Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mohammed Hassan jobbar som läkarassistent på Närhälsan i Tibro, och pluggar på fritiden till det nya medicinska kunskapsprovet.

Mohammed Hassan jobbar som läkarassistent på Närhälsan i Tibro, och pluggar på fritiden till det nya medicinska kunskapsprovet. Bild: Tobias Andersson/Bildbyrån

Läkare oroliga inför nya kunskapsprovet

I oktober är det premiär för det nya medicinska kunskapsprovet. Flera av läkarna som står inför att skriva det är oroliga. 

Annons:

För att en läkare utbildad utanför EU/EES ska få svensk legitimation har det hittills krävts att man klarar det så kallade Tuleprovet. Från i höst gäller ett nytt medicinskt kunskapsprov, utvecklat vid Umeå universitet. 70 personer är anmälda för att skriva provet.

– Vårt uppdrag var att designa ett prov som mäter om det är sannolikt att folk har genomgått en komplett läkarutbildning, säger överläkare och lektor Magnus Hultin som är ansvarig för det nya provet.

Följden har blivit att frågorna inte är begränsade till fem specialistområden som i Tuleprovet.

Medicinska kunskapsprovet

Det nya provet innehåller 180 frågor baserade på hela läkar­utbildningen: prekliniskt, kliniskt, patientcase och en vetenskaplig artikel med frågor till.
Klarar man teoridelen väntar en praktisk del i december.
Sedan ska man klara en kurs i författningskunskap, svenska på nivå C1 och efter det kan man ansöka om sex månaders klinisk praktik.

– Det tar sju år att bli legitimerad läkare och det är det vi försöker kondensera ner till ett prov. Vi gör stickprov från hela utbildningen.

Å andra sidan har man ersatt fritextsvaren med svarsalternativ, för att komma runt eventuella språksvårigheter.

– Däremot måste man kunna läsa svenska. Och i det praktiska provet prövas det om man kan undersöka en patient, ta upp anamnes och informera patienten om ingrepp.

Att ett endagsprov ska täcka in hela utbildningen gör att provet blir i stort sett omöjligt, upplever flera läkare som Dagens Medicin har pratat med.

Basel Hasan är neurokirurg från Syrien och var anmäld till provet – men ångrade sig när han fick reda på upplägget.

– Har man jobbat som läkare i flera år är det omöjligt att komma ihåg histologin om man inte jobbar med det varje dag. Om man ska ha ett kunskapsprov borde man åtminstone examinera med kliniska frågor. Det finns inga patienter som kommer och frågar om histologi. 

Nu hoppas Basel Hasan i stället på provtillfället i januari. Klarar han inte provet på de tre chanser som ges tänker han flytta, kanske till Tyskland där det inte krävs något kunskapsprov, säger han. Samma sak säger även andra läkare som Dagens Medicin pratat med.

Mohammed Hassan kom från Egypten för 1,5 år sedan, när landet efter revolutionen blev för svårt att leva i. Han är utbildad läkare och har påbörjat masterprogrammet i tumörbiologi på Högskolan i Skövde, men har nu tagit en paus för att jobba som läkarassistent och skriva det medicinska kunskapsprovet.

Han har fått ett exempel på hur 20 av provfrågorna kan se ut som han har visat för sina kollegor på Närhälsan i Tibro.

– De klarade det inte. Det är mikro­biologi och cellbiologi och sådant som man har glömt.

Vad gör du om du inte klarar provet?

– Jag får försöka igen. Jag måste klara det. Jag vill bara säga att innan man beslutar något kanske man ska testa det först, se hur många procent av de svenska läkarna som klarar det och utifrån det bestämma svårighetsgrad.

Magnus Hultin berättar att provet ska testas på legitimerade läkare också.

– Men av sekretesskäl vill vi inte göra det innan provet ges.

Om man kommer fram till att provet är för svårt för legitimerade läkare får man ta en diskussion i referensgruppen och med uppdragsgivaren Socialstyrelsen, säger Magnus Hultin.

Kommentarer