Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Brottsdömda återföll mer sällan i brott när de fick psykofarmaka

Exfångar begick färre nya våldsbrott under perioder då de behandlades med vissa läkemedel, enligt en ny svensk observationsstudie i Jama.

Annons:

– När personer som frigivits från fängelse tar förskrivna antipsykotiska läkemedel, centralstimulantia eller läkemedel mot alkohol- och drogberoende får de inte bara symtomlindrande effekt – det tycks även vara kopplat till klart minskad återfallsrisk i våldsbrott, säger Niklas Långström, våldsbrottsforskare och professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet, som står bakom studien.

– Detta gäller dock inte för andra psykiatriska läkemedel som antidepressiva eller läkemedel mot epilepsi, fortsätter han.

I studien har forskarna med hjälp av olika register tittat närmare på återfall i våldsbrottslighet under perioder med respektive utan läkemedelsbehandling hos mer än 22 000 personer som släppts från svenska fängelser mellan 2005 och 2010.

Under uppföljningstiden på drygt fyra och ett halvt år i median begick runt 4 000 av personerna i studien totalt 5 600 nya våldsbrott.  

Behandling med antipsykotiska läkemedel kopplades till 42 procent lägre risk för nya brott under perioder då en person stod på behandling, jämfört med perioder då hen inte gjorde det.  Motsvarande siffror för behandling med centralstimulantia eller läkemedel som används vid drogberoende var 38 respektive 52 procent.

Niklas Långström anser att resultaten sätter fokus på att när brottsdömda utöver sitt straff även får farmakologisk behandling mot psykisk ohälsa som adhd, substansbruk samt aggressivitet så minskar troligen återfallsrisken i våldsbrott.

– Det kan bidra till att minska den totala våldsbrottsligheten i samhället, säger han.

Var det något i resultaten som förvånade dig?

– Vi har tidigare publicerat likartade fynd med så kallad inom-individdesign i den allmänna befolkningen. Därför blev vi positivt överraskade att sambanden också verkar gälla i en betydligt tyngre psykosocialt och psykiatriskt belastad grupp; fängelsedömda kriminella.

Att studien – som är av observationstyp och därför inte kan slå fast något orsakssamband – inte är randomiserad utan en så kallad inom-individstudie är en begränsning, enligt Niklas Långström.

– Å andra sidan brukar brottsdömda med beroendesjukdomar och instabila liv uteslutas från de flesta randomiserade läkemedelsstudier. Och det vore nog tveksamt etiskt att under längre perioder bara ge overksam placebo till kontrollgruppen i en randomiserad studie när det finns indikationer om möjlig effekt och utfallet är så allvarligt och drabbar andra.

Läs mer i abstract:

Kommentarer