Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Sveriges Läkarförbund, Rickard L. Eriksson

”Huvudmän har skapat ond cirkel med vårdplatsbrist som följd”

Ekonomiskt pressade sjukvårdshuvudmän har skapat en situation där vårdplatsbristen styr arbetssätt och arbetsgivarens förmåga att bemanna verksamheten, skriver Karin Båtelson, ordförande, och Sarah Jevrém, ledamot, i  Sveriges Läkarförbunds Vårdplatsgrupp.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Våra sjukvårdshuvudmän är sedan länge satta under ekonomisk press. I alltför liten utsträckning har man lyckats hantera detta genom effektiviseringar. Svaret har i stället varit vårdplatsreduktion. Vi har nu nått ett läge där vårdplatsbristen styr såväl våra arbetssätt som arbetsgivarens förmåga att bemanna verksamheten.

Bristen på slutenvårdsplatser sätter sin prägel på patientens vård redan vid ankomsten till akutmottagningen. Då vårdavdelningarna inte kan ta emot nya patienter i den utsträckning som krävs blir dessa kvar på akuten som därmed överbelastad. Akutens personal liksom jourhavande läkare tvingas lägga tid på att leta vårdplatser istället för att handlägga nyanlända patienter. 

På vårdavdelningen präglas omhändertagandet av bristande kapacitet. Att bli liggande i korridoren och skötas av överbelastad personal som idag en realitet för många sjuka. I många fall placeras patienten på en avdelning med helt annan kompetens än det medicinska tillståndet kräver. Det är vetenskapligt väl belagt att överbeläggningar i sig leder till vårdskador.  

Inte ens den patient som hamnat på ”rätt” avdelning och på ordinarie sängplats går dock fri från konsekvenserna av underkapaciteten. För att upprätthålla det forcerade handläggningstempo som numera krävs har det blivit vanligt att beställa undersökningar och konsulter i ett tempo som syftar till att till varje pris förkorta vårdtiden. Detta utsätter återigen patienten för onödiga risker men dränerar också övrig verksamhet på resurser, många gånger till tveksam nytta och tveklöst till hög kostnad.

När organisationen överbelastas drabbas först patienterna. Parallellt med detta försämras personalens arbetsmiljö. Vi befinner oss nu i ett läge där Sverige har fler sjuksköterskor och läkare än någonsin, samtidigt som dessa i hög utsträckning flyr akutsjukvården. Konsekvenserna kan vid ett första påseende tyckas inskränka sig till svårigheter att hålla verksamhet öppen. I själva verket är det större problemet att den kompetensförlust som blir följden då erfaren personal slutar leder till ytterligare försämrad kvalitet på vården, liksom mindre effektivt utnyttjande av resurserna.

Sjukvårdshuvudmännen har skapat en ond cirkel med försämrad effektivitet och personalflykt som följd. Vårdplatsbristen har fått eget liv. Sjukvårdshuvudmännen är på många håll i en position där man inte längre skulle kunna öppna upp de platser man av besparingsskäl tidigare stängt ens om man tillfördes ekonomiska resurser – man kan inte attrahera personal. 

Det är lätt att felaktigt skylla sin oförmåga att bemanna verksamheten på joursystem och bemanningsföretag. Istället borde man reflektera över sina tillkortakommanden som arbetsgivare och vårdgivare. För att bryta den onda cirkeln som vården nu befinner sig i krävs att man tar ett steg tillbaka, tar hjälp av professionen att förbättra verksamheten på golvet snarare än att fortsätta måla med den breda penseln i direktionsrummen. Vi måste tillsammans skapa en situation där personalen kan lägga sin energi på att ta hand om de sjuka snarare än att kämpa mot en dåligt fungerande och underdimensionerad organisation. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler