Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

”25 000 dör varje år i Europa på grund av resistenta bakterier”

Nej, apokalyptiska framtidsskildringar gagnar inte svensk sjukvård. Men det finns en anledning till att antibiotikaresistens beskrivs så, skriver Peter Rothschild i en replik.

Annons:
Peter Rothschild, koncernchef BioGaia.
Bild: Magnus Ragnvid

Replik till ”Sluta med antibiotikaresistens i apokalyptisk dräkt” 

Jag delar skribenternas syn på att apokalyptiska framtidsskildringar om antibiotikaresistens inte gagnar svensk sjukvård eller samhälle. Skräckskildringar gagnar heller inte det motståndsarbete som jag själv anser är viktigt att sätta in.

Det gäller naturligtvis att i stället komma med kreativa lösningar. Jag föreslår därför att arbeta förebyggande bland annat genom att stärka människors immunförsvar.

Den artikel jag har skrivit handlar främst om: förebyggande insatser, utbildning av vårdpersonal, informationsinsatser gentemot allmänheten, att svensk erfarenhet bör spridas internationellt samt samarbeten mellan myndigheter och näringsliv bör öka.  

Men vi måste tyvärr konstatera att antibiotikaresistens redan är ett stort problem. 25 000 människor dör varje år i Europa på grund av resistenta bakterier. Det är kanske därför så många beskriver det i apokalyptiska termer. 

Samtidigt råder en hel del okunskap om antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning i Sverige, trots att vi kommit långt. Att upplysa om de faror som hotar tror jag därför tyvärr är nödvändigt för att budskapen ska nå fram om vad som behöver göras.

Skribenterna menar att ”moderna landvinningar” kommer att göra situationen efter antibiotika annorlunda jämfört med tiden före antibiotika. De skriver också att i bästa fall kan situationen vara något mindre sårbar. Men det hade varit intressant att få lite mer konkreta detaljer kring vad skribenterna menar, vilka åtgärder ser de framför sig? Förhoppningar om att den moderna världen har nya lösningar låter sig sägas. Men det krävs också handling och det behövs nu. 

Kommentarer

  • Nikki Jansson 2017-01-11 22:50:54

    Att sjukvården börjar fundera på att stärka immunförsvaret är ju inte en dag för sent. Jag har hört läkare på sjukhus säga " vi sysslar inte med sånt" om en patient som inte tål antibiotika då tarmen slutar fungera. Sen tycker jag det är bra anmärkningsvärt att våra djur tycks proppas fulla med antibiotika, från vissa lönder är det fruktansvört, och att de får adekvat med nöringsämnen anses essentiellt. I Sverige idag utgår man ifrån att mönniskor tillgodeoses sitt näringsbehov från maten. Vart man fått den befängda iden iden ifrån vet jag inte. Kanske livsmedlesverket? De har en del knasiga råd man undrar var de fått ifrån? Natrium, kolhydrater, mjölk och fett är bara några exempel. Tillbaka till patogenerenas värld, tror jag ni får börja rikta in er på livsmedelsindustrin och dessutom se till att de inte går över till de sista altermativen vi har i denna kamp, vilka de redan påbörjat, att tillsätta naturliga örter som alltid varit potenta. Vem har inte yersina idag?

  • skeptisk 2017-01-11 11:06:52

    Samtidigt så beräknas c:a 150 000 dö inom sjukvården i Europa varje år p.g.a. misstag och slarv. Och vem vet hur många ytterligare som dör av bakteriespridning p.g.a. dålig hygien och undermålig städning... Det är inte medräknat, men kanske lika många till? Så det gäller väl att sluta sila mygg.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier

Våra utbildningar