Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Forskare har studerat kvinnor med tidiga former av bröstcancer.

Forskare har studerat kvinnor med tidiga former av bröstcancer. Bild: Thinkstock

Cytostatika ifrågasätts till vissa med bröstcancer

En ny stor studie öppnar dörren för att vissa kvinnor med tidiga former av bröstcancer skulle kunna avstå en behandling med cytostatika om deras tumör analyseras med ett särskilt gentest. 

Annons:
Per Karlsson är professor och överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Det är ett viktigt och intressant resultat. På sikt tror jag att gentester av det här slaget kommer att förändra användningen av cytostatika inom svensk sjukvård, säger Per Karlsson, professor och överläkare i onkologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

När det sker beror på vad kommande randomiserade studier om olika genstester visar, påpekar han.

– Men jag är övertygad om att det lutar åt det hållet. Ingen läkare vill behandla sin patient mer än vad som behövs, säger Per Karlsson.

Gentestet som använts i studien heter 70 gene signature och avslöjar tumörens genetiska profil. Tidigare studier har visat på ett samband mellan en låg genomisk risk och en bättre sjukdomsprognos med färre återfall. Det är en bild som får nytt stöd i den aktuella studien som är den första randomiserade och framåtblickande studien på området.

Forskare har studerat kvinnor med tidiga former av bröstcancer med hög klinisk risk, baserat på tumörstorlek och spridning till lymfkörtlar. Frågan som man ville besvara var ifall dessa individer kan avstå cytostatika om de har en låg genomisk risk, baserat på gentestet.  

Resultaten visar att andelen patienter som var metastasfria utan cytostatika låg på en acceptabel nivå, utifrån forskarnas kriterier. Men de hade ändå en något sämre prognos. 94,7 procent av bröstcancerpatienterna med hög klinisk risk för återfall, och låg genomisk risk, var metastasfria i fem år. Motsvarande siffra var endast 1,5 procentenheter högre för en liknande patientgrupp som fick cytostatikabehandling.  

Enligt forskarna innebär det att närmare hälften av studiedeltagarna, som hade en hög klinisk risk, inte säkert behövde cytostatika. Det kan bespara patienten månader med svåra läkemedelsbiverkningar, skriver forskarna.

– I dag ger vi cytostatika till majoriteten av patienter som har hög risk kliniskt. Det här visar att väldigt många av dem kanske kan avstå en sådan behandling och slippa biverkningar som håravfall och månader av trötthet och illamående, säger Per Karlsson.

I en ledarkommentar till studien skriver professor Clifford Hudis att den lilla skillnaden grupperna emellan kanske är tillräcklig för att klassas som meningsfull. Något som också påpekas av Jonas Bergh, professor vid Karolinska institutet.

– Den stora frågan är om det är säkert för patienter att avstå cytostatika, säger han.

Han betonar att studien visade på en ”fördel” med cytostatika, men som inte var statistiskt signifikant.

– Det beror sannolikt på att för få patienter ingick i dessa analyser, säger han.

Enligt Jonas Bergh finns i dagsläget andra gensignaturer som sannolikt är mer intressanta vid bröstcancer än den som omnämns i studien, exempelvis PAM50.

Även Per Karlsson påpekar att det är svårt att säga vilken klinisk betydelse den lilla skillnaden grupperna emellan har på lång sikt. 

– Det är inte heller säkert att skillnaden på 1,5 procentenheter består – den kanske har blivit större efter exempelvis tio år. Därför krävs det fler och längre uppföljande studier innan gentester av det här slaget kan få fullt genomslag i svensk sjukvård, säger han.   

Han betonar att det för närvarande pågår flera studier om olika genprofiler.

– Förhoppningsvis kan vi bli ännu bättre på att urskilja vem som egentligen har nytta av cytostatika inom en inte alltför avlägsen framtid.

Materialet till studien samlades in mellan 2007 och 2011. Totalt innefattades 6 693 patienter och deras genomsnittliga ålder var 55 år.

Läs mer i abstract: 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler