Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

I FRAMKANT. Distriktssköterskorna Linda Lännerström och Hanna Lundstedt driver förändringsarbete på Sörmlands vårdcentraler.

I FRAMKANT. Distriktssköterskorna Linda Lännerström och Hanna Lundstedt driver förändringsarbete på Sörmlands vårdcentraler. Bild: Christina Björnesjö

Patienten i centrum – på riktigt

Att lyssna på patienterna och för­ändra vården utifrån vad de efter­lyser kräver öppna ögon och öron. Vårdpersonal på fyra vård­centraler i Sörmland har tränat på det.

Annons:
“Egent­ligen är det otroligt konstigt att vi inom sjukvården inte frågar patienterna mer.”

- Linda Länner­ström, verk­sam­hets­utvecklare inom primär­vården i Landstinget Sörmland.

Synpunkter från flera hundra patienter ligger bakom nya och mer personcentrerade arbetssätt vid fyra vårdcentraler i Landstinget Sörmland.
 
Totalt har 121 patienter varit engagerade och ytterligare 390 bidragit med synpunkter som resulterat i nya mottagningsrutiner, bättre psyko­socialt stöd, mat­lag­nings­kurser, samt grupp- och informations­träffar för kroniker med främst dia­betes, kol, och högt blodtryck.

– Egentligen är det otroligt konstigt att vi inom sjukvården inte frågar patienterna mer. I de flesta andra sektorer frågar man ju dem man ska leverera till vad de efter­frågar. Men vi är inte vana vid ­detta i sjukvården så vi måste lära oss, säger Linda Lännerström, distrikts­sköterska och verksamhetsutvecklare inom primärvården i Landstinget Sörmland.

Att föra en nära dialog med patienterna väcker förståelse och fungerar även som drivkraft för att skapa förändringar, tror hon.

En lärdom i projektet vid de fyra vårdcentralerna är att de ofta missat att den fysiska sjukdomen inte sällan åtföljs av psykisk ohälsa. Därför erbjuds den som får en kroniker­diagnos nu kontakt med kurator. Hjälp med livsstilsförändringar är ett annat behov. Bland annat har en matlagningskurs för diabetiker startats.

Som regel tycker sjukvårdspersonal att de redan arbetar personcentrerat. De ser inte något behov av att ändra rutiner eller göra nytt.

– Den inställningen är svår att bemöta när vi vill driva den här typen av förbättringsarbeten. Det handlar om att förändra attityder och normer hos personalen. Därför får man ta det i små steg och se vägen som en del i arbetet. Det finns ingen genväg, säger Hanna Lundstedt, distriktssköterska och samordnare för personcentrerad vård i Landstinget Sörmland.

En utvärdering som landstinget gjort hos personal som del­tagit i projekt med patientanpassad vård visar att de tidigare trodde att de jobbade mer personcentrerat än de faktiskt gjorde.

Det kan också vara knepigt att driva­ projekt för personcentrerad vård då det inte finns en färdig ­lösning som säger ”så här ska vi göra”.

– Den metod som vi arbetar med förutsätter att vi har en dialog med patienterna, att vi som arbetar i sjukvården är öppna och lyssnar först och förändrar sedan. Det vi gör blir mer bestående om det är för­ankrat i patientens behov, säger Hanna Lundstedt.

Hon tror att arbetssättet är något som både personal och patienter vill ha. Men om det ska utvecklas är det till styvende och sist upp till dem som arbetar i verksamheten.

– Det är personberoende. Vissa har lättare än andra för att arbeta så här. Därför behöver vi skapa ett organisations­minne för förbättringsarbeten med ledare som vågar leda. Och chefer som tror på detta, säger Hanna Lundstedt.

De fyra vårdcentraler som ingått i projekten med kronikersatsningarna kommer under det närmaste året få särskilt stöd, för att fortsätta på det inslagna spåret och inte falla tillbaka i gamla rutiner.

Kommentarer