Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ami Hommel, docent vid Malmö Högskola, ordförande Svensk sjuksköterskeförening
samt Svensk sjuksköterskeförening vetenskapliga råd, Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad, Inger Ekman, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet, Inger Kristensson Hallström, professor i pediatrisk omvårdnad vid Lunds universitet, Birgit Rasmussen, professor i omvårdnad vid Lunds universitet, 
Anna Strömberg, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, Lars Wallin, professor i omvårdnad med inriktning mot implementeringsforskning vid Högskolan Dalarna, Albert Westergren, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad
Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet.

Ami Hommel, docent vid Malmö Högskola, ordförande Svensk sjuksköterskeförening samt Svensk sjuksköterskeförening vetenskapliga råd, Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad, Inger Ekman, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet, Inger Kristensson Hallström, professor i pediatrisk omvårdnad vid Lunds universitet, Birgit Rasmussen, professor i omvårdnad vid Lunds universitet, Anna Strömberg, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, Lars Wallin, professor i omvårdnad med inriktning mot implementeringsforskning vid Högskolan Dalarna, Albert Westergren, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet.

”Öka satsningarna på forskning i omvårdnad”

Långsiktiga satsningar för välfärdsforskning är bra, men för att nå ända fram och minimera hälsoklyftorna är det nödvändigt att även forskning inom omvårdnad prioriteras, skriver tio debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Det finns lovande intentioner i forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för sam­hällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft som kan generera forskning som leder till bättre och säkrare vård för patienter och närstående. Vi är positiva till satsningen på höjda basanslag till lärosätena som ger möjligheter för stärkt forskningsanknytning av utbildningar inom omvårdnad. En stärkt forskningsanknytning utgör grunden för en evidensbaserad omvårdnad till gagn för patient­säker­heten.

Propositionen utgår från ett samhällsperspektiv där hälso­utmaningen är en av tre stora utmaningar som forskningen förväntas möta. Psykisk ohälsa beskrivs som ett av våra största hälsoproblem och behovet av hälso­främjande och sjuk­doms­före­byggande vård poängteras. Vi instämmer i regeringens analys, men hade förväntat oss en bredare och tydligare satsning på området hälsa där prevention och promotion prioriteras för att förebygga alla typer av lång­variga välfärdssjukdomar. Då denna satsning uteblir har vi svårt att se hur de påverkbara hälso­klyftorna ska kunna slutas. Visserligen finns långsiktiga satsningar för välfärdsforskning som i förlängningen kan bidra till att förbättra befolkningens hälsa, men detta räcker inte. För att nå ända fram och minimera hälsoklyftorna är det nödvändigt att även forskning inom omvårdnad prioriteras.

Hälsofrämjande omvårdnad sker på personnivå och efter­strävar jämlikhet. Omvårdnadsforskning medverkar till hälsofrämjande metoder och insatser som bidrar till patienters och när­ståendes ökade kunskap, förändrade attityder och levnadsvanor.

Så förverkliga den i propositionen ofta beskrivna samverkan genom att säkerställa tvärvetenskaplig bredd i de planerade programkommittéerna för de tioåriga forskningsprogrammen. Involvera omvårdnadskompetens i programkommittén för Tillämpad välfärdsforskning på Forte. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler