Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinskstock

Här är forskningens största problem

När 270 vetenskapsmän fick tycka till om forskning utkristalliserades en lista med sju problempunkter – och hur dessa kan lösas.

Annons:

I Sverige – och även utomlands – har skandalen med Paolo Macchiarinis luftstrupsstudier varit på tapeten hela våren. Även om dessa sticker ut är de långt ifrån de enda studierna som är tvivelaktigt genomförda. Det finns förstås en gråskala med allt ifrån något tveksam studiedesign till rent forskningsfusk.

Skälen till att mindre bra studier genomförs och publiceras kan vara många.

– Jag slits mellan att ställa frågor som jag vet leder till statistiskt signifikanta resultat och frågor som jag vet betyder något, säger en forskare som den amerikanska nättidningen Vox intervjuar.

– Problemet är att många referenter helt enkelt inte granskar artiklar tillräckligt noggrant, vilket resulterar i att felaktiga artiklar, artiklar med luckor och helt oläsbara artiklar publiceras, säger en annan forskare till tidningen.

Vox skickade ut frågan ”Om du kan ändra en sak om hur vetenskap fungerar i dag, vad skulle det vara och varför” till ett stort antal forskare i olika länder.

270 vetenskapsmän, allt från doktorander till professorer och laboratoriechefer, besvarade frågan. Forskarna som svarat finns inom en mängd olika områden, bland annat medicin.

Svaren har Vox redaktion kokat ner till sju punkter med problem och utmaningar. Dessa är:

1. Det finns ett enormt pengaproblem inom den akademiska forskningen.

2. För många studier har en bristfällig studiedesign.

3. Replikation av resultat är avgörande – och ovanlig.

4. Systemet med referenter fungerar inte.

5. För mycket forskning är inlåst bakom betalväggar.

6. Vetenskap kommuniceras bristfälligt till allmänheten.

7. Livet som ung akademiker är oerhört stressigt.

Pengaproblem som tas upp är bland annat svårigheten att få anslag och att anslagen ofta sträcker sig under några få år, vilket gör det svårt att bedriva långsiktiga projekt. Jakten på anslag påverkar också vad forskare väljer att forska om, påpekar en hjärnforskare som är intervjuad.

I artikeln ges också förslag på hur de olika problemen kan lösas. Bland annat framförs att anslag, publikationer, anställningar med mera bör baseras mer på hur bra studiedesignen är och mindre på om resultaten är signifikanta och uppseendeväckande. Som ett positivt exempel framhålls att vissa tidskrifter gör en poäng av att publicera studier med negativa resultat om studierna är väl genomförda. Det finns till och med en tidskrift med det talande namnet ”Journal of Negative Results in Biomedicine”.

Vox påpekar att tidningens undersökning inte är en vetenskapligt utförd opinionsundersökning och att det finns en överrepresentation av forskare inom de biomedicinska och det samhällsvetenskapliga fälten bland de svarande.

Kommentarer