Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Visionerna skulle kunna bli verkstad”

E-hälsa är den enda möjliga vägen att klara kommande sjukvårdsutmaningar, skriver konsulten P-A Brattemo i en debattartikel. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
P-A Brattemo, senior konsult, Donald Davies & Partners. Arbetar med program- och projektledning inom e-hälsa inom offentligt driven sjukvård och omsorg.

Så har vi passerat ytterligare en e-hälsodag där ansvarig minister återigen tittat auditoriet stint i ögonen och inskärpt att nu är det tid att visa ledarskap när det gäller införande av e-hälsa. E-hälsa är den enda möjliga vägen att klara kommande sjukvårdsutmaningar.

För tre år sedan var det visser­ligen inte ministern, utan stats­sekreteraren och Göran Stiernstedt som förkunnade budskapet, men det förändrar inte bilden. Stiernstedt hade precis lättat på förlåten till sitt utredningsförslag som utgick från E-hälsomyndigheten som motor i förändrings­arbetet.

Vilka möjligheter har E-hälsomyndigheten nu, efter annonserad utlokalisering? Från departementet formuleras visioner och målsättningar, emellanåt transformerad till styrinstruktioner i form av författningar med tillämpningsanvisningar från expertmyndigheten, men alltför för sällan omvandlade till operativ verksamhet. Det blir väldig lite verkstad i slutänden.

Företrädarna för regionerna tittar sig lite villrådiga omkring och undrar vem som ska leda egentligen. Vi gör som vi alltid gjort och bevakar de övriga fåglarna, med ambitionen att ligga mitt i flocken. Aldrig först och absolut inte sist. Men vem leder?

Det sista vi behöver är en ny käck applikation, e-baserad behandlingsmetod eller alla journal­systems moder som ska lösa den kollektiva arvsynden från tidigare system. Som bekant har Vårdsverige redan visat att det inte kan enas om, eller ens byråkratiskt lotsa fram, nya journalsystem.

Lösningen ligger för närvarande inte i enskilda system eller applikationer. Vad som i stället behövs är en struktur, organisation och ramverk för att ta fram och praktiskt implementera tjänsterna. Inom vården finns en kungstanke att vi ska arbeta utifrån gjorda erfarenheter och utvärderade metoder, och tillämpa ett evidensbaserat förhållningssätt. Andra branscher har under ett antal år mött motsvarande digitaliseringsutmaningar och det finns en räcka av beprövade metoder och standarder att luta sig emot.

“Egentligen är det ingen raketforskning som behövs. ”

Börja med att ta fram en e-hälsostrategi som beslutas på politisk nivå. Förtydliga den med ett e-hälsoprogram där vi bryter ner målen mål i faktiska (individualiserade) artefakter (applikationer, tjänster och metoder). Koppla programmets genomförande till ett e-hälsoråd på produktions­övergripande (koncern-)nivå, med budget och ansvar för prioriteringar och koordination. För det faktiska utförandet initieras ett antal enskilda projekt som rapporterar till rådet. Efter första leverans övergår resultatet till förändringsgrupper, också under e-hälsorådet, som svarar för proaktiv förvaltning.

Egentligen är det ingen raketforskning som behövs. De enda frågor vi behöver besvara är: Vad ska vi utföra? Vem ska utföra det? Hur ska vi utföra det? När ska vi utföra det? Detta kompletterat med ett stort: Varför?.

Frågan är vilket landsting eller region som vågar anta utmaningen? Det vore kanske lite klädsamt att aktörerna även i denna fråga kunde visa prov på den professionalism som de menar att verksamheten i övrigt ska präglas av. Sverige ska vara bäst på it i vården 2025. Det är inte lång tid att spela på och ingen vill väl hamna sist i flocken. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler