Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Samarbetet mellan forskaren Erik Hedman och Gustavsbergs vårdcentrals verksamhetschef Kersti Ejby är en del av bakgrunden till de glädjande resultaten av nätbaserad KBT mot hälsoångest.

Samarbetet mellan forskaren Erik Hedman och Gustavsbergs vårdcentrals verksamhetschef Kersti Ejby är en del av bakgrunden till de glädjande resultaten av nätbaserad KBT mot hälsoångest. Bild: Johanna Lundgren/Bildbyrån

Nät-KBT ger de flesta hjälp vid hypokondri

Kan hypokondri effektivt behandlas med hjälp av internetbaserad KBT? Svaret tycks vara ett rungande ja. Det har psykologen Erik Hedman och kollegor kunnat visa i flera studier som i år belönas med Athenapriset.

Annons:

Hypokondri, eller hälsoångest som är det begrepp som används i dag, innebär stora kostnader och påfrestningar för sjukvården. Det finns studier som visar att mellan 1–4 procent av befolkningen lider av hälsoångest, och bland dem som vänder sig till vården kan den siffran vara så stor som 20 procent.

– Det är inte jättesvårt att upptäcka om en patient har hälsoångest. Svårigheterna är att övertyga patienterna att de har det. Det blir sällan bra. Det skaver, för patienterna tycker inte att de blir lyssnade på och sedda, säger Kersti Ejeby, verksamhetschef för Gustavsbergs vårdcentral i Stockholm.

Det är här som psykologer kan vara lösningen. Erik Hedman rekryterades som akademisk samordnare till Gustavsbergs vårdcentral för fem år sedan. Förutom sitt arbete på vårdcentralen så leder Erik Hedman även en forskargrupp vid Karolinska institutet, som i flera större studier försökt att bättre förstå hälsoångest och social fobi, och huruvida de här tillstånden, även i den kliniska verkligheten, kan behandlas med hjälp av internetterapi.

– Alla studierna visar på samma sak. Det här verkar vara en väldigt effektiv behandling, berättar Erik Hedman.

Erik Hedman

Jobb: Docent i klinisk psykologi, forskar­gruppsledare vid Karolinska institutet samt akademisk samordnare vid Gustavsbergs akademiska vårdcentral.
Ålder: 38 år.
Bor: Södermalm, Stockholm.
Senast lästa bok: Egalias döttrar av Gerd Brantenberg.

Det handlar om en tolv veckor lång strukturerad behandling, en så kallad exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi, där patienterna får instruktioner och övningar via en sluten internetplattform. Där kan de skriva frågor och få regelbunden återkoppling av en behandlare. Erik Hedman menar att det här i sak inte skiljer sig särskilt mycket från vanlig ”ansikte mot ansikte”-behandling.

– Internet är bara ett annat format. Det är absolut ingen quick fix. Kraven på patienten är exakt lika stora som vid en sedvanlig behandling. Det förändringsarbete som patienten måste göra är minst lika stort.

Erik Hedman tycker dessutom att internetbehandlingar har flera viktiga fördelar jämfört med sedvanlig behandling, fördelar som inte bara handlar om pengar eller att varje psykolog kan behandla fler patienter. Eftersom all information, alla övningar, all konversation med behandlaren finns kvar på internetsidorna kan patienterna alltid gå tillbaka i materialet, läsa om, påminna sig, reflektera, ta ett nytt varv med behandlaren om något är oklart.

– Man undviker också det som kallas för terapeutdrift. I vanlig behandling har man sett att det är ganska vanligt att terapin börjar driva iväg från de målsättningar man ursprungligen hade.

Resultaten från forskningsstudierna talar sitt tydliga språk, menar Erik Hedman. Efter tolv veckor hade 97,5 procent av kontrollgruppen fortfarande hälsoångest. Av dem som fått behandlingen var det bara en tredjedel som uppfyllde kriterierna. Vid sex månaders uppföljning hade den siffran sjunkit ytterligare, till en femtedel.

Något som Erik Hedman ofta återkommer till är hur viktigt det är att inte nöja sig med goda resultat från experimentella studier. Man måste se att det hela fungerar i verkligheten också.

– Generellt sett slutar kanske forskare när de väl gjort en kontrollerad prövning. Man tänker att nu har vi svaret, vi har gjort vårt. Men nyttan av det vi gör kommer ju först den dag då den vanliga patienten har tillgång till behandlingen.

I det sammanhanget är samarbetet med Gustavsbergs vårdcentral viktigt. Vårdcentralen, som är Sveriges största, har ett stort fokus på klinisk forskning, och man har även satsat stort på vanlig rutinmässig psykologisk behandling. Här arbetar idag 13 heltidsanställda psykologer, bland annat med patienter med hälsoångest.

– Om du ska göra en forskning där patienter är inblandade måste du ju ha en plattform, förklarar verksamhetschefen Kersti Ejeby. Du måste ha ett ställe där det finns ett gäng bra psykologer och ett tillräckligt stort flöde där man hittar de där 250 hälsoångestpatienterna, inte inom tio år utan ganska snabbt.

Internetbehandlingen tycks fungera bra i en reguljär vårdkontext, berättar Erik Hedman. Då man utvärderat den för social fobi, ett tillstånd som på många sätt liknar hälsoångest, har resultaten varit goda. En utvärdering av hur behandling av hälsoångest fungerar i skarpt läge pågår just nu.

Som en del av projektet samarbetar forskarna även med näringslivet. Företaget Chorus AB har fått i uppdrag att utveckla IT-system som ska hjälpa psykologer att göra rätt bedömningar och ge rätt standardiserad behandling mot exempelvis hälsoångest och social fobi. Inte minst ska de här systemen underlätta för psykologer att följa upp och mäta effekterna av sina insatser.

– Det saknas i princip helt på vårdcentraler. Jag tror verkligen att ett sånt system skulle göra att primärvården tog ett jättekliv när det gäller psykologisk behandling, säger Erik Hedman.

Forskningsprojektet fortsätter. På önskelistan står bland annat att bättre förstå vilka mekanismer som gör att behandlingarna får effekt, och identifiera vad som gör att de inte fungerar för alla:

– Jag tycker att det skulle vara otroligt intressant att se om vi kan skräddarsy interventioner för dem som vi vet har mindre sannolikhet att lyckas, alltså att komma bort från one size fits all-tänkandet.  Kan vi göra någonting extra för dem? Det tycker jag är ett jätteviktigt extra steg. 

Athenapriset

Juryn tittar på nytta och kvalitet 

  • Athenapriset instiftades 2008 av dåvarande delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen och Dagens Medicin. I dag är Vinnova och Dagens Medicin huvudmän. Priset stöttas även av Forte, Lif, Sveriges Kommuner och Landsting, Sweden Bio, Swedish Medtech och Vetenskapsrådet.
  • Athenapriset är Sveriges största pris för klinisk forskning. Det delas ut för nionde gången.
  • Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning är att forskningen ska ha skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv.
  • Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, angelägenhetsgrad, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta.
  • Vinnaren får 150 000 i ett forsknings- och utbildningsstipendium.

Pristagarna

  • Priset går till: Behandling av social fobi och hälsoångest
  • Huvudansvariga: Psykolog och docent Erik Hedman, verksamhetschef Kersti Ejeby samt professorerna Mats Lekander, Martin Ingvar och Nils Lindefors.
  • Huvudmän: Karolinska institutet, internet­psykiatrienheten inom Psykiatri Sydväst samt Gustavsbergs akademiska vårdcentral, SLSO, i Stockholms läns landsting, och Chorus AB.
  • De samverkar i projektet: Stockholms läns landsting (Gustavsbergs vårdcentral, SLSO, samt internetpsykiatrienheten inom Psykiatri Sydväst), Karolinska institutet (Institutionen för klinisk neurovetenskap), Stockholms universitet (Stressforskningsinstitutet) och Chorus AB.
  • Finansiärer: ALF, PPG, LJ Boëthius stiftelse, Karolinska institutet, Psykiatrifonden, Bror Gadelius fond.

Pristagaren utses av en jury som består av: 

  • Jenni Nordborg, juryordförande, Vinnova.
  • Bertil Guve, Centrum för teknik i medicin och hälsa, KTH.
  • Christina Herder, Dilaforette.
  • Karin Heeroma, Astra Zeneca. 
  • Peter Lönnroth, Västra Götalandsregionen.
  • Nina Rehnqvist, SBU.
  • Christina Kennedy, Dagens Medicin.
  • Peter Allebeck​, Forte.
  • Mats Ulfendahl, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för klinisk forskning. 
  • Jan-Ingvar Jönsson, ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.

Kommentarer

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!