Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Styrelsen för Socialistiska läkare, från vänster: Sten Axelson Fisk, läkare, Elisabet Appelgren, läkare, Torkel Rönnblad, läkarstudent, Darius Barimani, läkare, Olof Lundström, läkare.

Styrelsen för Socialistiska läkare, från vänster: Sten Axelson Fisk, läkare, Elisabet Appelgren, läkare, Torkel Rönnblad, läkarstudent, Darius Barimani, läkare, Olof Lundström, läkare.

”Vårdfacken bör strejka för en hållbar arbetsmiljö”

Om politikerna inte själva har modet som krävs för att omfördela samhällets resurser till sjukvården så får vi tvinga dem till det, skriver styrelsen för Socialistiska läkare.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Ännu en sommar har vi bevittnat hur sjuksköterskekollektiv hotat med uppsägning. Först med kniven mot strupen har politiker övervägt att tillmötesgå deras krav på ­rimliga arbetsvillkor med tid för åter­hämtning.

Den 4 september kommer protester under parollen Slut på rean – en annan vård är möjlig att hållas runt om i landet. Socialistiska läkare tycker att den protestdagen bör ses som politikernas sista chans att agera.

Vårdfacken bör utlösa en strejk för hållbar arbetsmiljö och adekvat löneutveckling för alla vård­kate­gorier. Vårdfackens ovilja att konfrontera den nedskärningspolitik som har förts av såväl rödgröna som blåa regeringar har medfört allvarliga konsekvenser. Massuppsägningar och uppsägningar i det tysta dränerar Sverige på vårdpersonal. Personer med hög kompetens sjukskrivs, arbetar i Norge eller söker sig till andra sektorer. En gemensam strejk över vårdprofessionerna skulle sätta hård press på såväl landstingspolitiker som regeringen och belysa situationens allvarlighetsgrad.

När enskilda personer slutar sina vårdyrken på grund av stress riskerar det att bortförklaras som att personen är stresskänslig. Genom kollektiva uppsägningar som barnmorskorna i Helsingborg och akutens sjuksköterskor i Uppsala har sjuksköterskor flera gånger lyckats uppnå en stor politisk effekt som visar att problemen ligger i arbetssituationen. Eftersom de som organiserat sådana uppsägningar efteråt skingras blir effekten kortvarig och det kan också vara svårt för personer med stort försörjningsansvar att delta i protesten även om de sympatiserar med kraven. En adekvat stridsåtgärd i dessa situationer vore därför en strejk.

“Det råder en missuppfattning att det skulle vara samhällsfarligt för vårdpersonal att strejka.”

Det råder en missuppfattning att det skulle vara samhällsfarligt för vårdpersonal att strejka. Att även en timslång arbetsnedläggelse skulle innebära illojalitet mot patienter och anhöriga. Därför har någon vårdstrejk inte varit aktuell sedan Vårdförbundet strejkade 2008 eller läkarstudentkåren hotade med strejk mot nedskärningarna i Region Skåne 2013. En vårdstrejk som skonar akutverksamheten är ofarlig, tvärtom har metaanalyser visat på sänkt dödlighet i samband med läkarstrejker

Sjuksköterskebrist, vårdplatsbrist och långa köer till vården är delvis en teknisk fråga som handlar om klokt resursutnyttjande och bra styrning. Till största delen är det emellertid en resursfråga. Att vi år efter år får höra att just sjuksköterskor är svårrekryterade är inte att undra på. Även läkare skulle vara svårrekryterade om man lockade med treskift och en löneutveckling som innebar att utbildningen var lönsam jämfört med gymnasiestudier först vid 69 års ålder (för läkare nås den gränsen vid 31 år).

Resurserna för att lösa vårdens problem finns i samhället. Att ekonomin är stark visas till exempel av att de fyra storbankerna gjorde vinster på 81 miljarder kronor 2014, en siffra som motsvarar nästan tre vårdbudgetar för Region Skåne samma år.

Att vädja och ropa på vårdpolitiker har vi gjort länge men nedskärningarna har inte upphört. Den enorma energi vårdpersonal har lagt ner på att protestera mot försämringar inom vården vittnar om hur mycket vi bryr oss om vår gemensamma sjukvård. Vi, vårdpersonalen, bär på kompetens och klokskap inom vårdfrågorna och det är vår uppgift att vara lång­siktiga. Om politikerna inte själva har modet som krävs för att omfördela samhällets resurser till sjukvården så får vi tvinga dem till det. Den 4 september ropar vi från gatorna. Om beslutsfattarna inte lyssnar bör vi lägga strejkens tyngd bakom våra krav:

  • En hållbar arbetsmiljö för alla professioner i vården.
  • Tid för återhämtning vid natt- och skiftarbete.
  • Färre patienter per sjuksköterska i akutsjukvården – det ger färre vårdskador och ökad överlevnad.
  • Öppna stängda vårdplatser – inga fler ska dö på grund av platsbrist.
  • Adekvat löneutveckling över arbetslivstid.
  • Lika vård för alla. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler