”Bröstmjölksbankernas kapacitet motsvarar inte behoven”

Varje år föds 6 500 barn för tidigt i Sverige. Cirka 10 procent av alla nyfödda barn hamnar på en neonatalavdelning.

Nyligen uppmärksammades behovet av donerad bröstmjölk i media. Rapporteringen och intresset var stort och donerad bröstmjölk efterlystes. Plötsligt fick bröstmjölksbankerna ute i landet besök av många ammande mammor som ville donera.

För donerad bröstmjölk räddar livet på för tidigt födda barn då den bland annat skyddar mot svåra tarmkomplikationer och är viktig för att barnen ska kunna utvecklas optimalt. Mer mogna barn med mag-tarmproblem kan också må bättre av donerad bröstmjölk, så kallad bankmjölk. Målet är att alla för tidigt födda ska få bankmjölk upp till minst vecka 34, men ofta får man börja med ersättning redan från vecka 32 hos vissa barn, och därmed måste man prioritera bland barnen.

Mammorna som ville donera fick dock beskedet att deras mjölk inte längre behövdes! Några mjölkbanker säger att de blivit så vana vid bristsituationer att de blev tagna på sängen när det plötsligt blev ett ökat intresse.

Svenska prematurförbundet blev till slut tvunget att pausa sin kommunikation, trots att intresset var rekordstort, då vi fick ett flertal kommentarer om att bankerna var fulla och att mammor avvisats.

Detta trots att behoven inte var eller är tillgodosedda. Största problemet är att lagringskapaciteten på mjölkbankerna inte motsvarar behovet. En genomgång visar att flera mjölkbanker har för litet frysutrymme och därför tvingas tacka nej, trots att barn på avdelningarna fortfarande är utan och att man aldrig kan förutsäga hur många barn som kommer att födas för tidigt eller om barnen behöver bröstmjölk under hela sin nyföddhetsperiod.

Så minskar vi risken för akuta bristsituationer:

• Förbättra kunskapen om vikten av fungerande amning och möjlighet till donation. De nyblivna mammorna behöver få mer amningsstöd för att få igång sin amning, då det är en förutsättning för god tillgång av bankmjölk. Ny forskning från USA visar att ju tidigare man börjar pumpa direkt efter förlossningen, desto bättre blir produktionen – vilken är en inte tillräckligt spridd kunskap. Även kunskapen om mjölkdonation är ofta otillräcklig inom mödravården, förlossningsvården och BVC. Redan under graviditeten behöver mammorna få veta att de kan donera sitt överskott och personalen måste kunna informera och stötta de blivande och nyblivna mammorna.
• Landets 28 bröstmjölksbanker behöver få större lagringskapacitet i form av medicinskt godkända frysskåp då all donerad bröstmjölk förvaras nedfrusen och tas fram vid behov.
• Effektiv samordning mellan landets 28 mjölkbanker via gemensamma system. Det finns i dag inget gemensamt system som möjliggör donation oavsett var givaren befinner sig. Det måste bli enklare att hämta upp donerad mjölk och att de olika mjölkbankerna kan förse varandra med bankmjölk när behovet är akut.

Som alltid då det gäller vårdfrågor är resursbrist en central fråga för att kunna åtgärda brister. Men i det här fallet rör det sig inte om stora summor.

Vi söker nu en dialog med alla landstingspolitiker och beslutsfattare inom sjukvården för att tillsammans öka kapaciteten och förbättra samordningen mellan landets mjölkbanker. Detta, parat med amningsstödjande åtgärder och en informationssatsning till potentiella bröstmjölksdonatorer, kommer att öka överlevnaden för de för tidigt födda barnen i Sverige.