Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock, Werlabs

Kritik mot bred blodkoll av friska personer

Hälsokontroller har snabbt blivit en miljonindustri. Trots att de enligt vetenskapen varken minskar sjuklighet eller för tidig död. 

Annons:

Nya företag erbjuder digitaliserade hälsokontroller genom blodanalyser och siktar in sig på privatpersoner. Med helsidesannonser i pressen anspelar testföretaget Werlabs på människors oro för att bli sjuka. I en annons säger en liten flicka som kramar sin unga mamma ”Mammas nya rutin är en årlig blodkontroll – för hon vill upptäcka ohälsa innan den leder till sjukdom”.  Flera medicinska påståenden i testföretaget Werlabs marknadsföring är tveksam, visar Dagens Medicins granskning. 

Werlabs, som är överlägset störst och startades 2013, lämnar inte ut uppgifter om antalet kunder. Men mellan 2014 och 2015 har omsättningen mer än tiofaldigats, med en omsättning på drygt 5,5 miljoner kronor 2015.

– Utvecklingen är förfärlig, ett rent lurendrejeri. All vetenskap säger att det inte är någon nytta med generella hälsokontroller, säger Birgitta Hovelius, professor emerita och sakkunnig vid SBU:s granskning av hälsokontroller.

Läs mer i pappersupplagan (vecka 45) av Dagens Medicin.

År 2012 kom en sammanvägd studie, en Cochranerapport, fram till att generella hälsokontroller för vuxna inte minskar sjuklighet eller dödlighet, varken totalt eller för cancer- eller hjärt-kärlsjukdomar.  Däremot ökade antalet diagnoser i de ingående studierna. Slutsatsen från SBU blev att det inte finns något vetenskapligt stöd för att erbjuda generella hälsokontroller till friska personer, varken för den offentliga eller privata sjukvården. Rapporten har visserligen kritiserats för att flera studier var gamla och påbörjades på 1960- och 1970-talen. Men sedan dess har det publicerats en randomiserad studie till, från Danmark, som inte kunde visa att screening för hjärt-kärlsjukdom gjorde någon nytta.

Birgitta Hovelius har sin syn klar:

– Allt testande gör människor sjuka, oftast hittar man något som avviker från normala värden och som tvingar in människor i sjukvården. De många falskt positiva fynden skapar också en väldig oro, säger hon.

Minusresultat under uppbyggnadsperiod

Werlabs befinner sig i ett uppbyggnadsskede med stora kostnader för digital utveckling. Fram till och med 2015 redovisas kraftiga minusresultat, men prognosen för 2016 vill vd:n Will Stoddart inte kommentera.

Omsättningen var 414 000 kronor 2014. 2015 var omsättningen 5 514 000 kronor (med 4 månader längre bokslutsperiod).

Allmänläkaren Rickard Lagerqvist startade Werlabs och är nu medicinskt ansvarig läkare på företaget. Han tycker att det inte går att jämföra deras hälsotjänst med de metoder som ligger till grund för SBU:s ställningstagande. Att få tillgång till personlig data om den egna kroppen har i flera studier visat sig motivera individer till hälsoförbättrande livsstilsomläggningar, enligt bolaget.

– Vi har utvecklat ett verktyg som gör att patienten själv kan följa sin hälsoutveckling. Det handlar om förebyggande verksamhet på ett sätt som inte förekommer inom primärvården, säger Rickard Lagerqvist.

Men oberoende experter kritiserar flera av Werlabs medicinska påståenden i marknadsföringen av olika tester, visar Dagens Medicins granskning. Företaget kampanjar inte bara i tidningar, utan också via sociala medier som leder till artiklar om olika hälsorelaterade ämnen på den egna sajten.

Ett exempel är att under rubriken ”Kolesterol – en överskattad fara?” skriver företaget att ”nya mätvärden ger en betydligt bättre bild av sjukdomsrisk”. Dessa mätvärden syftar på så kallade apolipoproteiner. Men enligt Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendation från 2014 för prevention av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom tillför mätning av apolipoproteiner ”inget av praktisk betydelse för riskvärderingen eller för att följa behandling”. Werlabs vd Will Stoddart menar dock att företaget inte ger felaktigt information. I ett mejl till Dagens Medicin hänvisar han bland annat till europeiska riktlinjer från 2012 som säger att kvoten av apolipoproteiner är en av de starkaste riskmarkörerna. 

I slutet av en artikel om viktminskning listas ett antal tester som bland annat ska ge en bild av en persons förbränning, däribland långsiktigt blodsocker och olika levervärden. Men de angivna testerna säger inte ett ”skvatt” om förbränning, enligt internmedicinprofessor Fredrik Nyström.  Här medger Will Stoddart att ”förbränning” är ett olyckligt ordval. ”Testerna ger användbar information för dem som vill gå ner i vikt”, skriver han.

I ett tredje exempel har Werlabs en artikel med rubriken ”Strunta i handspriten – stärk ditt immunförsvar i stället”. Företaget listar tester som kan användas för att ”ta reda på mer om immunförsvaret”, bland annat leukocyter, järn och hemoglobin. Enligt den kliniske immunologen Ola Winqvist kan man inte mäta ”spänsten” i immunförsvaret på det sättet, åtminstone inte som skydd mot infektioner.

Will Stoddart poängterar att företaget inte gör påståenden (”claims”) om olika medicinska förhållanden utan att man skriver populärvetenskapliga artiklar med syfte att göra medicinsk information tillgänglig för en bredare publik och att väcka intresse för att lära sig mer om sin hälsa.

Relaterat material
Karolinska: Blodtest kan inte bromsas

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler