Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Joachim Burman, ordförande i Svenska MS-sällskapet, och Jan Lycke, ordförande i MS-sällskapets läkemedelsutskott.

Joachim Burman, ordförande i Svenska MS-sällskapet, och Jan Lycke, ordförande i MS-sällskapets läkemedelsutskott.

”Spelreglerna är enkla och detta är inte ett nytt system”

Lif:s vd Anders Blanck blandar ihop begreppen, skriver Svenska MS-sällskapet.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Lif:s vd Anders Blanck har tidigare ifrågasatt den fria förskrivningsrätten och hävdat att ekonomiska hänsyn varit avgörande när svenska neurologer väljer behandling till sina MS-patienter.

I Dagens Medicin nr 23/16 tar han ett halvt steg tillbaka och påstår att man enbart är ute efter ett ”förtydligande” om hur begreppet ”fri förskrivningsrätt” ska tolkas. Rimligen återspeglar detta dock ett missnöje med hur fri förskrivningsrätt fungerar i dag och ett önskemål om förändring.

Vad Anders Blanck försöker undvika i sin retorik är att ett tillstånd att marknadsföra ett läkemedel (godkänd indikation) inte är samma sak som att få medicinisk indikation. Medicinsk indikation är en omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd inom hälso- och sjukvården. Det kan vara en röntgenundersökning, en operation eller att behandla med läkemedel. Ett läkemedel som är godkänt för marknadsföring kan ibland ha en liten men i studier signifikant effekt på det avsedda sjukdomstillståndet och den medicinska indikationen blir då svag i förhållande till andra terapier.

I andra fall kan det vara så att ett tillstånd kan behandlas med läkemedel, men också med andra metoder, som till exempel fysioterapi eller en operation. Det är sådana komplexa överväganden som måste göras inom sjukvården.

Hittills är den rådande ordningen att de medicinska experter som besitter mest kunskap inom ett område värderar de data som finns för att avgöra hur olika behandlingar och metoder ska användas.

Ibland har det inneburit att en icke farmakologisk metod fått företräde framför läke­medels­behandling, som till exempel i fallet med kognitiv beteende­terapi för lättare depression.

“I själva verket har detta ”system” tjänat hälso- och sjukvården väl under decennier.”

I andra fall har det inneburit att läkemedel har använts på andra indikationer än de ursprungliga. Det är denna modell som Anders Blanck och Lif nu ifrågasätter och vill att regeringen ska utreda med hänvisning till att det ”uppstått två olika system med helt olika krav på evidens”. I själva verket har detta ”system” tjänat hälso- och sjuk­vården väl under decennier.

Nej, spelreglerna är enkla. Om ett företag kan ta fram ett läke­medel som har vetenskapligt bevisad effekt och acceptabel säkerhet så kan det få godkänd indikation. Om företaget sedan kan motivera ett för TLV acceptabelt pris kan läkemedlet få godkänd subvention. Om läkemedlet dessutom fungerar i praktisk sjukvård kan det även få medicinsk indikation. 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler