Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jonas Oldgren, chef för kliniskt forskningscentrum och överläkare på Akademiska sjukhuset, har varit med och tagit fram riktlinjerna.

Jonas Oldgren, chef för kliniskt forskningscentrum och överläkare på Akademiska sjukhuset, har varit med och tagit fram riktlinjerna. Bild: Carl-Magnus Hake

Noak lyfts fram i nya riktlinjer för förmaksflimmer

Delvis nya bud om val av strokeförebyggande behandling och ett nytt sätt att se på riskskattning. Det är två nyheter i de nya europeiska riktlinjerna för förmaksflimmer, som presenterades under söndagen på ESC-kongressen i Rom.

Annons:

– Här finns en del saker som kan betydelse för svensk sjukvård om riktlinjerna får genomslag i vårt land, säger kardiologen Jonas Oldgren, som varit en av två svenska medlemmar i expertgruppen som tagit fram det nya dokumentet.

Det har gått fyra år sedan den senaste uppdateringen av ESC:s riktlinjer för förmaksflimmer och denna gång har expertgruppen gjort ett ordentligt omtag.

– Ett fokus har varit att lyfta fram hjärtteamet runt patienten och patienten själv som central aktör för sin sjukdom. Utöver kardiologer har thoraxkirurger, strokespecialister och sjuksköterskor fått en mer tydlig plats i det nya dokumentet, säger Jonas Oldgren, som är verksam i Uppsala där han är chef för kliniskt forskningscentrum och överläkare på Akademiska sjukhuset.

Han framhåller fem områden som är centrala delar i riktlinjerna som man bör ta ställning till för varje patient: det akuta omhändertagandet, identifiering och behandling av riskfaktorer och andra sjukdomar med betydelse för förmaksflimret, strokeprevention, frekvensreglering och rytmreglering – där de två senaste främst handlar om symtomlindring.

När det gäller strokeprevention lyfter dokumentet alltså tydligare fram den nya typen av orala antikoagulantia, så kallade noak. Dessa får nu en högre prioritet jämfört med warfarin vid nyinsättning, förutom där det finns kontraindikation för noak.

– De nya läkemedlen har visat väl så bra effekt men är säkrare, framför allt sett till risken för blödningar inklusive hjärnblödning och lägre mortalitet, jämfört med warfarin. Vi skriver också att man kan överväga att sätta över warfarinbehandlade patienter till noak, säger Jonas Oldgren.

Hur ska man se på detta i Sverige som är mycket bra warfarinbehandling?
– I Sverige har upptaget av noak varit relativt långsamt av flera skäl. Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 jämställer warfarin och noak, men kommenterar i texten att noak ska övervägas när en patient påbörjar en ny behandling. Detta understryks ytterligare i de nya europeiska riktlinjerna, säger Jonas Oldgren och fortsätter:

– Eftersom warfarinbehandling i Sverige håller toppklass och är långt bättre än genomsnittet i de randomiserade studierna har det förekommit diskussioner om de goda resultaten i dessa är relevanta även i Sverige. Observationsdata jämförande noak och warfarin i Sverige är äntligen på väg och kommer bland annat att presenteras vid nästa stora hjärtkongress i USA i november och förhoppningsvis publiceras inom kort.

Underanvändning av strokepreventiva läkemedel vid förmaksflimmer har varit på tapeten länge. Risken för blödningar är någonting som ofta avskräcker från att sätta in sådan behandling. Men i de nya riktlinjerna har man avskaffat ett vanligt riskskattningsverktyg för blödning, Hasbled.

– Det är helt enkelt inte tillräckligt bra för att bedöma risk för den enskilda patienten och används ibland felaktigt för att inte ge blodförtunnande behandling, säger Jonas Oldgren.

När det gäller CHA2DS2VASC, det rekommenderade verktyget för att skatta strokerisk, införs nyheten att man kan överväga att använda det förfinade instrumentet ABC, som tagits fram i Uppsala.  

– I ABC tar vi hänsyn till olika biomarkörer i blodet som kan hjälpa till att bättre klassificera dem som till exempel har låg risk enligt CHA2DS2VASC. Vissa av dem bör ha behandling medan andra inte bör ha det, säger Jonas Oldgren.

Utöver Jonas Oldgren har också en annan svensk, Anders Ahlsson, thoraxkirurg i Örebro, varit med och tagit fram de nya riktlinjerna.

Läs de nya riktlinjerna här.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler