Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lågt intresse för mäns självmord

Självmord är klart vanligare bland män än bland kvinnor. Men i nationella handlingsprogrammet för suicidprevention ägnas denna problematik liten uppmärksamhet.

Annons:

Förra året avled 1 179 svenskar i bekräftade självmord. 72 procent av dem var män.

Det är ett sedan länge välkänt förhållande att kvinnor oftare gör självmordsförsök och har depressionsdiagnos, medan män oftare genomför ett fullbordat självmord. Vanliga förklaringar är att suicidbenägna män har starkare vilja att ta sitt liv och använder kraftfullare metoder. De har också sämre sociala nätverk, atypiska symtom på depression, samtidigt som de generellt är sämre på att söka vård.

Dagens Medicin undrade hur dessa förhållanden adresseras i nationella och regionala handlingsprogram och utbildningsinsatser i syfte att minska självmorden. Efter en genomgång av olika sådana dokument tonar det fram en bild att ingen, eller relativ liten, uppmärksamhet ägnas åt dessa könsskillnader. Mäns överrepresentation bland självmorden nämns ofta som bakgrund men när det kommer till åtgärder riktade mot den specifikt manliga problematiken i självmordsstatistiken finns inte detta med, generellt sett.

Ullakarin Nyberg, som är suicidforskare och överläkare inom norra Stockholms psykiatri, ser på detta med ”djup oro”.

– Det här är ett uttryck för ojämlikhet i vården. Vi är helt enkelt dåliga på att hitta fram till männen och tolka deras symtom på rätt. Många söker vård utan att ens själva förstå att de har en depression, säger hon och fortsätter:

– Vi måste jobba hårdare med de här könsskillnaderna, framför allt i primärvården. När jag själv gör utredningar av självmord blir jag ofta förtvivlad när jag stöter på män som sökt hjälp men blivit missförstådda, säger hon.

En annan som är kritisk är Carl von Essen, generalsekreterare i föreningen Mind, som arbetar för att motverka psykisk ohälsa.

– Könstänkandet måste byggas in mer i arbetet mot självmord och i suicidforskningen. Vi har försök föra debatt om detta men inte fått så mycket respons, säger han.

På en del håll i landet görs det dock stora och små insatser med inriktning på könsskillnaderna. De offentligt drivna vårdcentralerna i Jönköpings län driver nu till exempel en kampanj om att ”våga fråga” om psykisk ohälsa. I en liten folder riktad till allmänheten nämns olika symtom hos män respektive kvinnor som kan vara tecken på depression.

Och i Region Jämtland Härjedalen finns en explicit målsättning att få ner självmordstalen bland män och pojkar.

– Bakgrunden är att vi ligger högt i självmordstalen bland män. Vi planerar informationsinsatser kring hur depression kan te sig hos män, men det är inte beslutat när de kan starta, säger Håkan Gadd, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i regionen.

 På riksplanet verkar dock könstänket kring insatser mot självmord till stor del lysa med sin frånvaro. I det nationella programmet för suicidprevention som koordineras av Folkhälsomyndigheten finns nio strategier. Vissa av dem kan sägas vara mer riktade mot män, som att minska missbruksproblem. Men några särskilda könsspecifika insatser tas inte upp.

Docent Sven Bremberg, en av upphovsmännen till programmet, medger utan omsvep att det är en ”brist”. För runt tio år sedan var han projektledare för dåvarande Folkhälsoinstitutets del i arbetet att ta fram handlingsplanen, som senare klubbades igenom i riksdagen.

– Det är ett resultat av en allmän ofullkomlighet. Ingen motarbetade på något sätt att vi skulle lyfta könsaspekten på självmord. Men jag tror vi präglades av hälsodebatten att kvinnor har en sämre situation än män, säger han.

Kommentarer