Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Arkivbild.

Arkivbild. Bild: Adam Johansson/Bildbyrån

60 åtgärder för att bli kvitt hyrpersonal

Den 1 januari 2019. Då ska Sveriges vård vara oberoende av hyrpersonal. Nu har alla landsting klubbat en plan för att gemensamt nå dit. Unikt, hävdar SKL.

Annons:

– Landstingen har gjort många åtgärder tidigare, men inte tillsammans. Det handlar om att göra mycket och att göra det samtidigt, säger Martin Rödholm, projektsamordnare på SKL, till Dagens Medicin.

Under november och december har nämligen samtliga landsting i Sverige tagit beslut om att de ska vara helt oberoende av hyrpersonal  till år 2019. Landstingens handlingsplaner är individuella, men bygger på en 60 punkter lång åtgärdslista från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Mycket kretsar kring en attraktiv arbetsplats och arbetsmiljö, men det handlar även om nya effektiva arbetssätt, säger Martin Rödholm och nämner telemedicin som ett exempel.

Martin Rödholm, specialistläkare i psykiatri och projektsamordnare "Oberoende av inhyrd personal" på SKL.

Andra kategorier som man kan dela in de 60 punkterna i är till exempel samarbeten mellan landsting (se fullständig lista sist i artikeln). Det kan till exempel handla om nätverk mellan landstingen som förmedlar extrainsatser från fast anställda och pensionärer, eller om satsningar på högre lön för specialiteter inom bristområden.

Det har gjorts ansatser att minska beroendet av hyrpersonal på flera håll i landet, vilket inte alltid fallit väl ut. Den här gången finns dock helt andra förutsättningar för att lyckas, menar Martin Rödholm.

– Det här är en betydligt bredare ansats att faktiskt göra ett grundläggande arbete. Det mest grundläggande är att det finns en samsyn i alla regioner och landsting och bland både politiker och tjänstemän. Större uppbackning kan man inte få.

SKL:s ”60-lista” bygger mycket på slutsatserna från arbetet med att slippa beroendet av hyrläkare inom vuxenpsykiatrin i Västra Götalandsregionen, vilket Dagens Medicin berättat om tidigare.

– Hade inte det exemplet funnits tror jag inte att vi hade stått här med denna strategi i dag, säger Martin Rödholm.

Landstingens kostnader vittnar dels om hur beroende verksamheterna har blivit av hyrpersonal, dels om hur mycket pengar som finns att spara. Kostnaderna ökade under årets tre första kvartal med 15,8 procent jämfört med motsvarande period 2015, visar siffror från SKL. Dock har takten mattats av något, om man jämför det tredje kvartalet med det andra i år. Dessutom minskar kostnaderna för hyrpersonal i fyra landsting/regioner: Västra Götaland, Värmland, Dalarna och Örebro län.

Bara under det tredje kvartalet i år spenderade landstingen 3,2 miljarder kronor på hyrpersonal. Motsvarande period i fjol lade landstingen knappt 2,8 miljarder på inhyrd arbetskraft i vården.

– Men detta är inte en fråga om ekonomi. Det här systemet bidrar inte till en bra kvalitet och kontinuitet i vården, säger Martin Rödholm.

SKL:s 60-lista

1.Arbetsmiljö  –  Attraktiv arbetsplats

  • Öka stoltheten och arbetsglädje. Ta fram plan tillsammans med medarbetare och fackliga representanter.
  • Genomtänkt mottagande och introduktion av studerande, VFU, AT, ST, specialister
  • Studierektor för specialister, för ST-läkare, AT-läkare
  • God handledning, individuellt eller i grupp, för AT, ST, specialister
  • Säkra specialistläkare och specialistsjuksköterskors kompetensutveckling. Ta fram fortbildningsgaranti.
  • Skapa utrymme för kollegiala möten
  • Förtydliga karriärvägar, uppmuntra till officiellt delegerat ansvar, t.ex. ledningsarbete
  • Utvecklingsdagar/internat för yrkesgrupper
  • Tillsätt läkarchefer, ge chefsutbildning; lönesättning, rekrytering.
  • Individualiserad arbetstid vid behov
  • Administrativt stöd till läkare, t.ex. IT-systemen
  • Inrätta schemaplanerartjänst
  • Inför vårdplatskoordinator
  • Tydliga uppdrag, förväntad produktion
  • Skapa tydlig struktur och utbildning för teamarbete
  • Tydlig ansvarsfördelning primärvård – specialistvård
  • Genomtänkt fördelning av resurs mellan heldygnsvård och öppenvård
  • Större enheter/mottagningar med fler kollegor klarar bredden i evidensbaserad behandling bättre och är oftast mer attraktiva
  • Subspecialiserade enheter ofta mer attraktiva
  • Utvecklingsarbete på schemalagd arbetstid, t.ex. för att utveckla arbetssätt för bättre flöde, produktionsplanering e.dyl.
  • Möjlighet till forskning på arbetstid, t.ex 20% för potentiella doktorander
  • Samla information vid avgångssamtal

2. Dimensionering – bemanningsplan

  • Ta fram bemanningsplan, nationella bemanningsdata som underlag
  • Ta fram måltal för antal AT, ST, specialistläkare och sjuksköterskor lokalt
  • Påverka AT-dimensionering
  • ”Överutbilda” 10%; ger marginal och möjlighet att bistå andra landsting.
  • Öka antalet ST-läkare och sjuksköterskor under specialistutbildning, den enskilt viktigaste åtgärden i de flesta landsting

3. Rekrytering

  • Anställ läkarassistenter och vik ul året runt i rekryteringssyfte
  • Delta i AT-rekryteringen, påverka volymen. Psykiatri-AT fortfarande möjlig.
  • Erbjud pensionärer fortsatt arbete efter önskemål, kliniskt arbete, handledning mm
  • Aktiv rekrytering inom landet
  • Fortlöpande annonsering efter ST
  • Delta på kongresser och mässor även i rekryteringssyfte
  • Om överskott på ST-sökande, förmedla kontakt med andra kliniker
  • Riktad marknadsföring till läkare som inte har fast anställning inom offentlig verksamhet
  • Rekrytering av nyanlända
  • Rekrytering av svenskar som studerar utomlands
  • Fortsätt rekrytering från utlandet
  • Nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte – utveckla!
  • Pröva ”Relocation Manager” och ”Welcome Center”, ta hand om hela familjen
  • Undvik/tidsbegränsa individuella förmåner
  • Starta Nätverk för läkartjänstgöring för egna läkare och pensionärer som kan arbeta extra i landstinget och i andra landsting
  • Under utfasningsperiod
    • använd endast upphandlade bemanningsföretag.
    • Undvik krav på jourer för hyrläkare
    • Använd inga hyrläkare som tidigare tjänstgjort/utbildats hos arbetsgivaren; 18 mån karenstid

4. Ersättningsfrågor

  • Lönefrågan – respektive chef ansvarar
  • Möjlighet att arbeta extra på egen klinik/andra kliniker/landsting på ledig tid
    • för de som bedöms klara det
    • Attraktiv ersättning
    • Avtal med läkarföreningen
    • Möjlighet till extra ersättning för utökat ansvar (vakanstillägg)
      • vid vakans av varierande grad
      • Om det undviker hyrläkare
      • T.ex. två avd eller enheter istället för en
      • Högre löneläge på mindre attraktiva utbudspunkter
      • Resa på arbetstid från huvudarbetsplats till svårbemannade orter inom kliniken
      • Fördelaktiga avtal för pensionärer stimulerar fler att jobba mer
      • Satsning på högre löneläge för specialiteter inom bristområde som arbetar aktivt med utfasning av hyrläkare
      • Extra ersättning för jourpass över viss frekvens
      • Möjlighet till löneväxling, pensionsinbetalning. Särskilt för utländska läkare.

5. Nya arbetssätt

  • Produktionsplanering för jämnare arbetsbelastning och smidigare flöde
  • Effektivt teamarbete – vem gör vad?. Utbildning i teamarbete behövs
  • Använd ”Telemedicin” i större omfattning; videokonsultationer, internetbehandling
  • Minska behovet av läkartid
    • Ta fram måltal för produktion, antal besök per år, arbetade tim/besök
    • Task-shifting utan att utarma läkararbetet, lokalt arbete
    • Ssk- mottagningar, ex centralstimulantia
    • Psykologmottagningar
    • Subspecialiserade verksamheter ofta mer attraktiva (möjlighet till bättre vårdresultat)
    • Större enheter: För att klara bredden i evidensbaserad behandling i den nya psykiatrin.
    • Bjud in till dialog med politiken om större enheter/färre utbudspunkter. Exempel från psykiatrin: ADHD, Aspb/autism, depressioner, PTSD, OCD, ångestsy, självskador, bipolära sy, OCD, ätstörning, schizofreni, beroende, demens …

6. Samarbete inom/mellan landsting/regioner

  • Samordning av läkarbemanning inom landstinget, kliniker som samarbetar
  • Nätverk mellan landstingen som förmedlar extrainsatser från fast anställda och pensionärer. T.ex. för direkt vård, handledning, mentorskap

7. Tidplaner för oberoende av inhyrd personal

  • Beslut om tidplan för att nå oberoende av inhyrd personal baserat på landstingets förhållanden

Relaterat material
Nu ska psykiatrin bli fri från hyrläkare

Kommentarer

  • Helen 2017-01-26 16:07:14

    Det är bra punkter och fina förhoppningar som ingen kan motsäga. Men tyvärr visar på detta på SKLs förmåga att sammanställa ett dokument. En bra början med hur rent konkret har man tänkt att detta ska genomföras? Håller med ovanstående kommentar om att någon måste våga prioritera i dagens vård. Vi befinner oss i ett spännande tid där patienternas krav och förväntningar inte kan tillgodoses med nuvarande resurser. Problemet är nationellt och det är svårt för oss som personal att lösa detta. Vi gör ju redan så gott vi kan. Både läkare och sjuksköterskor. I vårt daglig arbete och i mötet med patienten.

  • annika 2017-01-10 10:29:09

    Jag påstår bara att så länge vi blundar för detta faktum, att vården tekniskt sett kan göra så mycket mer än vi ekonomiskt och personalmässigt sett klarar av, och därmed skapar förväntningar på service och perfektion, så kommer vi aldrig att lösa kluten. Vi måste öppna våra ögon för vad det i grunden handlar om och börja sätta gränser: vad har vi råd att göra? Vad ska den enskilde patienten kunna förvänta sig? Var finns våra gränser? Vad är medicinskt indicerat att göra? När vi börjar dra gränser, så finns förutsättningar att skapa en hållbar arbetsmiljö för personalen - som idag äts upp av alla krav. Då, knappast förr, kan vården rekrytera personal som känner sig stolta, tillfreds med arbetet och har lust och ork att utföra sina arbetsuppgifter.

  • annika 2017-01-10 10:24:14

    Jag undrar när vi ska börja prata om det egentliga problemet? Det faktum att vår verksamhet styrs av politiker, som behöver väljarnas stöd för att sitta kvar. Vad väljarna vill ha är god service, på alla möjliga sätt. Alltså ska vården tillgodose detta. Varje dag utför vi mängder av uppgifter som inte är medicinskt indicerade, vi gör det för att patienten, väljaren, vill och önskar det. Nu pratar jag ur ett primärvårdsperspektiv, men detta går igen i stora delar av vården. Ju mer vi kan göra, desto mer vill patienten, väljaren, ha. Behoven är oändliga. De ständigt ökande kraven på perfektion i alla led, samt god service till både patienter och anhöriga gör att vi springer allt fortare och inte mäktar med vår vardag. Och sjukvårdsledningarna prioriterar ju alltid patientens behov och önskemål, inte sant? Att personalen far illa har i nuläget lägre prioritet än att tillhandahålla god service... Jag påstår inte att det finns någon enkel lösning på detta.

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2017-01-03 08:48:25

    Barnläkare@: Jag instämmer helt i att läkare och sjuksköterskor behöver gå samman och arbeta för en mer professionell vård. Det gäller även andra viktiga professioner inom vården. Vi sitter i samma båt, har mer som är gemensamt än som skiljer oss åt. Att strida inbördes är kontraproduktivt, det utnyttjas omedelbart av arbetsgivaren och omöjliggör förändring. Detta är tyvärr vad som skett på Karolinska universitetssjukhuset, läkarna misstror chefen Melvin Samson men han får Vårdförbundets stöd.

  • Barnläkare 2017-01-02 23:45:53

    @Sören, ssk: Jag instämmer helt i båda dina välformulerade kommentarer nedan. Du har så fullständigt rätt i detta om en "groteskt överdimensionerad byråkrati", samt att många tjänstemän och politiker är inkompetenta och saknar erfarenhet från "golvet". Tänk om vi läkare, och ni kompetenta och erfarna sjuksköterskor (så nödvändiga för att vi läkare ska kunna göra ett riktigt bra jobb - på samma sätt som att vi läkare faktiskt behövs för att ni sjuksköterskor ska kunna göra ett riktigt professionellt arbete - vi behöver varandra!) kunde gå samman i sjukvårdspolitiska frågor! Vilken styrka vi skulle kunna få! Vilken tyngd vi skulle kunna få i debatten genom om att faktiskt hävda våra patienters intressen - och samtidigt värna vår arbetsmiljö (de två begreppen hör samman, som kommunicerande kärl).

  • Roger Svensson 2017-01-02 19:42:58

    Nämen, vad oväntat detta kom och precis lagom till att man startar egna bemanningsbolag. Nu väntar vi på manualen "så tillverkar du dina egna läkemedel"

  • Op ssk bemanning 2017-01-02 10:21:05

    Alltså va? Skulle dessa punkter få mig att gå tillbaka till landstinget? Och var nämns jag som ssk i alla punkterna? Så länge jag inte får samma möjlighet till att själv bestämma hur mycket jag vill jobba, när jag vill jobba, att inte vara livegen samt bli inbeordrad för en skämtlön finns det inte en suck att jag går tillbaka till landstinget. Av alla op avd jag varit på är det samma mönster överallt, folk slutar, går bokstavligen på knäna, op ställs in, hög stressfaktor och låga möjligheter till en adekvat löneutveckling. Krav på ökad produktion ihop med minskat antal anställda, är väl en ekvation som inte riktigt funkar? Och jag blir inte direkt sugen på att gå tillbaka till landstinget när jag ser verkligheten på alla op avd. Personalpolitiken för oss ssk idag är i princip ett skämt, och jag ångrar inte en dag mitt val att vara bemannings ssk. Efter 2 rejäla episoder av utbrändhet efter min landstingskarriär tog jag mina pinaler och tackade för mig.

  • Lex Kaj 2017-01-02 06:27:09

    Marknaden styr efterfrågan ingen efterfrågan inget behov. Frågan är om politiker och sjukvårdselit har mod dra proppen ur läkarbemanning vid förra vändan var väl 2002 fick sjuksköterskor återgå in i fållan men läkarkår kvarstod orubbat hus. Minns hur framgångsrikt bemanningsföretaget Recepta gick i graven från ena dagen till den andra. Ja det är synd om människorna i vården schyssta villkor vårdens kvinnodominerade yrken sent uppvaknade politiker-och SKL elit. Allt som är gratis är gott!

  • Fredrik 2016-12-31 13:09:35

    Anledningen till att många ssk går över till bemanningsföretag är möjligheten att kunna styra över sin arbetstid och att kunna jobba mindre men inte förlora inkomst. Hur ska det gå till undrar jag i detta smått utopiska förslag att de som nu är ganska nöjda med att jobba med patienter, inte bli koordinator eller något annat mer kontorsbundet, kunna leva på sin lön och samtidigt få ordentligt med återhämtning. Kommer det helt magiskt finnas pengar till vikarier när min kollega måste vara hemma för VAB? Som det är nu blir det till att gå kort och ta en extra patientgrupp. Detta är ett sött och gulligt dokument framtaget över en kopp kaffe.....men hur påverkar det situationen för mig och mina kollegor som knappt hinner gå på toaletten under ett arbetspass? Var står det om att få kompetens på chefsposterna som har möjlighet att förstå sin personal? Hur blir det med alla tjänstemän som egentligen inte fyller någon som helst funktion och som inte har en aning om vad vi gör på golvet?

  • tjerring 2016-12-31 12:07:12

    Mycket ambitioner som når himmelska höjder. Kanske syster Eva som numera sitter i kassan på ICA kommer att fundera på att återgå till sitt jobb som syrra i kontrollrummet på IVA. ....Men vart finns stålarna? Ska Landstingen göra våld på sig själva och amputera neoplasierna i administrationen ?? Jag är spänt men tveksam.

  • Sören, ssk 2016-12-31 02:51:12

    Tyvärr tror jag inte att detta förslag, om så bara delar blir verklighet, kommer annat än att ”perpetuera” och aggravera den redan svårartade sjukvårdskrisen med ännu fler avhopp och ökande rekryteringssvårigheter. Detta i all synnerhet då tydligen en massiv och ineffektiv landstingsbyråkrati av sovjetiska dimensioner tillåts leva kvar som en tärande sektor. Tydligen ser SKL välbehövlig och nödvändig inhyrning av kvalificerad kompetens till den resultatgenererande (”närande”) sektorn som ett större problem än en groteskt överdimensionerad byråkrati som i många fall befolkas av personer som aldrig skulle vara anställningsbara i en konkurrensutsatt sektor. Varför det? Arrogans och förakt för akademisk kompetens? Slutligen nödgas jag dessvärre konstatera att språket i denna artikel, liksom i åtskilliga av DM:s reportage om inhyrningsbehovet, är mycket tendentiöst med negativistiska uttryck såsom ”bli kvitt”, ”slippa”, ”bli av med”, ”bli fri från” et cetera. Man undrar varför?

  • Sören, ssk 2016-12-31 02:49:52

    Säkerligen seriöst menat och i flera avseenden konstruktiva förslag med mycket arbete bakom, som dock i många fall verkar vara dagdrömmar utan realistiska handlingsplaner (”ökad stolthet”). Problemet med flertalet, om än lovvärda, punkter är att de dränerar arbetskraft från den heliga ”produktionen”, vilket kan fungera i en överskottsekonomi (vilket vi, som bekant, inte har), annars ej. Summan av kardemumman blir att de som inte får tjänster som koordinator, samordnare mm tvingas slita än hårdare i grottekvarnen. Delar av förslaget andas desperation: Ökat beroende av pensionärer och utländska läkare (de senare med uppenbara språkproblem, inte sällan även enorma kompetensbrister med åtföljande fara för patientsäkerheten). Andra delar andas klassisk SKL-repression: Överutbilda, stopp för ”individuella förmåner”.

  • Fd ssk 2016-12-30 21:11:30

    Vad av detta skulle göra arbetsplatsen mer attraktiv för sjuksköterskor? Överutbilda och strama åt kartellen för att pressa lönerna. Är detta ett skämt? Visst, många bra punkter i övrigt (främst för läkare iof) men de mesta av förslagen tillhör vanligt hederligt förbättringsarbete med kända punkter sedan flera år. Hade önskat ett seriöst krafttag, men detta får väl rulla vidare som vanligt. 60 punkter låter ju massivt, men vad i detta är nytt? Att ha en punkt "öka arbetsglädje", Lite löst?

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2016-12-30 20:36:21

    Jag är benägen att instämma i kommentaren nedan. Jag har tre invändningar: 1) Ekonomin, allt ovanstående kostar väldigt mycket, hur ska det åstadkommas när de flesta landstingen idag inte får ihop sin budget?; 2) Västra Götaland har inte alls lyckats göra sig av med hyrläkarna, de finns kvar och en del sjukhus/områden har helt ställt sig utanför överenskommelsen; 3) Förbättras också arbetsmiljön påtagligt under dessa år? Den främsta anledningen att bli hyrläkare är den erbarmliga arbetsmiljön, om inte den blir betydligt bättre kommer inte hyrläkarna låta sig anställas av landstingen.

  • Tjosan 2016-12-30 15:04:09

    Jojo drömma går ju..... Men hur ska det fungera om det är samma oförstående och tyvärr ibland även inkompetenta personer både bland politiker och tjänstemän som inte har en susning om hur det ser ut på golvet? På två år ska det ske någonting helt galet fantastiskt unisont i hela landet.... Tror dr Rödholm och församlingen på SKL på tomten? Eller är det den nya frälsarens tid kommen 2019? Hehe välkommen till ett pass i verkligheten om ni har lust mina damer och herrar!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier