Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ser fara för ökad användning av obeprövade metoder

UPPDATERAD Svenska Läkaresällskapets förslag på nya regler efter Macchiarini-skandalen möts av kritik för att det öppnar för större användning av obeprövade metoder i sjukvården.

Annons:

– Det finns ett oerhört bra svenskt regelverk. Det som pågår nu oroar mig. Man anklagar begrepp, som beprövad erfarenhet, för att vara luddiga. Och så vill man ändra lagstiftningen. Men beprövad erfarenhet går inte att reglera, säger Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk-etik på Lunds universitet under ett seminarium anordnat av Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i Almedalen.

Både han och Elisabeth Ståhle, professor i thoraxkirurgi på Akademiska sjukhuset, anser att lagar och regler i dag är tillräckliga. Obeprövade metoder får, enligt dem, användas i forskningssyfte.

– Annars får man det inte. Man kan göra sjukhusundantag, som vid läkemedelstester, även för behandling. Då gör man obeprövad kirurgisk behandling som en del i ett forskningsprojekt, säger Elisabeth Ståhle.

Kungliga vetenskapsakademins och Svenska Läkaresällskapets förslag om att etiska granskningar ska kunna göras i efterhand vid akuta lägen tycker båda öppnar för större – inte mindre – användning av obeprövade metoder i sjukvården.  Och det är de klart emot.

Professor Ingemar Engström, ordförande i Läkaresällskapets etikdelegation som var med i utredningen som lämnade förslag på nya regler, hävdar att det i dag på flera håll i landet utförs behandlingar med obeprövade metoder, men att dessa varken följs upp ordentligt eller regleras. Han anser att det finns lägen då det är önskvärt att använda en obeprövad metod akut, men att det bör granskas och följas upp i efterhand. Till skillnad från Elisabeth Ståhle och Nils-Eric Sahlin anser han inte att behandlingssidan av sjukvården är tillräckligt reglerad.

Macchiarinis ande svävar över samtalet, påpekar Smers ordförande Kjell Asplund. Ändå är alla, utom just han, överens om att i just det fallet behövs inga nya regler. Där bröt man tydligt mot de som redan finns. Att Kjell Asplund inte uttalar någon som helst åsikt om det, beror givetvis på att han inte kan föregripa sin egen utredning i fallet.

Experterna tvistar i god ton om behovet av regler och förtydliganden. Alla är dock eniga om att skydda patienter, som greppar efter varje uns av hopp, från alltför ovetenskapliga behandlingar. Men Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet, vrider plötsligt perspektivet i en ny riktning.

– Det finns patienter som vill greppa efter varje litet halmstrå, som vill ha rätten att prova oprövade mediciner för att de annars kommer att dö.

Lise Lidbäck berättar om ALS-patienter som driver kampanj för att få prova nya mediciner på ett mycket tidigt stadium. Det är känslomässigt lätt att förstå dessa patienter, påpekar hon. Samtidigt finns det etiska dilemmat; även Neuroförbundet anser att det är omöjligt att skaffa fri tillgång till oprövade läkemedel. Men förbundet anser att patientens inflytande är för begränsat.

– Vi har perspektivet att vi vill stärka min rätt att få bestämma själv över min egen livssituation, säger Lise Lidbäck.

Och så slutar diskussionen med att Elisabeth Ståhle, som både forskar och är läkare med uttalat patientfokus, säger:

– Jag har undervärderat patientperspektivet. Det är omodernt att inte öppna mer för det. Jag tror fortfarande att forskning är mainstream men det kanske finns fall då jag som läkare i en viss situation, för patientens skull, ska pröva något nytt och oprövat.

Samtalet kommer följas upp med fler, berättar Kjell Asplund. Perspektiven är olika och behöver mötas. Och de kommer vara underlag till de ståndpunkter som Smer presenterar i en rapport i höst, säger han.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler