Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

De nya fynden ger en tydligare bild av sömnens betydelse för skapandet av minnen.

De nya fynden ger en tydligare bild av sömnens betydelse för skapandet av minnen. Bild: Thinkstock

Minnen verkar finslipas nattetid

Nu kommer nytt stöd för att sömnen hjälper till att upprätthålla en balans i hjärnans minnesbank genom att skala av irrelevant information, enligt nya försök på möss. 

Annons:

Vi sover nästan en tredjedel av våra liv. Det är känt att sömnen är viktig för att skapa nya minnen, men hur det går till är inte helt utrett. Att omsättningen av synapser – alltså kontakterna mellan nervcellerna – är i balans verkar spela en central roll, utifrån tidigare forskning. En teori är att intryck som anses vara irrelevanta rensas bort genom att synapser bryts ned, medan andra bevaras och minnen skapas. Och den bilden får alltså stöd i form av fynden som presenteras i två nya studier i tidskriften Science.

I den ena har amerikanska forskare undersökt hjärnorna hos tolv möss. Vissa djur hade sovit i flera timmar under dagtid, andra hade i stället hållits vakna den tiden med hjälp av leksaker medan en sista grupp av möss varit vakna utan stimulering. Därefter mättes storleken på närmare 7 000 synapser i två områden av djurens hjärnor – ett arbete som tog närmare fyra år. Enligt resultaten var synapsernas kontaktytor ungefär 18 procent mindre hos möss som fått sova, jämfört med djuren som varit vakna. Främst bevarades större och mer stabila synapser vilket tyder på att avskalningen är selektiv.

I den andra studien har ett annat amerikanskt forskarlag försökt ta reda på mekanismen bakom omsättningen av synapser. De använde möss där vissa proteiner i hjärnans synapser märktes med en fluorescerande markör. Då kunde forskarna se att mängden protein var lägre hos djur som sovit, vilket tyder på att synapser krympt eller brutits ned. Dessa möss hade också högre nivåer av ett annat protein som bildats från genen Homer 1a. Forskarnas teori är att proteinet driver nedbrytningen av synapser. 

Sammantaget ger resultaten en tydligare bild av sömnens betydelse för mental funktion och skapandet av minnen, menar de. Men vissa frågor kvarstår, påpekar forskarna som exempelvis vill veta mer om mekanismerna som styr vilka synapser som ska brytas ned och hur lång tid det tar.

Läs mer i abstract:

Relaterat material
Studie stödjer ny modell för hur arbetsminnet fungerar

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler