Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Adam Brenthel, forskare i Konsthistoria och visuella studier, och Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet och ansvarig för noden Medicinsk humaniora vid Lunds universitet.

Adam Brenthel, forskare i Konsthistoria och visuella studier, och Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet och ansvarig för noden Medicinsk humaniora vid Lunds universitet.

”Krigsmetaforer gör inte saken bättre”

Det är hög tid att börja hitta andra sätt för hur vi ska förhålla oss till bakterierna, skriver Adam Brenthel och Kristofer Hansson, forskare i medicinsk humaniora vid Lunds universitet, i en replik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vi håller med Peter Rothschild i att den globalt sett ökande antibiotikaresistensen är en utmaning. Samtidigt ser vi risker med att använda krigsmetaforer för att beskriva orsakerna till situationen, så som många andra gör. Vi anser därför att det är viktigt att förklara hur människan ingår i det ekologiska samspelet. Ibland skapar detta samspel förutsättningar för oönskad resistens, men vi befinner oss inte i ett krig. Om det vore ett krig så är det ett krig som vi varken vill eller kan vinna, som Martin Blaser skriver i boken Missing Microbes.

Det finns mycket forskning som pekar på att medicinens vilja och tro på att problem går att informera bort inte alltid stämmer. Kunskap sprids inte som en signal från sändare till mottagarna utan tolkas och anpassas alltid i en process som mer liknar en förhandling än en överföring. Vi föreslår att kommunikatörer och forskare bejakar och lyfter fram antibiotikaresistens mångfacetterade karaktärer i stället för att förenkla vetenskapskommunikationen med starka, och ibland felaktiga, metaforer. Ett annat förslag kan vara att beskriva de motsättningar som finns mellan individens och kollektivets intresse när det gäller användningen av antibiotika eller de etiska dilemman som läkare kan hamna i när denna blir pressad av patienten.

“Läkemedel och medicin löser inte alla våra problem.”

När vi skriver ”moderna landvinningar” så höjer vi blicken ovanför utvecklandet av nya läkemedel. Också vi håller med om att mer resurser måste till för denna utveckling, men historien talar för att bakterierna alltid hittar en väg runt – förr eller senare. Det är hög tid att börja hitta andra sätt för hur vi ska förhålla oss till bakterierna. Ta till exempel internet där vi i dag tillägnar oss kunskap om hälsa och medicin och som i förlängningen skulle kunna minska användningen av antibiotika. Samtidigt ger denna landvinning oss möjlighet att köpa antibiotika utan recept från världens alla internetapotek och på detta sätt riskerar vi att öka resistensen.

Internet är ett exempel på att vi lever i en värld som är sammankopplad på ett sätt som både gör den mer sårbar men där det också finns fler möjligheter. Hur vi använder dessa landvinningar kan avgöra om de kommer att bidra till eller motverka antibiotikaresistens. Det är inte något slags medeltida stadium vi kommer hamna i, men vi måste börja fundera på hur vi kan hitta andra sätt att förhålla oss till antibiotika och bakterier. Läkemedel och medicin löser inte alla våra problem och där är vi nog helt eniga med Peter Rothschild.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler