Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Det är inte meningen att teoretisera utbildningen”

De kliniska placeringarna under utbildningen behöver kvalitetssäkras om AT ska tas bort. Det säger regeringens nya läkarutbildningsutredare Jens Schollin. 

Annons:

Den nya utredningen om läkarutbildningen ska fokusera på läkarnas specialisering och ta vid där Stefan Lindgrens utredning som lämnades till regeringen 2013 slutade.

– En brist i den tidigare utredningen var att den inte tog upp specialiststjänstgöringen. Översynen av specialisttjänstgöringen kan ligga till grund för ett helhetsförslag om en ny läkarutbildning, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).

Detta helhetsförslag har nu Jens Schollin fått i uppdrag att ta fram. Han är professor i pediatrik och tidigare rektor för Örebro universitet där han var med och utformade universitetets läkarutbildning.

– Jag kommer mer att titta på strukturen för hur det ska se ut från legitimation tills en läkare blir färdig specialist, säger Jens Schollin.

Han ska utgå från Stefan Lindgrens förslag om en sexårig läkarutbildning som ger legitimation direkt efter utbildningen och där AT avskaffas. Något som har skapat oro för bemanningen i sjukvården.

– För de mindre sjukhusen är AT en ovärderlig källa till rekrytering. Vi ska inte ta bort läkarna från vården om AT försvinner. Det är inte meningen att teoritisera utbildningen.

Vi behöver hitta ett system som tillgodoser behoven för alla olika specialiteter och alla olika typer av sjukhus, säger Jens Schollin.

Utan AT kommer det enligt honom att krävas mer självständigt kliniskt arbete under grundutbildningen. Han planerar därför förslag på hur de kliniska placeringarna kan kvalitetssäkras.

– Det är viktigt att säkerställa att de kliniska placeringarna under utbildningen får en god kvalitet så att läkarna kan stå stabilt och självständigt när de fått sin legitimation och att de har ett professionellt förhållningssätt, säger Jens Schollin.

I regeringens direktiv för utredningen uppmanas utredaren att särskilt titta på hur en introduktion till specialiseringen skulle kunna se ut. Jens Schollin har redan börjat fundera kring utformningen av en sådan introduktion.

– AT har inte varit en dålig konstruktion. AT ger 1,5 år av läkarmognad. Ett basår måste ha en kärna där man får möjlighet att träna i läkarrollen ytterligare. Utöver det ska det finnas en del med flexibilitet, säger Jens Schollin.

Under den flexibla delen tänker han sig att läkarna ska få en möjlighet att välja vilka specialiteter de vill få en introduktion till.

– Man måste respektera att det finns dem som behöver få pröva specialiteter som de inte har fått pröva under utbildningen, säger Jens Schollin.

Förslaget om introduktion till specialiseringen får stöd av Emma Spak, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf, som välkomnar utredningen.

– Övergången mellan grundutbildningen och specialiseringen var en stor stötesten som gjorde att man inte kunde gå vidare med den gamla utredningens förslag, säger Emma Spak.

Hon har ett par önskemål om utformningen av en introduktion.

– Det är viktigt att få till en tidsram som är bestämd, till skillnad från AT som i dag är flytande och det behöver vara väldigt tydligt vilka kompetenser läkarna ska uppnå under introduktionen, säger Emma Spak.

Hon poängterar också att introduktionen ska ge behörighet att fortsätta med alla specialiseringar. I Danmark finns en modell där läkarna väljer basår med olika inriktningar som ger behörighet till olika specialiseringar.

– Det får inte bli ett system där nya flaskhalsar skapas. Med ett system som liknar det i Danmark riskerar det att bli lång väntetid till vissa specialiteter, säger Emma Spak. 

Kommentarer