Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Data kan ha större inverkan än läkemedel”

Utan bra analys ger ”big data” inte de stora vinsterna i liv och pengar. Det menar hjärtkirurgen Ben Bridgewater som drivit framgångsrika projekt i Storbritannien, och som tycker att kirurgernas resultat ska vara offentligt.

Annons:
Ben Bridgewater arbetar i dag som Director of healthcare strategy, Computer Sciences Corporation. Tidigare hjärtkirurg vid University Hospital of South Manchester. 1998 startade han North West Quality Improvement programme in Cardiac Interventions. Mellan 2013 och 2015 ledde han ett kvalitetsförbättringsprogram för den offentliga sjukvården i Storbritannien. Det öppnade data för allmänheten om tolv kirurgiska specialiteter.

Historiskt har medicinska framsteg gjorts genom att ny teknik visat sig vara effektiv, eller genom kliniska tester som dock är mycket kostsamma. Men att mäta och förbättra effektiviteten i vården genom att analysera stora mängder data är inte lika beprövat, säger Ben Bridgewater.

– När du har den datan, en vårdkultur som testar olika metoder och är villig att tänka om när något inte fungerar, ja då accelererar utvecklingen, säger han i en intervju med Dagens Medicin.

Han jämför med Google som konstant analyserar data över användningen av sina tjänster för att se hur en ny funktion eller en ny design påverkar effektiviteten. Där tycker han vården har en del att lära.

Ben Bridgewater har blivit en auktoritet i analys och transparens av vårddata, och därigenom effektivisering av patientprocesser. Han har lett ett nationellt program i Storbritannien som brukar äras för att mortaliteten efter hjärtkirurgi sjunkit med 50 procent på en tioårsperiod. I praktiken innebär det också att en patient som behöver hjärtkirurgi kan se vilket resultat olika sjukhus, och till och med individuella läkare, har.

För att ge en bild av hur man i Storbritannien har pratat om insamling av patientdata, måste man backa bandet till 1990-talet. Då växte en skandal fram efter att många spädbarn dött efter hjärtkirurgi. En utredning visade på flera faktorer såsom personalbrist, dåligt ledarskap och bristande omdöme hos kirurger.

– Många visste att det fanns problem, men ingen visste vems ansvar det var att agera, så det fortsatte utan kontroll, berättar Ben Bridgewater.

Skandalen ledde till en offentlig utredning som kom att innebära förändringar i regelverket runt brittisk sjukvård. Ett viktigt resultat var en större insyn i vården genom offentliggörande av data, vilket också gav medierna mer material att granska.

Samtidigt drev Ben Bridgewater ett program i nordvästra England där han analyserade data från alla patienter som hjärtopererats. På så sätt kunde han se vad som var ett rimligt resultat av en operation, hur stora riskerna var, och om vissa patientfall avvek mycket från normen. Hans arbete uppmärksammades och senare kom han att driva liknande program på ett nationellt plan.

– Vi publicerade datan, för det var vad myndigheterna förväntade sig. Och personligen tycker jag det var rätt, säger Ben Bridgewater och fortsätter:

– Hela konceptet med att ge medborgarna bättre vård genom strukturerad data tycks ha större inverkan än något läkemedel du kan ställa upp på hyllorna. Men generellt sett är det angreppssättet inte använt särskilt mycket.

I Sverige lyfts ibland frågan om ett enda journalsystem för hela vården vore det bästa. Och det är en ambition som den norska regeringen har. Det skulle lägga en bra grund för dataanalys, men lika mycket energi måste läggas på hur man hanterar informationen, annars kan man inte skörda de verkliga framgångarna, menar Ben Bridgewater.

Faktum är att den infrastruktur som Ben Bridgewater talar om inte kräver ett gemensamt journalsystem. I Storbritannien tycks it-landskapet i vården snarare vara än mer fragmenterat än i Sverige. Men det krävs en gemensam plattform med vilken alla system kan kommunicera.

– Samla datan på en sammanhållen plattform så att människor kan ta större kontroll över sina öden och göra bättre val, säger han.

Han tror också att man med dataanalys kan minska antalet återbesök i vården med omkring 15 procent för flera sjukdomar. Som exempel nämner han bland annat kol. Med data kan man segmentera patienter och rikta speciella insatser mot de som ofta gör återbesök. Liknande metoder kan också användas strokeförebyggande, säger han.

Det är inte helt okontroversiellt eller juridiskt enkelt att hantera data på det här sättet. Stora delar av patientdatan kommer genom underförstått samtycke, alltså att patienter informeras om att deras data kommer att analyseras och att de i annat fall får invända. I andra fall krävs ett specifikt samtycke.

Vem ska äga datan?

– Det är en väldigt komplicerad fråga. Det är förmodligen så att patienten äger datan. Men organisationerna har alla ansvar för den, och de har ansvar för kontroll och hantering av datan. Du måste ha en legal grund för att dela informationen och du måste ha en modell för medgivande, säger Ben Bridgewater och fortsätter:

– Varje organisation som har data, måste gå med på att deras data delas.

En annan het potatis är debatten om sekretess.

– Det är en utmaning att visa för medborgarna vilka fördelar de får som individer och som befolkningen får i sin helhet. Men det är också en utmaning för organisationerna att visa vilken säkerhet de har.

Ben Bridgewater tror inte att allmänheten i Storbritannien hyser någon större oro för bristande sekretess kring deras information. Däremot tycker han att medierna blåser upp frågan.

– Det är intressant eftersom ekonomisk data delas ganska friskt.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler