Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Värmland bäst på hållbarhet i vården

Värmland är bäst på miljö och hållbarhetsfrågor vid en jämförelse av sjukvården inom samtliga 21 landsting och regioner. 

Annons:

Tuffa miljömål och långsiktigt arbete ligger bakom tätplaceringen, visar en kartläggning av miljöarbetet inom sjukvården av Dagens Medicin i samarbete med tidningen Aktuell Hållbarhet.

– Det ska vara lätt för personalen att göra rätt miljöval, säger Curt Monfelt, miljöchef i Landstinget i Värmland, om strategin för att få miljön att genomsyra organisationen.

Värmland hamnar i topp med god marginal. Men resultatet är i stort positivt när svenska regioners och landstings sjukvård har granskats och rangordnats ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Höga miljökrav på läkemedel och tuffa klimat- och energimål är sjukvårdens starka sidor. På minussidan finns mängder av fossila engångsartiklar.

Alla landsting och regioner ställer sociala och miljömässiga krav på upphandlade läkemedel. Sex av dem ställer dessutom miljökrav i alla upphandlingar: Dalarna, Västernorrland, Sörmland, Gävleborg, Kalmar och Östergötland. Dessutom följer sjukvården upp sina krav, vilket inte är regel hos alla myndigheter och kommuner, enligt tidningen Aktuell Hållbarhet.

Trots att sjukvården är relativt energiintensiv, och kan tänkas få lägre energieffektiviseringskrav än annan verksamhet, så siktar sju landsting på att halvera sin energianvändning till år 2030. Det gäller för Blekinge, Dalarna, Kalmar, Norrbotten, Jämtland Härjedalen, Västmanland och Östergötland. Ytterligare tre har nästan lika tuffa krav.

I princip alla landsting och regioner satsar också på utbildning i olika miljöfrågor för de anställda.

Men även om mycket talar för en tydlig ambition att bedriva hållbar sjukvård finns det också flera frågetecken.

Bara var tredje landsting har mål för telemedicin som går att följa upp, till exempel om läkarbesök via dator. Här finns en tydlig uppdelning mellan stad och land. Glest befolkade landsting ligger i täten för telemedicinen, med syfte att eliminera långväga resor och få tillgång till expertkunskap från andra delar av landet. Förskrivningen av antibiotika är också föredömligt låg i mer glesbefolkade regioner.

Varje år används och kasseras stora mängder engångsartiklar. Bara en av tre regioner och landsting arbetar systematiskt för att frångå onödig engångsförbrukning till hållbar användning av flergångsartiklar. Region Örebro är en av dem som kommit längst. Ytterligare fyra landsting utreder frågan.

Västra Götalandsregionen är en av få som bevakar förbrukningen: ”Vi gör även punktinsatser när vi ser att förbrukningen av engångsprodukter ökar utan koppling till exempelvis vårdhygien”.

Hittills har plasten i engångsartiklarna haft ett fossilt ursprung, men nu ökar andelen förnybara material. Samtidigt finns lovande initiativ som kommer minska miljöpåverkan ytterligare. Exempelvis har Region Skåne med hjälp av en innovationsupphandling bidragit till att ta fram ett engångsförkläde med 91 procent förnybar plast. Materialet kan nu också användas för att tillverka andra typer av produkter.

Här kan som är prenumerant  läsa mer i tidningen om undersökningen, vinnaren och innovationsupphandlingar.

Indikatorer

Här de 20 indikatorerna om miljö och hållbarhet inom sjukvård i landsting och regioner som ingår i en granskning av Dagens Medicin och Aktuell Hållbarhet.

5 uppgifter hämtade från databasen Kolada:

  1. Antibiotikaförskrivning, recept/1000 inv
  2. Avfallsåtervinning i sjukhusfastigheter, andel (%)
  3. Ekologiska livsmedel i landstingets verksamhet, andel (%)
  4. Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA (U60495)
  5. Klimatpåverkan från medicinska gaser, kg CO2-ekv/inv

15 enkätfrågor:

  1. Har landstinget/regionen ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser från sina verksamheter som minst motsvarar Miljömålsberedningens förslag om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045?
  2. Har varje sjukhus en särskilt utsedd person med ansvar för samordning av miljöfrågor?
  3. Deltar sjukvården i en organisation för hållbar sjukvård?
  4. Har sjukvården bedömt behovet av att upprätta en plan för att hantera en större tillströmning av uttorkade patienter under framtida värmeböljor på grund av förändrat klimat?
  5. Har upphandlingsavdelningen egen miljökompetens för att kunna ställa och följa upp de miljö- och hållbarhetskrav som ställs i upphandlingarna inom sjukvården?
  6. Har sjukvården genomfört någon innovationsupphandling under 2016 med syfte att driva på omställningen till ett mer hållbart samhälle?
  7. Har landstinget/regionen ett energieffektiviseringsmål för sjukvården som är mer långtgående än ramöverenskommelsen om energipolitiken, det vill säga att minska energiförbrukningen med mer än 50 procent till år 2030 jämfört med 2005?
  8. Ställer landstinget/regionen krav på Led-teknik i upphandling av ny belysningsarmatur och nya ljuskällor till sin verksamhet?
  9. Tillämpar sjukvården i princip alltid behovsbaserad styrning av ventilation och belysning i sina lokaler?
  10. Ställer sjukvården miljömässiga och sociala krav vid upphandling av läkemedel, exempelvis enligt Upphandlingsmyndighetens kriterier, eller motsvarande?
  11. Har sjukvården ett strukturerat arbetssätt för att väga in miljöaspekter vid förskrivning av läkemedel?
  12. Har landstinget/regionen utvärderat nyttan av läkemedelsrening av avloppsvattnet från sjukhusen?
  13. Har landstinget/regionen genomfört minst ett projekt för att minska uppkomsten av avfall (minskning av matavfall räknas ej) inom sjukvården?
  14. Bedriver sjukvården ett systematiskt arbete för att övergå från onödig användning av engångsartiklar till användandet av flergångsartiklar?
  15. Har landstinget/regionen uppföljningsbara mål för att utveckla telemedicinen i sjukvården?

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler