Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Jag kommer inte att ändra riktlinjer för rökavvänjning”

Genom att i media slå larm om att nikotinanvändning leder till diabetes typ 2 tar Karolinska institutet på sig ett stort ansvar, skriver överläkaren Stefan Willers. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Stefan Willers, docent, över­läkare, lung-och allergienheten, Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Karolinska institutet har, tillsammans med universiteten i Umeå och Lund, nyligen publicerat en epidemiologisk studie där man finner att snusare har ökad risk för att utveckla dia­betes typ 2 (Carlsson et al 2017). Som förklaring till denna slutsats anges en nikotin-inducerad insulinresistens. Studien fick stort genomslag i media och skapar nu förvirring angående principerna för behandling vid rökavvänjning. Senast i somras kom en annan artikel från KI som visade att nikotin inte hade någon inverkan men som inte nämns alls (Rasouli et al 2016).

Sedan början av 1980-talet har vi använt oss av nikotinläkemedel för att lindra den abstinens som gör det svårt att sluta röka. Det svenska nikotintuggummit Nicorette var faktiskt världens första medicinska produkt inom området efter tips från fysiologiska institutionen vid Lunds universitet, där man noterat att nikotinet i rökfri tobak kunde hjälpa rökare.

Sedan år 1990 är nikotinläkemedel receptfria, baserat på antagandet att nikotin inte är mer hälsofarligt än att det kan administreras utan överinseende av medicinsk expertis. Det viktigaste i samman­hanget anses vara att förhindra och förebygga den ökade sjuklighet som tobaksrökning medför, till exempel lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol.

Genom att i media slå larm om att nikotinanvändning leder till diabetes typ 2 tar Karolinska institutet på sig ett stort ansvar. Nikotinläkemedel godkändes av Läkemedelsverket redan 1982 och är sedan många år förstahandsalternativ vid farmakologisk behandling av rökare. Vid sådan behandling eftersträvar man en nikotinkoncentration i serum motsvarande den som finns hos en rökare.

Genom att nikotinläkemedel är receptfria finns det ingen reell möjlighet att kontrollera konsumtionen i befolkningen. Det finns numera anledning att misstänka att en del patienter som slutar röka, fort­sätter med nikotin i läkemedelsform i stället. Det kan i många fall röra sig om vanemässigt användande av framför allt nikotintuggummi.

Hittills har man inte sett på detta som något stort medicinskt problem eftersom rökavvänjning ändå är mycket angeläget och hälsoriskerna med nikotin bedömts vara försumbara.

Efter att ha tagit del av forskaren Sofia Carlssons uttalande i media angående risken för diabetes typ 2 vid nikotinanvändning frågar man sig om nikotin­läkemedel i så fall kan fortsätta att vara receptfria. Kan Läkemedelsverket ha underskattat riskerna med nikotin när man en gång i tiden godkände Nicorette som läkemedel? Jag tycker nog inte studien väger tungt och ändrar därför inte riktlinjerna för rök­avvänjning där ju nikotinläkemedel är förstahandsmedel. 

Kommentarer