Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Studien innefattade 738 patienter med kol vars sjukdomsbild varit oförändrad under en längre tid.

Studien innefattade 738 patienter med kol vars sjukdomsbild varit oförändrad under en längre tid. Bild: Thinkstock

Syrgas förbättrar inte alltid överlevnaden vid kol

Kolsjuka med en måttligt nedsatt syresättning lever inte längre om de får långtidsbehandlingar med syrgas, jämfört med patienter utan syrgas. Det visar den hittills största studien på området. 

Annons:
Magnus Ekström är specialistläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.

– Med de här resultaten i ryggen tror jag vi kommer att förändra indikationen för syrgasbehandling i svensk sjukvård. Det har inte hänt på över 30 år, säger Magnus Ekström som är specialistläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.

Han har även skrivit ledarkommentarer till den nya studien som är publicerad i New England Journal of Medicine.

Tidigare forskning har visat att hemsyrgas förbättrar överlevnaden hos patienter med lungsjukdomen kol och svår hypoxi, där syresättningen är kraftigt nedsatt. Många gånger ges dock syrgas även till patienter med måttlig hypoxi, som utgör den största gruppen patienter med syrebrist vid kol, påpekar Magnus Ekström. Om behandlingen haft effekt i dessa fall har varit oklar – fram tills nu.  

– I och med den här studien finns det inte längre några belägg för att rutinmässigt sätta in syrgasbehandling på dessa patienter, säger Magnus Ekström.

Studien innefattade 738 patienter med kol vars sjukdomsbild varit oförändrad under en längre tid. Deltagarna hade måttliga problem med syresättningen när de genomförde ett enklare gångtest eller vid vila. Hälften lottades till att få syrgasbehandling medan resterande fick klara sig utan tillskott av syrgas. Deltagarna följdes under cirka 19 månader i genomsnitt.

Resultaten visar att syrgasbehandlingen varken förbättrade överlevnaden eller förkortade tiden till första sjukhusinläggningen, vilket var studiens kombinerade primära utfallsmått. Detta jämfört med patienter utan syrgasterapin. 

Det fanns inte heller någon skillnad mellan grupperna när forskarna bland annat tittade på antalet försämringsperioder eller egenskattad livskvalitet.

I ledarkommentaren till studien skriver dock Magnus Ekström att det kan finnas enskilda individer med måttlig hypoxi som upplever att symtomen lindras med långvarig syrgasbehandling. Han tycker därför att vården bör utvärdera vilka av dessa patienter som har nytta av terapin. Det kan exempelvis ske med ett blindat gångtest där patienten inte vet om det är luft eller syrgas som andas in. 

– Om patienten skulle klara av att gå betydligt längre efter syrgasbehandlingen, eller om personen upplever att andfåddheten minskar så kan terapin vara befogad. Men om effekten uteblir så finns inget stöd för att ge syrgas vid måttlig hypoxi, säger han.

En svaghet med studien var att sjukhusinläggningarna var självrapporterade och risken finns att man underskattade antalet inläggningar, skriver de amerikanska forskarna bakom studien.

Studien pågick mellan 2009 och 2014. Patienterna kom från 42 olika sjukhus och majoriteten var män.

Läs mer i abstract:

Relaterat material
Kol – inget att skämmas för
Nya fynd ger stöd för trippelterapi vid kol

Kommentarer

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier