Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Arkivbild.

Arkivbild. Bild: Adam Johansson/Bildbyrån

60 åtgärder för att bli kvitt hyrpersonal

Den 1 januari 2019. Då ska Sveriges vård vara oberoende av hyrpersonal. Nu har alla landsting klubbat en plan för att gemensamt nå dit. Unikt, hävdar SKL.

Annons:

– Landstingen har gjort många åtgärder tidigare, men inte tillsammans. Det handlar om att göra mycket och att göra det samtidigt, säger Martin Rödholm, projektsamordnare på SKL, till Dagens Medicin.

Under november och december har nämligen samtliga landsting i Sverige tagit beslut om att de ska vara helt oberoende av hyrpersonal  till år 2019. Landstingens handlingsplaner är individuella, men bygger på en 60 punkter lång åtgärdslista från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Mycket kretsar kring en attraktiv arbetsplats och arbetsmiljö, men det handlar även om nya effektiva arbetssätt, säger Martin Rödholm och nämner telemedicin som ett exempel.

Martin Rödholm, specialistläkare i psykiatri och projektsamordnare "Oberoende av inhyrd personal" på SKL.

Andra kategorier som man kan dela in de 60 punkterna i är till exempel samarbeten mellan landsting (se fullständig lista sist i artikeln). Det kan till exempel handla om nätverk mellan landstingen som förmedlar extrainsatser från fast anställda och pensionärer, eller om satsningar på högre lön för specialiteter inom bristområden.

Det har gjorts ansatser att minska beroendet av hyrpersonal på flera håll i landet, vilket inte alltid fallit väl ut. Den här gången finns dock helt andra förutsättningar för att lyckas, menar Martin Rödholm.

– Det här är en betydligt bredare ansats att faktiskt göra ett grundläggande arbete. Det mest grundläggande är att det finns en samsyn i alla regioner och landsting och bland både politiker och tjänstemän. Större uppbackning kan man inte få.

SKL:s ”60-lista” bygger mycket på slutsatserna från arbetet med att slippa beroendet av hyrläkare inom vuxenpsykiatrin i Västra Götalandsregionen, vilket Dagens Medicin berättat om tidigare.

– Hade inte det exemplet funnits tror jag inte att vi hade stått här med denna strategi i dag, säger Martin Rödholm.

Landstingens kostnader vittnar dels om hur beroende verksamheterna har blivit av hyrpersonal, dels om hur mycket pengar som finns att spara. Kostnaderna ökade under årets tre första kvartal med 15,8 procent jämfört med motsvarande period 2015, visar siffror från SKL. Dock har takten mattats av något, om man jämför det tredje kvartalet med det andra i år. Dessutom minskar kostnaderna för hyrpersonal i fyra landsting/regioner: Västra Götaland, Värmland, Dalarna och Örebro län.

Bara under det tredje kvartalet i år spenderade landstingen 3,2 miljarder kronor på hyrpersonal. Motsvarande period i fjol lade landstingen knappt 2,8 miljarder på inhyrd arbetskraft i vården.

– Men detta är inte en fråga om ekonomi. Det här systemet bidrar inte till en bra kvalitet och kontinuitet i vården, säger Martin Rödholm.

SKL:s 60-lista

1.Arbetsmiljö  –  Attraktiv arbetsplats

  • Öka stoltheten och arbetsglädje. Ta fram plan tillsammans med medarbetare och fackliga representanter.
  • Genomtänkt mottagande och introduktion av studerande, VFU, AT, ST, specialister
  • Studierektor för specialister, för ST-läkare, AT-läkare
  • God handledning, individuellt eller i grupp, för AT, ST, specialister
  • Säkra specialistläkare och specialistsjuksköterskors kompetensutveckling. Ta fram fortbildningsgaranti.
  • Skapa utrymme för kollegiala möten
  • Förtydliga karriärvägar, uppmuntra till officiellt delegerat ansvar, t.ex. ledningsarbete
  • Utvecklingsdagar/internat för yrkesgrupper
  • Tillsätt läkarchefer, ge chefsutbildning; lönesättning, rekrytering.
  • Individualiserad arbetstid vid behov
  • Administrativt stöd till läkare, t.ex. IT-systemen
  • Inrätta schemaplanerartjänst
  • Inför vårdplatskoordinator
  • Tydliga uppdrag, förväntad produktion
  • Skapa tydlig struktur och utbildning för teamarbete
  • Tydlig ansvarsfördelning primärvård – specialistvård
  • Genomtänkt fördelning av resurs mellan heldygnsvård och öppenvård
  • Större enheter/mottagningar med fler kollegor klarar bredden i evidensbaserad behandling bättre och är oftast mer attraktiva
  • Subspecialiserade enheter ofta mer attraktiva
  • Utvecklingsarbete på schemalagd arbetstid, t.ex. för att utveckla arbetssätt för bättre flöde, produktionsplanering e.dyl.
  • Möjlighet till forskning på arbetstid, t.ex 20% för potentiella doktorander
  • Samla information vid avgångssamtal

2. Dimensionering – bemanningsplan

  • Ta fram bemanningsplan, nationella bemanningsdata som underlag
  • Ta fram måltal för antal AT, ST, specialistläkare och sjuksköterskor lokalt
  • Påverka AT-dimensionering
  • ”Överutbilda” 10%; ger marginal och möjlighet att bistå andra landsting.
  • Öka antalet ST-läkare och sjuksköterskor under specialistutbildning, den enskilt viktigaste åtgärden i de flesta landsting

3. Rekrytering

  • Anställ läkarassistenter och vik ul året runt i rekryteringssyfte
  • Delta i AT-rekryteringen, påverka volymen. Psykiatri-AT fortfarande möjlig.
  • Erbjud pensionärer fortsatt arbete efter önskemål, kliniskt arbete, handledning mm
  • Aktiv rekrytering inom landet
  • Fortlöpande annonsering efter ST
  • Delta på kongresser och mässor även i rekryteringssyfte
  • Om överskott på ST-sökande, förmedla kontakt med andra kliniker
  • Riktad marknadsföring till läkare som inte har fast anställning inom offentlig verksamhet
  • Rekrytering av nyanlända
  • Rekrytering av svenskar som studerar utomlands
  • Fortsätt rekrytering från utlandet
  • Nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte – utveckla!
  • Pröva ”Relocation Manager” och ”Welcome Center”, ta hand om hela familjen
  • Undvik/tidsbegränsa individuella förmåner
  • Starta Nätverk för läkartjänstgöring för egna läkare och pensionärer som kan arbeta extra i landstinget och i andra landsting
  • Under utfasningsperiod
    • använd endast upphandlade bemanningsföretag.
    • Undvik krav på jourer för hyrläkare
    • Använd inga hyrläkare som tidigare tjänstgjort/utbildats hos arbetsgivaren; 18 mån karenstid

4. Ersättningsfrågor

  • Lönefrågan – respektive chef ansvarar
  • Möjlighet att arbeta extra på egen klinik/andra kliniker/landsting på ledig tid
    • för de som bedöms klara det
    • Attraktiv ersättning
    • Avtal med läkarföreningen
    • Möjlighet till extra ersättning för utökat ansvar (vakanstillägg)
      • vid vakans av varierande grad
      • Om det undviker hyrläkare
      • T.ex. två avd eller enheter istället för en
      • Högre löneläge på mindre attraktiva utbudspunkter
      • Resa på arbetstid från huvudarbetsplats till svårbemannade orter inom kliniken
      • Fördelaktiga avtal för pensionärer stimulerar fler att jobba mer
      • Satsning på högre löneläge för specialiteter inom bristområde som arbetar aktivt med utfasning av hyrläkare
      • Extra ersättning för jourpass över viss frekvens
      • Möjlighet till löneväxling, pensionsinbetalning. Särskilt för utländska läkare.

5. Nya arbetssätt

  • Produktionsplanering för jämnare arbetsbelastning och smidigare flöde
  • Effektivt teamarbete – vem gör vad?. Utbildning i teamarbete behövs
  • Använd ”Telemedicin” i större omfattning; videokonsultationer, internetbehandling
  • Minska behovet av läkartid
    • Ta fram måltal för produktion, antal besök per år, arbetade tim/besök
    • Task-shifting utan att utarma läkararbetet, lokalt arbete
    • Ssk- mottagningar, ex centralstimulantia
    • Psykologmottagningar
    • Subspecialiserade verksamheter ofta mer attraktiva (möjlighet till bättre vårdresultat)
    • Större enheter: För att klara bredden i evidensbaserad behandling i den nya psykiatrin.
    • Bjud in till dialog med politiken om större enheter/färre utbudspunkter. Exempel från psykiatrin: ADHD, Aspb/autism, depressioner, PTSD, OCD, ångestsy, självskador, bipolära sy, OCD, ätstörning, schizofreni, beroende, demens …

6. Samarbete inom/mellan landsting/regioner

  • Samordning av läkarbemanning inom landstinget, kliniker som samarbetar
  • Nätverk mellan landstingen som förmedlar extrainsatser från fast anställda och pensionärer. T.ex. för direkt vård, handledning, mentorskap

7. Tidplaner för oberoende av inhyrd personal

  • Beslut om tidplan för att nå oberoende av inhyrd personal baserat på landstingets förhållanden

Relaterat material
Nu ska psykiatrin bli fri från hyrläkare

Kommentarer