Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Dagens Medicin har kartlagt vilka journalsystem som används i svensk sjukvård,både primärvård och sjukhusvård.

Dagens Medicin har kartlagt vilka journalsystem som används i svensk sjukvård,både primärvård och sjukhusvård. Bild: Thinkstock, Datawrapper, Jesper Cederberg

It-skifte på gång i nästan hela Sverige

Dålig användarvänlighet och dålig kommunikation mellan redan pensionsfärdiga datasystem. Det är den bild som Läkemedelsverket ger av journalsystemen i svensk sjukvård.

Annons:

Interaktiv karta under artikeln.

– Det är två huvudproblem. Det är ofta ett riktigt dåligt användargränssnitt, det krävs väldigt många klick för att komma åt informationen. Det andra problemet är den stora bristen på inter­operabilitet, säger Mats Artursson, utredare på enheten för medicinteknik på Läkemedels­verket.

Han har arbetat med medicinteknisk programvara i 30 år och är kanske den på Läkemedelsverket som har störst erfarenhet av att bedöma rapporter om fel i journalsystem. Han tror att mycket beror på oerfarna utvecklare som inte har tillräcklig insyn i hur sjukvården fungerar.

– De har inte erfarenhet av hur strikt man måste vara. Det är lite vilda västern. Det är därför det blir så mycket fel hela tiden.

Han jämför med arkitekturen bakom skyskrapor.

– Det är en sak att du och jag bygger en lekstuga. Men vi kan inte skala upp det till en skyskrapa. Vi måste ha en helt annan struktur för en skyskrapa.

Enligt Dagens Medicins kartläggning dominerar sex journalsystem i Sverige. I några fall är det olika system i primär- och sjukhusvård och ofta har dessutom privata aktörer andra system än de offentliga. Lägg till det kommunal sjukvård och i vissa fall enskilda avdelningar på sjukhus som kör sitt eget race, så är mosaiken komplett.

“Det är lite vilda västern. Det är därför det blir så mycket fel hela tiden.”

– I grunden handlar det om att de allra flesta systemen är 20 år gamla och inte riktigt är byggda för att skalas upp till den storlek de nu har, säger Mats Artursson.

Så hur har det då kunnat bli så här? It-experten och författaren Mats Löfström, som undersökt brister i Sveriges it-system, menar att det hänger ihop med vaga krav i upphandlingarna.

– Det har aldrig varit med i en kravspec från början att man ska kunna kommunicera med andra system. Man har endast löst det för sitt landsting.

Dagens Medicins kartläggning visar att de flesta landstingssystem inte kan kommunicera med varandra, och ibland kan den egna primär- och sjukhusvården inte skicka journaler sinsemellan. En lösning kan då vara ett nationellt informationsnav. Nationell patientöversikt, NPÖ, skulle kunna vara ett sådant, men har hittills inte blivit det fullt ut.

– Tanken är inte fel. Men varje gång du ska göra en koppling mellan två system, till exempel för att ta del av ett två år gammalt provsvar, är det ur en datateknisk synpunkt en komplex process, säger Mats Löfström.

Många användare upplever att det är tidskrävande med mängder av klick bara för att skriva in enkla saker, såsom ett blodtryck.

– Trots att man ställer krav på användarvänlighet i upphandlingarna, är de för vagt formulerade. Då får man system som upplevs som klumpiga och ologiska i sin standard och det är dyrt att ändra.

Flera landsting står inför ett vägval. 3R-landstingen med Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Sussa-gruppen med landstingen i Västerbotten, Sörmland, Blekinge, Västernorrland och Örebro län, och Vas-användarna i Halland och Norrbotten ska alla byta i en inte alltför avlägsen framtid.

Totalt handlar det om journalsystem som berör minst två tredjedelar av Sveriges befolkning.

Nu knackar två stora USA-baserade utvecklare på dörren. Epic och Cerner har redan stigit in i Norden och siktar nu på Sverige.

– Jag tror inte att de svenska leverantörerna kommer att ha en chans mot de stora amerikanska. Det kostar mångmiljardbelopp att ta fram sådana här system. Deras system är redan testade och körda på tio miljoner patienter. De hade en klar ritning till sina skyskrapor, med utrymme för kundanpassning, säger Mats Artursson på Läkemedelsverket.

Mats Löfström ger dock en annan bild.

– Om två eller tre regioner handlar ett stort amerikanskt system då är den svenska e-hälsovisionen död. Det är så riskfyllt och medför ett sådant beroende. Vi måste ha styrka nog att på nationell nivå sätta press på leverantörerna. 

Läs även:
USA knackar på dörren

Relaterat material
USA knackar på dörren

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler