Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Désirée Pethrus, integrationspolitisk talesperson, Krist­demokraterna.

Désirée Pethrus, integrationspolitisk talesperson, Krist­demokraterna.

”Hälsoundersökningar för invandrare på efterkälken”

Risken om hälsoundersökningar inte genomförs är att sjukdomar vi utrotade i Sverige för hundra år sedan återkommer, skriver kristdemokraten Désirée Pethrus. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Under år 2014 och 2015 sökte nästan en kvarts miljon människor asyl i Sverige. Alla som söker asyl i Sverige ska enligt lag erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning.

Av dem som kom till Sverige 2014 har hittills 60 procent genomgått en hälsoundersökning. För 2015 är motsvarande nivå 27 procent. Under den tid då särskilt många kom, under hösten 2015, kunde inte vårdcentralerna prioritera hälsoundersökningarna före behovet av omedelbar vård. Ett stort antal människor kommer från länder där infektioner vi nästan saknar i Sverige fort­farande är aktuella. Infektioner som hepatit B och C, tuber­kulos och hiv.

Många hälsosamtal avböjs av olika anledningar, andra har inte hunnits med på grund av över­belastning. Det har i studier konstaterats att migranter fruktar utvisning vid upptäckta sjuk­domar och därför uteblir. Andra förstår inte kallelsen som i flera fall skickats på svenska. Det förekommer också att kvinnor inte delges kallelsen av sin män.

De uteblivna hälsoundersökningarna är problematiska ur ett smittskyddsperspektiv och för att individen ska få adekvat vård och behandling vid behov.

Risken om dessa inte genomförs är att sjukdomar vi utrotade för hundra år sedan återkommer.

“Ett stort antal människor kommer från länder där infektioner vi nästan saknar i Sverige fort­farande är aktuella.”

Folkhälsomyndigheten efter­lyser tydlighet i kommunikationen. Vikten av undersökningen ska betonas, rätt språk ska användas, var och när undersökningen görs, att den inte kostar den asylsökande något, att tolk finns, sekretess råder och att hälso­under­sök­ningen görs oberoende i förhållande till asylprocessen.

Region Skåne har deltagit i ett samverkansprojekt tillsammans med Folkhälsomyndigheten där man försökt förbättra kommunikationen i denna riktning. Det resulterade i att andelen hälsoundersökningar ökade. 2014 var andelen hälsoundersökningar för asyl­sökande cirka 70 procent i Skåne vilket är en förbättring mot tidigare i år. Men den stora kullen för 2015 med hög genomströmning gör att man endast nått cirka 40 procent detta år. Många kom också till ankomstboendena och blev inte hälsoundersökta i Skåne innan de flyttades till andra landsting.

Våren 2016 har gett förutsättningar och arbetsro där hälsoundersökningar till barn och barnfamiljer särskilt prioriteras. Folkhälsomyndigheten genomför kompetenshöjande aktiviteter för att förbättra arbetet. Mer behöver nu göras, den stora grupp som inte nåtts tidigare behöver sökas upp. Det handlar om smittskyddet i Sverige och hälsotillståndet för människor som behöver ges redskap för att slippa lida av ohälsa.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är för tillfället avstängd