Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jan Hedner, professor i sömn­medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Ludger Grote, docent och över­läkare vid avdelningen för sömn­medicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Jan Hedner, professor i sömn­medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Ludger Grote, docent och över­läkare vid avdelningen för sömn­medicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Bild: Johan Wingborg/Magnus Gotander

”Sömnapné ett folkhälsoproblem med stora ojämlikheter”

Kvinnor med sömnapné väntar i snitt cirka 10 procent längre än män på att få en diagnos, oavsett svårighetsgrad, skriver Jan Hedner och Ludger Grote.

Annons:

Cirka 10 procent av alla kvinnor och 20 procent av män mellan 30 och 60 år beräknas lida av sömnapné. Den som lider av sömnapné löper en förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, men även andra typer av samsjuklighet som exempelvis kol och depression är vanlig. Forskning visar även att bilförare med obehandlad sömnapné har cirka 2,5 gånger så hög risk att hamna i en trafikolycka.

Alla dessa identifierade risker reduceras påtagligt om tillståndet behandlas, något som sker i alltför liten utsträckning och med stora skillnader såväl mellan olika regioner som mellan könen.

Statistik från Svenska sömnapnéregistret, Sesar, visar att medianväntetiden från remiss till diagnos varierar mellan 30 och 300 dagar på de kliniker som rapporterar. Kvinnor väntar dessutom i snitt cirka 10 procent längre än män, oavsett apnésvårighetsgrad.

Detta signalerar en ojämlik vård, en dålig träffsäkerhet i prioriteringen av de remisser som inkommit och att prioritering av remisserna inte alltid fångar de patienter med högst utredningsbehov.

“Även när det gäller behandling finns stora skillnader mellan könen. ”

Även när det gäller behandling finns stora skillnader mellan könen. En tredjedel utgörs av bettskenor, två tredjedelar utgörs av kontinuerlig övertrycksbehandling, CPAP. Givet samma apnésvårighetsgrad, ålder och BMI behandlas färre kvinnor med CPAP.

Även andelen patienter med samsjuklighet är högre bland kvinnor, oavsett om det handlar om mild, måttlig eller uttalad sömnapné.

Detta kan inte fortgå. Det handlar här inte om någon ny kostsam behandling utan tvärtom sparar samhället genom att behandla sömnapnoiker cirka 10 000 kronor per patient och år. Därtill kommer förbättrad livs­kvalitet, minskad olycksfallsfrekvens och reducerade sjuklighetstal.

Att från politiskt håll uppmuntra och finansiera satsningar på diagnos och behandling av patienter med sömnapné borde vara självklart. En investering som leder till besparing, samtidigt som den minskar många individers lidande torde ge våra landstingspolitiker förutsättningar för en betydligt bättre nattsömn. Alla de i dag obehandlade patienterna med apnérelaterade besvär kommer definitivt att få det. 

Kommentarer

  • utsövd 2017-02-20 08:11:00

    Tack för en viktig debattartikel. Själv diagnosticerad med OSAS vid 31års ålder. BMI22. I dag 15 år senare helt annan person. Personligen heriditet då anhöriga också fick samma diagnos efter att jag gjorde påtryckningar om att testa sig. En av oss har CPAP två av oss antiapnéskena. Det borde via anamnes vid ett antal olika diagnoser ställa frågor kring nattsömn, nykturi, "powernaps" på eftermiddagar som är minst 1 timme långa och aldrig utsövd. Jag fick ett "nytt" liv efter min antiapnéskena. Så här i efterhand hade jag önskat att mina föräldrar tidigare låtit mig sömnregisterats som barn och kanske tidigare i livet fått bättre sömnkvalitet?. Fortsätt att diskutera. Mitt liv både på och utanför sängen har fått ökad livskvalite med 100% efter apnéskenan. Det är inte kul heller att som partner ligga o behöva putta på den andre för att denne slutar andas, snarkar mm. Ej heller att bli puttad på ska tilläggas. Tack för en viktig artikel

  • Agneta Berglöw 2017-02-17 09:51:49

    Firar i år 10 år med CPAP utrustning påkopplad varje natt år ut o år in sedan jag fick köpa min utrustning 2007 då landstingspolitikerna inte godkände utrustningen som kostnadsfri för patienter med diagnostiserad sömnapne o alla de risker som är förknippat med denna sjukdom.Skrämmande okunskap.Har många gånger tänkt att den dyrbara utgiften skulle jag säkert med många andra drabbade få tillbaka i efterhand.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier