
Karl Rombo, ordförande Svenska prematurförbundet, Magnus Domellöf, ordförande Svenska neonatalföreningen, Staffan Polberger, ordförande nätverket Milknet, och Sofia Zwedberg, amningsspecialist Karolinska institutet/Karolinska universitetssjukhuset.

Karl Rombo, ordförande Svenska prematurförbundet, Magnus Domellöf, ordförande Svenska neonatalföreningen, Staffan Polberger, ordförande nätverket Milknet, och Sofia Zwedberg, amningsspecialist Karolinska institutet/Karolinska universitetssjukhuset.
”Bröstmjölksbankernas kapacitet motsvarar inte behoven”
Samordning mellan landets mjölkbanker skulle bidra till att öka överlevnaden för de för tidigt födda barnen i Sverige, skriver fyra debattörer.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.

Varje år föds 6 500 barn för tidigt i Sverige. Cirka 10 procent av alla nyfödda barn hamnar på en neonatalavdelning.
Nyligen uppmärksammades behovet av donerad bröstmjölk i media. Rapporteringen och intresset var stort och donerad bröstmjölk efterlystes. Plötsligt fick bröstmjölksbankerna ute i landet besök av många ammande mammor som ville donera.
För donerad bröstmjölk räddar livet på för tidigt födda barn då den bland annat skyddar mot svåra tarmkomplikationer och är viktig för att barnen ska kunna utvecklas optimalt. Mer mogna barn med mag-tarmproblem kan också må bättre av donerad bröstmjölk, så kallad bankmjölk. Målet är att alla för tidigt födda ska få bankmjölk upp till minst vecka 34, men ofta får man börja med ersättning redan från vecka 32 hos vissa barn, och därmed måste man prioritera bland barnen.
Mammorna som ville donera fick dock beskedet att deras mjölk inte längre behövdes! Några mjölkbanker säger att de blivit så vana vid bristsituationer att de blev tagna på sängen när det plötsligt blev ett ökat intresse.
Svenska prematurförbundet blev till slut tvunget att pausa sin kommunikation, trots att intresset var rekordstort, då vi fick ett flertal kommentarer om att bankerna var fulla och att mammor avvisats.
Detta trots att behoven inte var eller är tillgodosedda. Största problemet är att lagringskapaciteten på mjölkbankerna inte motsvarar behovet. En genomgång visar att flera mjölkbanker har för litet frysutrymme och därför tvingas tacka nej, trots att barn på avdelningarna fortfarande är utan och att man aldrig kan förutsäga hur många barn som kommer att födas för tidigt eller om barnen behöver bröstmjölk under hela sin nyföddhetsperiod.
Så minskar vi risken för akuta bristsituationer:
- Förbättra kunskapen om vikten av fungerande amning och möjlighet till donation. De nyblivna mammorna behöver få mer amningsstöd för att få igång sin amning, då det är en förutsättning för god tillgång av bankmjölk. Ny forskning från USA visar att ju tidigare man börjar pumpa direkt efter förlossningen, desto bättre blir produktionen – vilken är en inte tillräckligt spridd kunskap. Även kunskapen om mjölkdonation är ofta otillräcklig inom mödravården, förlossningsvården och BVC. Redan under graviditeten behöver mammorna få veta att de kan donera sitt överskott och personalen måste kunna informera och stötta de blivande och nyblivna mammorna.
- Landets 28 bröstmjölksbanker behöver få större lagringskapacitet i form av medicinskt godkända frysskåp då all donerad bröstmjölk förvaras nedfrusen och tas fram vid behov.
- Effektiv samordning mellan landets 28 mjölkbanker via gemensamma system. Det finns i dag inget gemensamt system som möjliggör donation oavsett var givaren befinner sig. Det måste bli enklare att hämta upp donerad mjölk och att de olika mjölkbankerna kan förse varandra med bankmjölk när behovet är akut.
Som alltid då det gäller vårdfrågor är resursbrist en central fråga för att kunna åtgärda brister. Men i det här fallet rör det sig inte om stora summor.
Vi söker nu en dialog med alla landstingspolitiker och beslutsfattare inom sjukvården för att tillsammans öka kapaciteten och förbättra samordningen mellan landets mjölkbanker. Detta, parat med amningsstödjande åtgärder och en informationssatsning till potentiella bröstmjölksdonatorer, kommer att öka överlevnaden för de för tidigt födda barnen i Sverige.
Kommentarer
Regler för kommentarer
Dagens Medicin vänder sig till yrkesverksamma inom sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.
Regler för kommentarer
För Dagens Medicins kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och skribenterna är själva ansvariga för innehållet. Vi accepterar inte personliga angrepp på enskilda individer, och inte heller nedsättande omdömen om kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Språket ska vara vårdat – inläggen får inte innehålla svordomar. Dagens Medicin förbehåller sig rätten att stryka delar av eller hela inlägg som inte uppfyller dessa regler, samt inlägg som inte tillför diskussionen något. Kommersiella budskap och spam raderas. Kommentarerna granskas flera gånger dagligen.
Om du anser att ett inlägg inte uppfyller dessa regler, anmäl kommentaren till moderator via länken "Anmäl kommentar".
Du får vara anonym, men du måste skriva en signatur.