Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Daniel Forslund (L), Innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, och Johan Assarsson, vd Inera.

Daniel Forslund (L), Innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, och Johan Assarsson, vd Inera.

”En nationell plattform för vården finns redan på plats”

I flera debattartiklar har en nationell plattform efterlysts, för att stödja att hälso- och sjukvårdens information ska kunna utbytas mellan system på ett enhetligt och standardiserat sätt. En sådan plattform finns redan på plats, skriver innovationslandstingsråd Daniel Forslund (L) i Stockholms läns landsting samt Johan Assarsson, vd Inera, i en debattartikel.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Ända sedan 2007 har Inera arbetat fram en IT-arkitektur tillsammans med landsting och regioner.  En nationell tjänsteplattform som stödjer informationsutbyte i hälso- och sjukvården enligt nationella och internationella standarder är i drift. Plattformen är fullt ut accepterad av industrin och av Ineras ägare, landsting och regioner, och anslutning av vårdens system pågår för fullt. Tjänsteplattformen stödjer teknisk och semantiskt interoperabilitet på ett teknikoberoende sätt, och ligger till grund för tjänster som Nationell patientöversikt, Elektronisk remiss och Journalen via nätet.

Ineras tjänsteplattform och arkitektur är en viktig förutsättning för att sjukvårdshuvudmännens vårdinformationsmiljöer ska bli kompatibla och informationen kunna följa patienten över vårdgivargränser och säkert kunna delas mellan olika system.

Över 500 vårdsystem är redan anslutna och kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen, och mer än 35 miljoner slagningar görs varje månad. Men behovet är enormt och potentialen stor. Enligt en rapport från konsultföretaget McKinsey kan 180 miljarder kronor sparas fram till 2025 om vården arbetar med digitalisering.

Man behöver inte uppfinna någon ny plattform utan fokus måste vara på att strukturera vårdinformationen och arbeta enligt de ramverk för interoperabilitet som vi har satt upp, samt att fortsätta anslutningsarbetet. Då kommer vi att uppnå de nyttoeffekter vi vill ha, oavsett vilka system landsting och regioner väljer att använda.

Tjänsteplattformen hanterar känsliga personuppgifter och säkerhetsnivån är därför mycket hög. Det innebär att varje system som ansluts genomgår en omsorgsfull kvalitetssäkring, som både kan vara tidskrävande och kostsam. Men detta är en viktig investering för framtiden, och skapar förutsättningar för en säker och samordnad hantering av vårdens information.

Mer än hälften av landets landsting och regioner genomför nu en generationsväxling av vårdens journalsystem, och genom samarbetet via det gemensamma bolaget Inera har vi lagt grunden för hur journalinformation ska hanteras i framtiden oavsett vilka tekniska system vi väljer. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler