Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Stefan Lindgren, ordförande, Svenska läkaresällskapet, Göran K Hansson, ständig sekreterare, Kungliga vetenskaps­akademien, Jan Nilsson, ordförande, arbetsgruppen för kunskapsutvecklingen inom framtidens hälso- och sjukvård, Kungliga vetenskaps­akademien, Nina Rehnqvist, ordförande, SBU:s nämnd.

Stefan Lindgren, ordförande, Svenska läkaresällskapet, Göran K Hansson, ständig sekreterare, Kungliga vetenskaps­akademien, Jan Nilsson, ordförande, arbetsgruppen för kunskapsutvecklingen inom framtidens hälso- och sjukvård, Kungliga vetenskaps­akademien, Nina Rehnqvist, ordförande, SBU:s nämnd. Bild: Markus Marcetic (Hansson), Charlotte Carlberg Bärg (Nilsson)

”En tydlig strategi för forskning, utveckling och utbildning krävs”

Universitetssjukvården bör utgöra själva navet för kunskapsutveckling och FoUU i hälso- och sjukvården, skriver fyra debattörer.

Annons:

Hur åstadkommer man en högkvalitativ och patientcentrerad vård med begränsade resurser och en åldrande befolkning?

I den sjukvårdspolitiska diskussionen är ofta svaret att stärka första linjens sjukvård. En väl utbyggd primärvård ska kunna hantera merparten av befolkningens hälso- och sjukdomsproblem, med god tillgänglighet och kontinuitet för patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd.

Vi menar dock att de reformförslag som nu ser ut att bli verklighet har för ensidigt fokus på primär­vårdens resurser, organisation och bemanning. Analys och förslag om hur kunskaps­basen i hälso- och sjukvården kan utvecklas lyser med sin frånvaro.

För att klara hälso- och sjukvårdens utmaningar behövs inte enbart reformer för utbyggd primärvård, utan även en tydlig strategi för hur forskning, utveckling och utbildning – FoUU – kan integreras i den dagliga sjuk­vårds­verk­sam­heten och bidra till ökad patientcentrering. En strategi som stimulerar vårdprocesser baserade på bästa tillgängliga evidens och där kunskapsluckor kan identifieras och åtgärdas. En strategi som även beaktar det interdisciplinära perspektivet och att patienternas väg i systemet involverar flera aktörer och går över gränser till olika vårdgivare.

Svensk hälso- och sjukvård har unika förutsättningar för ett mer FoUU-inriktat arbetssätt. Andelen forskarutbildad personal är hög. De nationella registren liksom ett väl sammanhållet sjukvårdssystem ger unika möjligheter till uppföljning av behandlingar samt analys av patientgrupper som kräver extra omsorg. En databas för kunskapsluckor i hälso- och sjukvården är etablerad sedan några år och administreras av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

“Svensk hälso- och sjukvård har unika förutsättningar för ett mer FoUU-inriktat arbetssätt.”

Vi anser att universitetssjukvården bör utgöra själva navet för kunskapsutveckling och FoUU i hälso- och sjukvården. Det förutsätter en ny syn på universitetssjukvården liksom ett moderniserat uppdrag med nya principer för resursfördelning, finansiering och informationsöverföring. En viktig uppgift blir att stimulera kunskapsutveckling, forskning och utbildning i primärvården då stora patientgrupper handläggs där.

Regeringen bör snarast sätta igång ett reformarbete för att göra FoUU till en naturlig del av den sjukvårdande verk­sam­heten. Utgångspunkten ska vara att aktiviteter för kunskapsutveckling ut­ifrån praktikens behov i högre grad bör samordnas utifrån universitets­sjuk­vården.

Svenska läkaresällskapet, SBU och arbetsgruppen inom Kungliga vetenskapsakademien påbörjar nu också arbete med ett idéprogram kring universitetssjukvårdens framtida roll. Centrala frågor vi bland annat kommer att belysa är:

  • Hur hälso-och sjukvårdens och samhällets behov av FoUU kan formuleras.
  • Hur en framtida universitetssjukvård bör styras och finansieras.
  • Hur FoUU bör initiera och i nationell samverkan driva studier med förutsättningar att leverera evidens i frågor av angelägenhet för hälso- och sjukvården.
  • Hur processer för ökad patientcentrering kan utvecklas och utvärderas på vetenskapligt sätt.

Vi kommer att bedriva arbetet med idéprogrammet i samverkan med alla intressenter och ut­ifrån ett patient- och samhällsperspektiv. Idéprogrammet ska dra fördel av pågående framgångsrika initiativ som Vetenskapsrådets program för kliniska studier och behandlingsforskning samt involvera pågående utredningar med angränsande fokus. 

Kommentarer

  • Jonas Sjögreen 2016-11-24 22:38:41

    Sverige är världens sjukhusläkartätaste land och borde för länge sedan ha klarat av de satsningar som artikelförfattarna efterlyser. Förklaringen till att de påtalade bristerna finns, är att Sverige är det land i OECD, som har den lägsta andelen allmänläkare. Innan denna obalans är hävd kommer den slutna vården, bland annat universitetssjukvården, även fortsättningsvis att tamponeras. Artikeln har ett besvärande uppifrånperspekitv när det gäller utbildning och spridning av kunskap. Allmänmedicinsk forskning har klart de lägsta anslagen och ligger långt efter övriga specialiteter när det gäller doktorsavhandlingar. Bristen på allmänläkare begränsar också de praktiska möjligheter till forskning. Allmänmedicinen behöver ett kraftfullt stöd från universitetsjukvårdens förespråkare med konkreta förslag till åtgärder. Det räcker inte med till intet förpliktigande deklarartioner om primärvårdens betydelse.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!