Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

<b>Jonas F Ludvigsson</b>, barnläkare Universitets­sjukhuset Örebro, professor Karolinska institutet, <b>Pär Myrelid</b>, universitets­överläkare i kirurgi, Univer­sitets­sjukhuset i Linköping, och <b>Jonas Halfvarsson</b>, överläkare i gastro­enterologi, Universitets­sjukhuset Örebro.

<b>Jonas F Ludvigsson</b>, barnläkare Universitets­sjukhuset Örebro, professor Karolinska institutet, <b>Pär Myrelid</b>, universitets­överläkare i kirurgi, Univer­sitets­sjukhuset i Linköping, och <b>Jonas Halfvarsson</b>, överläkare i gastro­enterologi, Universitets­sjukhuset Örebro.

”Cancer tränger undan vård av tarmsjukdomar”

En satsning på kroniskt sjuka med inflammatorisk tarmsjukdom är angelägen, skriver tre representanter för det nationella kvalitetsregistret för IBD, SWIBREG.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Dagens Medicin Agenda anordnar på fredag en temadag om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, till­sammans med patientföreningen Mag- och tarmförbundet och Svensk gastroenterologisk förening. Temat är Framtidens patienter med IBD – vilka är de, hur mår de, vilken vård ska de få?

Sverige har en av de högsta IBD-förekomsterna i världen och uppemot 1 procent av befolkningen är drabbad. IBD, som är kronisk, debuterar ofta tidigt i livet och kan grovt indelas i Crohns sjukdom och ulcerös kolit, där den förstnämnda kan drabba hela magtarmkanalen från munhåla till änd­tarms­öppning.

Barn med Crohns sjukdom som insjuknar får ofta ett svårare sjukdomsförlopp än vuxna, med diarré, intensiva buksmärtor, feber, viktnedgång, samt tillväxt- och pubertetshämning.

Behandlingen, som ofta omfattar både läkemedel och kirurgi, är inriktad på att dämpa symtomen då det inte finns någon bot.

Ulcerös kolit drabbar delar av eller hela tjock-/ändtarmen och kan ge svåra blodiga diarréer. En operation då hela tjocktarmen tas bort är den enda botande behandlingen men leder ofta till ett liv med stomi (påse på magen). Alternativ till stomi finns i form av mer eller mindre omfattande rekonstruktioner av tarmen.

Vi representerar det nationella kvalitetsregistret för IBD, SWIBREG. När vi under hösten 2015 tillfrågade hundratalet slumpvis utvalda patienter och an­höriga vilka områden inom IBD de ville få belysta var ”behandling” ett vanligt svar. Medicinsk behandling har gjort stora framsteg under de senaste 10–20 åren och alltfler patienter får tillgång till så kallade bio­logisk behandling, exempelvis TNF-hämmare. Dessa dämpar tarminflammationen dramatiskt, ofta med förbättrad livskvalitet och minskat vårdbehov som följd.

“Vi kan inte längre blunda för de inflammatoriska folksjukdomarna.”

Under de senaste åren har en stor nationell satsning sjösatts inom cancervården med så kallade standardiserade vårdförlopp. Syftet är att skapa en mer jämlik vård över landet och att effektivisera cancervården. Baksidan med denna satsning är dock att när alltmer resurser går till standardiserade vårdförlopp för cancer glöms eller prioriteras IBD bort. Nyligen publicerades svenska forskningsrön som visar att inte ens hälften av alla patienter som fått sin tjocktarm bortopererad blir av med sin stomi.

Data från Socialstyrelsens Patientregister för 2010-2014 visar att patienter i vissa landsting/regioner bara har en fjärdedel så stor chans att bli av med stomin som i andra landsting/regioner. Dessa skillnader är oacceptabla! Vi måste kunna erbjuda en god och jämlik vård till svenska patienter med IBD, där man ofta tvingas leva med sjukdomen i 40–50 år.

Cancer är en fruktansvärd sjukdom och varje enskilt cancerbesked är en tragedi. Likafullt har Royal College of Surgeons i England beräknat att livslängden i Storbritannien (sannolikt också i Sverige) bara skulle öka med ungefär två år om de tio vanligaste cancersjukdomarna utrotades helt. Detta beror på att cancer oftast uppkommer sent i livet.

Prioriteringen av cancervården måste då ställas mot IBD som i hög utsträckning drabbar unga. Patienter som behöver kirurgisk behandling men som inte får denna i tid kan behöva opereras i flera omgångar för att risken för allvarliga komplikationer inte skall bli för stor. Detta innebär förutom en längre tids lidande för patienten också att kostnaden för vården ökar.

Vi vet, både av erfarenhet och från kliniska studier, att patienter med en välkontrollerad IBD-sjukdom mår bättre och mår man bra kan man fungera i arbetslivet och bidra ekonomiskt till samhället. Sverige och svenska sjukvårdspolitiker behöver fokusera mer på IBD. Vi kan inte längre blunda för de inflammatoriska folksjukdomarna. En satsning på kroniskt sjuka med IBD är angelägen. 

Relaterat material
”Lösningen är inte att försämra vården för cancerpatienter”

Kommentarer