
Bild: Thinkstock

Bild: Thinkstock
Livsstil verkar halvera genetisk risk för hjärtsjukdom
Att exempelvis träna och avstå från rökning kan drastiskt minska risken för kranskärlssjukdom – även hos personer med hög genetisk risk, enligt en stor analys i New England Journal of Medicine.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.


– Resultaten är något utav ett paradigmskifte. Våra fynd antyder att det går att göra något åt sin genetiska risk genom att förändra livsstilen – det är ett hoppfullt besked för dessa personer, säger Olle Melander, professor i internmedicin vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Det är välkänt att en hälsosam livsstil kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Men inkluderar det även personer med anlag för den typen av sjukdomar? Det ville forskarna ta reda på och analyserade tre prospektiva studier samt en tvärsnittsstudie med data om genetik, livsstil och hjärtkärlsjukdom för cirka 56 000 personer. Den ena prospektiva studien var svensk, Malmö Kost Cancer, MKC.
Deltagarnas genetiska risk beräknades med hjälp av en poängskala baserad på 50 genvarianter som kopplas till hjärtkärlsjukdom. Ju fler gener en deltagare bar på – desto högre risk. Forskarna tog även fram en poängskala för en hälsosam livsstil som inkluderade träning minst en gång i veckan, att avstå rökning, inte ha fetma samt att kosten till stor del bestod av bland annat fisk, frukt och grönsaker. Definitionen på en hälsosam livsstil var att uppnå minst tre av dessa livsstilfaktorer, medan deltagare som enbart kunde räkna in en faktor – eller ingen alls – klassades som mindre hälsosamma.
Det primära utfallsmåttet för de prospektiva studierna var en kombination av hjärtinfarkt, revaskularisering samt död till följd av kranskärlssjukdom. Tvärsnittstudien bidrog med information om kalciumininlagring i kranskärlen.
Den relativa risken för det primära utfallsmåttet var 91 procent högre bland deltagare med den högsta genetiska risken, jämfört med lågriskpersoner. Men siffran halverades bland deltagare med hög genetisk risk som levde hälsosamt – deras risk minskade med 46 procent, jämfört med högriskpersoner vars livsstil var ohälsosam.
– Det är en markant minskning. Inte ens med dagens läkemedel går det att uppnå en riskhalvering, säger Olle Melander.
Även kalciuminlagringen i kranskärlen var lägre bland deltagare som levde hälsosamt än ohälsosamt.
Studien avslöjade också att många högriskindivider inte kunde identifieras via traditionella riskfaktorer, såsom att mäta blodtryck eller LDL-kolesterol. Mellan 10 och 20 procent fler personer hittades med hjälp av forskarnas genetiska test, påpekar Olle Melander.
– Gentestet kan bli ett viktigt komplement till dagens traditionella tester. Vi vill därför få ut det på bred front framöver, säger han.
En svaghet med studien är att det kan finnas fler gener som är centrala vid hjärt-kärlsjukdom än de 50 som innefattades i denna analys, skriver forskarna som påpekar att fler genvarianter behöver inkluderas i framtida studier.
Studiedeltagarna kom från Sverige och USA. Uppemot 5 100 fall av kranskärlssjukdom inträffade.
Läs mer i abstract:
Kommentarer
Regler för kommentarer
Dagens Medicin vänder sig till yrkesverksamma inom sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.
Regler för kommentarer
För Dagens Medicins kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och skribenterna är själva ansvariga för innehållet. Vi accepterar inte personliga angrepp på enskilda individer, och inte heller nedsättande omdömen om kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Språket ska vara vårdat – inläggen får inte innehålla svordomar. Dagens Medicin förbehåller sig rätten att stryka delar av eller hela inlägg som inte uppfyller dessa regler, samt inlägg som inte tillför diskussionen något. Kommersiella budskap och spam raderas. Kommentarerna granskas flera gånger dagligen.
Om du anser att ett inlägg inte uppfyller dessa regler, anmäl kommentaren till moderator via länken "Anmäl kommentar".
Du får vara anonym, men du måste skriva en signatur.