Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Izabelle Nordfjell / BILDBYRÅN

Tystnadskultur på Karolinska oroar politiker

Tystnadskulturen på Karolinska universitetssjukhuset både upprör och oroar landstingspolitiker i Stockholms läns landsting. Läkarförbundets ordförande kallar det ”förfärligt”.

Annons:
Anna Starbrink, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden SLL.

– Det är förfärligt att läkare på Karolinska universitetssjukhuset inte vågar uttala sig öppet för att de är rädda för repressalier, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren till Dagens Medicin efter ett seminarium om arbetsmiljö i Almedalen.

Hon syftar på när ett 20-tal neurokirurger på sjukhuset i Solna nyligen slog larm – anonymt – om att väntetiderna är så extrema att patienter med elakartade hjärntumörer kan få vänta veckor på operation. De vågade inte framträda med namn, och hänvisade till att de var rädda för repressalier.

– Vi har pratat om detta många gånger, att man ska kunna lyfta kritik. Men det hade dessa också gjort flera gånger redan, internt. Men de blir inte lyssnade på. Det vittnar om en väldigt osund kultur, säger Heidi Stensmyren.

Det är en enorm etisk stress i vardagen för läkare när de som medicinskt ansvariga inte kan erbjuda patienter den vård de behöver, påpekar Heidi Stensmyren.

Anna Starbrink, (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, SLL, är oroad över de signaler hon får från personal som är rädda för att framföra kritik till sina ledningar.

– Vi politiker måste skicka tydliga signaler om att vårdanställda måste våga tala öppet, att de kan lyfta frågor. Annars får vi inte det underlag vi behöver för att fatta våra beslut, säger hon.

Dag Larsson, (S) oppositionsråd i SLL och ordförande sjukvårdsdelegationen SKL, är enig om hur rädda anställda är för att tala offentligt om situationen på neurokirurgen. Han besökte avdelningen på universitetssjukhuset i förra veckan. Själv var han inlagd där tidigare och känner därför en del i personalen – som patient.

Och han kritiserar den kriskommunikationsplan som SLL nyss inrättade på grund av det ansträngda läget inom både neurokirurgin och bröstcancervården. 

– Det är mer grundläggande saker som behöver göras. En kriskommunikationsplan tar inte tag i den interna kulturen, säger han.

Kritiken mot kriskommunikationsplanen delas med Heidi Stensmyren:

– Ja, det intressanta är att de upplever att det är kris nu! Var det inte det förut? frågar hon.

Relaterat material
SLL: Läget kräver kriskommunikation

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler