande. Man kan befara att det hänger ihop med att statens stimulansmedel för patientsäkerhetssatsningar till landstingen tog slut vid årsskiftet 2014- 2015 och att fokus på området avtagit. Vi vet inte, men det är ett observandum, säger Hans Rutberg, professor i patientsäkerhet och huvudförfattare till rapporten Skador i vården – utveckling 2013- 2015, en omfattande journalgranskning av över 52 000 vårdtillfällen under 36 månader.

Det är den största studien av det här slaget som gjorts internationellt.

– Den är 25 gånger större än den som Socialstyrelsen gjorde 2003-2004, och ger därmed säkrare resultat. Därför kan vi säga att tidigare siffror om antal dödsfall på grund av vårdskada varit för höga. Den här studien visar att det rör sig om cirka 1 300 patienter årligen, avsevärt lägre än de 3 000 dödsfall som den tidigare studien rapporterade.

Även andelen patienter som får bestående men på grund av vårdskada är lägre i denna studie, 2 700 årligen istället för 10 000.

– Det här är helt nya siffror som vi vill föra fram istället för de som det relaterats till i flera år, säger Hans Rutberg.

Enligt studien får 100 000 patienter årligen en vårdskada, av varierande grad, då de vårdas på sjukhus. Trots att studien noterar en minskning av skadorna, är siffran för hög, tycker Eva Estling, samordnare för patientsäkerhetsfrågor på SKL.

– Riskmedvetenheten har förvisso ökat men det systematiska patientsäkerhetsarbetet kan förbättras. Vi på SKL har tillsammans med experter tagit fram evidensbaserade förebyggande åtgärdspaket inom olika områden som sjukvården kan använda mer. Kunskapen finns men tillämpningen är inte tillräcklig, säger hon.

Vårdrelaterade infektioner är – trots långvarigt arbete – den skada som är vanligast, och som patienten kunde ha sluppit om vården följt de åtgärdsprogram som finns.

Även fallskador, trycksår, blåsöverfyllnad och läkemedelsrelaterade skador skulle kunna minska avsevärt.

Hans Rutberg lyfter fram Kalmar som ett gott exempel, där andelen trycksår minskat stadigt.

– Andra landsting borde lära av dem, och av andra, som visar bra resultat. För vårdskador är kostsamma och innebär att dyra vårdplatser upptas av patienter som kunde ha varit utskrivna. Med tanke på vårdplatsbristen är det en dålig ekvation, säger han.

Den som drabbas av en vårdskada får mer än dubbelt så lång vårdtid. Antalet dagar ökar från sex till 14. Något som kostar enbart sjukhusvården sju miljarder kronor årligen. Därtill kan läggas kostnader för fortsatt öppenvård.

Utlokaliserade patienter är en grupp som har dubbelt så hög risk att drabbas av vårdskada, enligt studien.

– Det är första gången som vi har data som påvisar att det finns ett samband mellan utlokalisering och vårdskada. Det är nog så att den som vårdas på en klinik där det finns rätt kompetens får en säkrare vård, menar Hans Rutberg.

Något förvånaden visar studien inte på någon ökning av vårdskador under sommarmånaderna.

– Det är på riksplanet, men på enskilda sjukhus kan det se annorlunda ut, säger Hans Rutberg.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler