Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lars-Torsten Larsson, avdelningschef Socialstyrelsen, ordförande Nationella screeningrådet, och Anna Mattsson, med dr, projektledare Socialstyrelsen.

Lars-Torsten Larsson, avdelningschef Socialstyrelsen, ordförande Nationella screeningrådet, och Anna Mattsson, med dr, projektledare Socialstyrelsen. Bild: Sofie Westling

”Vår rekommendation rör systematisk screening”

Socialstyrelsen förtydligar om sin screeningrekommendation för förmaksflimmer. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Med anledning av Kaj Lindvall och Sören Olofssons debattartikel ”Socialstyrelsen, låt inte förmaksflimmer falla i glömska” vill Socialstyrelsen förtydliga att myndighetens screeningrekommendation rör systematisk screening för förmaksflimmer. Det är inte samma sak som opportunistisk screening, eller undersökning, vilket diskuteras i debattartikeln.

Socialstyrelsen har i sitt arbete utvärderat om systematisk screening för förmaksflimmer av 75-åringar bör rekommenderas som ett nationellt screeningprogram i syfte att förebygga hjärninfarkt. En systematisk screening innebär att en avgränsad del av befolkningen bjuds in till undersökning för att upptäcka ett specifikt tillstånd. Vid positivt screeningtest erbjuds en efterföljande behandling.

Vid införande av systematisk screening av en population är det extra viktigt att det finns vetenskapligt stöd för att nyttan med screeningen klart överväger riskerna, eftersom de inbjudna individerna inte själva har uppsökt hälso- och sjukvården.

“Strokeförebyggande behandling med antikoagulantia som används vid förmaksflimmer är inte utan risk.”

Strokeförebyggande behandling med antikoagulantia som används vid förmaksflimmer är inte utan risk, eftersom antikoagulantiabehandling i sig innebär en viss risk för hjärnblödning eller annan allvarlig blödning. I dag finns inte någon forskning som visar att screeningupptäckta förmaksflimmer medför samma risk för hjärninfarkt som kliniskt upptäckta flimmer. Därmed går det inte att med säkerhet säga att den strokeförebyggande effekten av behandlingen överväger risken för allvarlig blödning hos personer med screeningupptäckta förmaksflimmer. Detta har varit avgörande för Socialstyrelsens beslut att inte rekommendera screening för förmaksflimmer.

Resultat från pågående studier förväntas dock bringa klarhet i om systematisk screening för förmaksflimmer är effektivt för att minska risken för stroke. Detta skriver även Europeiska kardiologföreningen, ESC, i sina riktlinjer. Under år 2017 och 2019 planerar den pågående Strokestop-studien en tre-, respektive femårsuppföljning, där bland annat antal fall av stroke, dödlighet och blödningar i den grupp som deltagit i ett screeningprogram för förmaksflimmer kommer att jämföras med en kontrollgrupp som inte erbjudits screening.

Det som ESC rekommenderar i sina riktlinjer är opportunistisk screening för förmaksflimmer av män och kvinnor över 65 år. Det vill säga att undersöka hjärtrytmen genom pulspalpation eller EKG-mätning hos de individer över 65 år som uppsöker vården. Denna typ av undersökning skiljer sig från den systematiska screening som Socialstyrelsen har utvärderat. Den senare innebär att alla inom en avgränsad grupp, i detta fall 75-åringar, bjuds in till undersökning.

Relaterat material
”Socialstyrelsen, låt inte förmaksflimmer falla i glömska”

Kommentarer