Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Så utser Dagens Medicin vinnarna

Av erfarenhet vet vi att många är nyfikna på hur vi utser Sveriges bästa sjukhus. Här är fakta för den specialintresserade. 

Annons:

Källor

 Vården i siffror 2016 (data gäller oftast 2015, ibland tidigare), Nationella lungcancerregistret data från 2015, Prostatacancerregistret 2015, Bröstcancerregistret 2015, Kvalitetsregistret för tjock- och ändtarmscancer 2015, Kvalitetsregistret för bukspottkörtelcancer 2015, Swediabkids 2015, Medicinska födelseregistret 2014 via Socialstyrelsen, Gynop 2015, Swedeheart 2015, Patient- och dödsorsaksregistret 2012-2014, Patient- och läkemedelsregistret 2013-2014, Bråckregistret 2011-2015, Intensivvårdsregistret 2015, Svenskt njurregister 2015, Kvalitetsregister ECT 2015, Höftprotesregistrets årsrapport 2015, Rikshöft 2015, Riksstroke 2015, SKL:s punktprevalensmätningar vår 2016, Nationella patientenkäter 2016, Väntetider på akuten, Socialstyrelsen, juli 2015-juni 2016, Urinblåsecancerregistret 2015.

 

Du kan ladda ner en pdf med alla indikatorer efter olika områden här.

Underlaget utgörs av sjukhusens själv­rapporterade uppgifter som vi hämtar från Sveriges Kommuner och Landsting, Vården i siffror, Socialstyrelsen och direkt från olika nationella kvalitetsregister.

1. Vilket underlag bygger rankningen på?

Bakom utmärkelsen Bästa sjukhuset 2016 ligger en jämförelse av hur sjukhusen, utifrån kvalitetsregister och olika mätningar, presterar inom ett antal olika områden. Tusentals uppgifter och nära 100 indikatorer ingår i underlaget.

2. Vilka sjukhus jämförs med varandra?

Dagens Medicin utser Sveriges bästa sjukhus i tre grupper: Universitetssjukhus, Mellanstora sjukhus med dygnsöppen akut och förlossning och Mindre sjukhus med dygnsöppen akut. Sjukhus vars akut inte är öppen dygnet runt ingår inte i rankningen.

3. Vilka områden bedöms?

Rankningen bygger på sju huvudkategorier:

  • Medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientenkäter, trycksår, överbeläggningar, ekonomi (endast universitetssjukhusen).
  • I den tyngsta kategorin för sjukvården – den om medicinsk kvalitet – finns tolv delkategorier: Hjärtsjukvård, strokesjukvård, kärlkirurgi, cancersjukvård, dia­betes, förlossning, ortopedi, ljumskbråck, gynkirurgi, intensivvård, psykiatri och njursvikt.

4. Är alla indikatorer och kategorier lika värda i jämförelsen?

Nej, allra tyngst väger medicinsk kvalitet. Den väger mer än övriga huvudkategorier tillsammans. Tillgänglighet väger något tyngre än de följande var och en för sig: Hygien, överbeläggningar, ekonomi, trycksår och patientenkäter. De två sistnämnda ges minst tyngd. Patient­enkäterna prioriteras förhållandevis lågt eftersom svarsfrekvensen är låg. Trycksår är viktigt, men en något osäker måttstock på just sjukhusvården, därför viktas den lågt.

Även delkategorierna inom medicinsk kvalitet viktas sins­emellan. Tyngst väger området hjärta-kärl, följt av cancer. Där­efter kommer förlossning, intensivvård och diabetes. Psykiatri viktas lätt, eftersom det bara finns ett jämförbart värde på detta område, och eftersom mycket av psykiatrin bedrivs utanför de jämförda sjukhusen. Även indikatorerna inom delkategorierna viktas.

5. Hur går det till i praktiken?

Bland universitetssjukhusen viktas till exempel alla indikatorer om bröstcancer lika tungt som alla om prostatcancer. De två cancerformerna får därmed lika värde inom delkategori cancer.

Ett exempel inom hjärtsjukvård: Poängen i Swedehearts kvalitetsindex, som i sin tur bygger på flera olika indikatorer, väger extra tungt i delkategori hjärta. Men i Swedehearts register ingår inte dödlighetssiffror. Vi har lagt till två indikatorer från Öppna jämförelser, som också viktas tungt tillsammans.

6. Hur gör ni när det saknas underlag på ett av sjukhusen?

Det beror på varför det saknas. Sjukhus som utför en behandling men inte rapporterar sina resultat så att det går att jämföra med andra straffas. Rankningen gynnar alltså dem som rapporterar.

Om ett sjukhus inte utför viss vård, så drabbas det inte negativt utan får ett medianvärde. Dock väger det sjukhus som saknar många egna värden något mindre tungt i slutrankningen.

7. Hur väljer ni vilka indikatorer som ingår?

Vi prioriterar områden som rör stora patientgrupper, där sjukhusens insats gör skillnad och där underlaget är av tillräckligt god kvalitet. Vi bygger researchen på bland annat Sveriges Kommuner och Landstings Vården i siffror och experter vi kontaktat på olika nationella kvalitetsregister.

8 Varför väljer ni bort underlag?

En del indikatorer har låg kvalitet, andra är inte så relevanta för sjukhushusvård. En del har för få jämförbara värden, andra saknar uppgifter på sjukhusnivå. Vi tar gärna emot förslag på bra underlag som kan ingå i nästa års rankning.

9 Vad är en indikator?

Det är en parameter, ett sätt att mäta vården.

10 Finns nya källor för i år?

Ja, Dagens Medicin har hämtat underlag direkt ifrån flera kvalitetsregister som till exempel Nationellt kvalitetsregister för bukspottkörtelcancer och Nationellt kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer.

Inom delkategorier byts en del indikatorer mellan åren. Några som var med i fjol är borttagna – flera av dem efter avstämning med experter på kvalitetsregistren eller på SKL. Andra har tillkommit.

  • Inom cancersjukvård är tjock- och ändtarmscancer med i år igen, till skillnad från förra året. Dessutom har området pankreascancer tillkommit. Totalt har antalet indikatorer inom cancerområdet ökat från 13 i fjol till 23 i år.
  • Inom diabetesjukvården har det också tillkommit fler indikatorer.
  • Nationella patientenkäterna är i år sammanställda på ett nytt sätt av SKL. Indikatorerna som presenteras av oss är därför färre än tidigare år, men de enkät­frågor som ligger till grund för dessa är i själva verket fler. Det beror på att flera olika enkätfrågor har samman­ställts i så kallade dimensioner i SKL:s underlag. Och barn­sjuk­vården ingår i samma underlag som vuxensjukvården i rapporteringen på sjukhusnivå.
  • I kategorin Tillgänglighet ingår fler indikatorer om vänte­tider vid cancer. Men där saknas i år upp­gifter som var med förra året, eftersom rapporteringen ändrats.
  • Vårdgarantin fått två indikatorer, mot tidigare bara en.

11 Är rankningen vetenskaplig?

Nej, detta är ett omfattande journalistiskt arbete som bygger på stora mängder data. En rankning kan göras på många olika sätt – Bästa sjukhuset är vårt sätt.
Rankningens fördel är bland annat att det på ett överskådligt sätt kan sammanfatta ett stort material. Det finns också svag­heter. Resultatet är inte bättre än den data som stoppas in, och bara det som kan mätas kommer i fråga.

12 På vilket sätt är rankningen annorlunda i år mot tidigare?

I år använder vi indexvärden. På så sätt tar vi större hänsyn till hur stora skillnaderna i kvalitet mellan sjukhusen är.

Tidigare år rankade vi varenda indikator – någon blev etta, tvåa, trea och så vidare – sjukhus för sjukhus. I stora grupper av sjukhus kunde små skillnader i några fall få relativt stor effekt. Därför har vi i år i stället infört en rankning som tar hänsyn till när skillnaderna är små – med användande av indexvärden. Det blir tydligare både när sjukhusen håller jämn kvalitet, och när skillnaderna är stora.

13 Vilken hänsyn tas till demografi och patientunderlag?

Ingen, mer än när det ingår i den data som används. Vissa värden betonar vikten av till exempel äldre patienter.

14 Varför presenteras inte hela listorna, även de sämsta?

Dagens Medicin har valt att utse landets bästa sjukhus eftersom vi tror på kraften i goda exempel. För gruppen Universitetssjukhus presenteras samtliga sju sjukhus därför att underlaget i denna kategori är gott, rent generellt.

I de två övriga grupperna, Mellan­stora och Mindre sjukhus, är problemet ibland att sjukhusen längre ner på listan inte har rapporterat in uppgifter. Dessutom kan vissa sjukhus längre ner i listan sakna flera av de behandlingar som Dagens Medicin bedömer som väsentliga. Därför har vi valt att inte utse Sveriges sämsta sjukhus.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler