Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Maskin för transkraniell magnetstimulering på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Maskin för transkraniell magnetstimulering på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

Magnetströmmar kan bota depression

Magnetstimulering av hjärnan vid medelsvår till svår depression lyfts fram i förslaget till nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.

Annons:

I dag torsdag publiceras en reviderad version av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vården vid depression och ångestsyndrom. Det är en remissversion och ersätter de nationella riktlinjerna från 2010.

En nyhet är användning av repetetiv transkraniell magnetstimulering, en metod där man elektromagnetiskt stimulerar hjärnan, vid medelsvår till svår depression.

I dag behandlas ett femtiotal personer per år i landet med metoden, men Socialstyrelsen anser att det kunde vara betydligt fler.

– Forskning visar nu på än mer evidens för metoden, säger Arvid Widenlou Nordmark, projektledare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Det skulle kräva att flera kliniker satsade på tekniken eller att fler remitteras till de kliniker som genomför transkraniell magnetstimulering. Enligt Socialstyrelsen kommer detta att påverka sjukvårdens resursfördelning, främst på grund av att behandlingen kräver ökade resurser i form av sjukskötersketid.

Liksom tidigare rekommenderas behandling med antidepressiva läkemedel i många fall. Men framför allt är det olika former av KBT-behandling som lyfts fram vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom.

Även mindfulnessbaserad terapi rekommenderas, bland annat när det gäller att förebygga återfall.

Behandling med ljusterapi och läkemedel som benzodiazepiner rekommenderas däremot inte.

Enligt Socialstyrelsen kommer rekommendationerna om psykologisk behandling innebära ökade kostnader för hälso- och sjukvården på kort sikt. Främst på grund av att personal inom primärvården, som tar hand om de flesta patienterna, behöver vidareutbildning. Myndigheten räknar dock med att kostnaderna ska plana ut, men ligga kvar på en högre nivå.

Den slutliga versionen av riktlinjerna kommer att publiceras hösten 2017.

I samband med att förslaget till nationella riktlinjer läggs fram publicerar Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer för depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. De är främst avsedda som kunskapsstöd till förskrivare i den kliniska vardagen.

Några huvudbudskap:

  • Vid behandling av barn och unga är information om barnets sjukdom och individuella råd om vad familjen själva kan göra alltid första steget i behandlingen. Effekten ska utvärderas inom ett par veckor och följas upp. Läkemedel ska användas ibland.
  • När det gäller behandling av vuxna med depression har både antidepressiva läkemedel och psykoterapi påvisad effekt. Tidigare framgångsrik behandling ska återinsättas om patienten återigen får depressiva symtom.
  • När det gäller vuxna med ångest bör kognitiv beteendeterapi erbjudas i första hand. Benzodiazepiner bör bara övervägas i undantagsfall.
  • Hos äldre med depression och ångestsjukdomar bör i brist på vetenskapligt underlag samma behandlingsstrategier som för övriga vuxna användas – men hänsyn tas till samsjuklighet, njurfunktion och behandling med andra läkemedel. Läkemedel med kort halveringstid samt tät uppföljning rekommenderas.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler