
Bastiaan ”Bas” Bloem, professor i neurologi, Radboud University Nijmegen Medical Centre och grundare av Parkinsonnet. Bild: Jens Krey

Bastiaan ”Bas” Bloem, professor i neurologi, Radboud University Nijmegen Medical Centre och grundare av Parkinsonnet. Bild: Jens Krey
Han vill få ner läkarkåren från elfenbenstornen
Den nederländske neurologiprofessorn Bas Bloem har både kastat läkarrocken och möblerat om på kontoret.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.

En halvering av antalet höftfrakturer. Det är bara ett av de resultat som nätverket Parkinsonnet åstadkommit genom bättre parkinsonvård i Nederländerna och som den gänglige neurologiprofessorn Bas Bloem presenterade på Dagens Medicins seminarium Framtidens sjukvård. Nätverket bygger bland annat på att patienter blir mer delaktiga i sin vård, exempelvis genom att själva kunna välja bland specialiserade behandlare samt vara med och utveckla aktuell kunskap. Det gjorde att riktlinjerna för kost vid parkinson blev en kokbok, patienternas funderingar och erfarenheter kring sjukdomen blev ett tv-program där fokus snarare låg på de utmaningar som den gav vid exempelvis resor och sex, än på information om skakningar.
Under seminariet visar Bas Bloem upp häpnadsväckande videoklipp om hur trappor målade på golv och laserförsedda skor får patienter att kompensera för sina gångsvårigheter. Båda är innovationer som gjorts möjliga genom samarbete mellan patienten och vården. I en populär Ted talk-video (se nedan) konstaterade Bas Bloem även tidigare att det är dags för läkarna att komma ner från sina elfenbenstorn och möta patienterna. Själv har han till exempel aldrig läkarrock och heller inget skrivbord på sitt kontor utan patienterna får välja var de vill sitta. När de har satt sig erbjuder han dem kaffe.
– Det är en liten ansträngning men budskapet är gästfrihet och att jag har all tid i världen, vilket jag inte har. Men patienterna slappnar omedelbart av och samtalet flyter på mycket bättre.
Bas Bloem växte upp med en mor som hade multipel skleros och efter att ha följt med henne i vården och sett rader av vitklädda läkare kom han vid fem–sex års ålder fram till att saker och ting måste ändras: varför gör de det inte annorlunda?
– Det här har alltid funnits med mig och är så jag behandlar min familj och mina vänner. Jag försöker att vara på samma nivå och jag hoppas att jag aldrig själv har befunnit mig i elfenbenstornet.
Han är optimist och tror att de flesta som valt läkaryrket har gjort det för att de vill hjälpa folk.
– Men själva ordet vård passiviserar, jag ger dig vård. Det är inte så att läkarna inte vill, de har bara inte lärt sig att göra det på något annat sätt.
Bas Bloem anser att läkarutbildningen behöver ändras så läkare blir ”guider” i stället för ”gudar” och att det blir en annan typ av studenter som tas in.
– Vi attraherar en massa människor som är intresserade av ickefungerande organ. De människorna är viktiga, men de har en tendens att glömma bort att det finns en människa runt den sjuka levern.
Vad är ditt bästa råd till svenska läkare som vill arbeta mer deltagande?
– Behandla patienten som en partner, det betyder inte att ni är jämlika för ni har olika roller. Gör du det bli ditt eget jobb enklare och det leder till bättre resultat.
Som exempel förklarar Bas Bloem att om en läkare säger åt en patient att ta ett piller ligger ansvaret på läkaren om pillret inte tas. Om läkaren och patienten tillsammans diskuterar sig fram till ett gemensamt beslut är chansen större att det följs då ansvaret delas.
Intresset för Parkinsonnet har spridit sig långt utanför Nederländernas gränser och Tyskland, USA och Norge är i startgroparna för liknande projekt. Och då är det inte bara Parkinsons sjukdom det gäller utan även andra sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och demens.
Kommentarer