Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Traumalarm sållas bort

En tredjedel av alla traumalarm kan försvinna när kriterierna för larmen ändras. Med nya definitioner för vad som ska utlösa ett larm kan andelen minska.

Annons:

Nya nationella riktlinjer för traumalarm ska ge säkrare, mer enhetliga, och färre larm. Vid ett så kallat traumalarm kopplas flera specialiteter in direkt – det kan vara kirurg, triageläkare, narkosläkare, narkossjuksköterska, neurokirurg, ortoped och thoraxkirurg.

Kriterierna har tagits fram av ett nätverk med 18 professionella organisationer och tre kvalitetsregister på traumaområdet och ska nu införas i landstingen.

– I dag får sjukvården för många traumalarm, man ropar på vargen för ofta och i onödan. De nya villkoren som vi arbetat fram kommer säkert att vålla diskussioner, men utifrån evidens har vi hittat kriterier som ska fånga in över 95 procent av de svårt skadade, säger Fredrik Linder, kirurg och vice ordförande i Svensk förening för traumatologi, som varit med och arbetat fram de nya grunderna för traumalarm.

Bland annat innebär det att bil­olyckor inte alltid ska utlösa traumalarm.

– Dagens bilar är så pass säkra. Det finns risk för övertriagering om patienten i övrigt är opåverkad, säger Fredrik Linder.

Villkoren för att göra traumalarm skärps även för fallolyckor. Patienter med hög puls utlöser heller inte traumalarm, om de inte har andra allvarliga indikationer samtidigt.

De nationella traumalarmskriterierna ska användas av såväl stora som mindre sjukhus för att mini­mera både under- som övertriagering.

Tanken är att sjuk­sköterska på akutmottagning får information från det prehospitala teamet och därefter larmar traumateamet på sjukhuset, med bred medicinsk kompetens, om
något av villkoren för larmet uppfylls.

Eftersom landstingen använder olika begrepp för att beskriva larmnivåer vid trauma införs en enhetlig skala. I stället för att använda ord som ”stor” eller ”liten”, ”A” eller ”B”, ”röd” eller ”orange” ska sjukvården ange allvarlighetsgraden genom siffrorna ”ett” eller ”två”. 

– Då får vi en nationell standard som inte skapar begreppsförvirring, hoppas Fredrik Linder.

Flera landsting använder det web-baserade triagesystemet RETTS, Rapid emergency triage and treatment system, vid större skadesituationer. Nätverket för trauma vill nu att de nya kriterierna införs som beslutsstöd även där. RETTS använder dock färger för att klassa en skada.

– Det kommer kanske ta ett tag innan vi får genomslag på alla punkter. Men vår förhoppning är att landsting och regioner genomför de nya nationella traumalarmskriterierna till mars 2017, säger Fredrik Linder.

Kommentarer