Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

”Nedmontering av smärtvården drabbar utsatta patienter”

Hur ska högspecialiserad sjukvård kunna bedrivas utan god smärtvård? frågar nio debattörer.

Annons:

Bland de svåraste patienterna är individer med komplicerad sjukdom och svår, långvarig smärta.

Karolinska universitetssjukhuset är en högspecialiserad enhet dit patienter med svåra medicinska tillstånd kan hänvisas. Med specialister menas i detta sammanhang även specialistsjuksköterskor, specialiserade fysioterapeuter med flera.

Mot ovanstående bakgrund ter det sig orimligt att Karolinska beslutat att montera ner smärtvården på Huddinge.

Karolinska universitetssjukhuset är ur organisatorisk synpunkt en enhet uppdelad på två sjukhusbyggnader. Det finns samordningsvinster i att centralisera verksamheter. Mot detta har vi ingen kritik. Vi kritiserar däremot beslutet att överföra all öppenvård till Solna samtidigt som smärtvården av inneliggande patienter på Huddinge försämras med roterande läkare från Solna.

Karolinska i Huddinge är ett av landets största sjukhus med cirka 700 sängplatser. Ledningen påstår att smärtvården förstärks men förslaget innebär i praktiken en försämrad vård. Till exempel har en stor del av invånarna i södra Stockholm en låg socioekonomisk profil och denna redan utsatta grupp riskerar en försämrad smärtvård. Gedigen evidens visar att smärttillstånd är kraftigt överrepresenterat hos denna grupp.

“Beslutet innebär att smärtbehandling av inneliggande patienter försämras.”

Beslutet innebär att smärtbehandling av inneliggande patienter försämras på grund av bristande kontinuitet och svårigheter att arrangera konferenser om komplicerade patienter.

Sveriges Kommuner och Landsting publicerade i december 2016 ”Nationellt uppdrag smärta” där man just understryker komplexiteten i handläggningen av patienter med långvariga smärtor och behovet av att skapa långsiktighet, stabilitet och organiserat samarbete mellan vårdinsatser. Kompetens och resurser inom primärvård och smärtverksamhet inom det fria vårdvalet är otillfredsställande. Smärtvården är dessutom ojämnt fördelad geografiskt.

Att montera ner smärtvården på Huddinge ter sig därför motsägelsefullt och patienterna kommer att drabbas. Sannolikt förlängs vårdtiderna på grund av undermålig smärtbehandling. Efter slutenvården krävs ofta en långsiktig poliklinisk kontakt med smärtmottagningen för att förhindra utveckling av läkemedelsberoende och förebygga täta akutmottagningsbesök och upprepade inläggningar. Läkare från andra discipliner uttrycker en stor oro över de konsekvenser som en neddragen smärtvård i Huddinge ger.

En konsekvens av beslutet blir också att det totala utbudet av högspecialiserad smärtvård i Stockholms läns landsting minskar. Vart ska patienterna ta vägen? Sedan många år råder brist på smärtläkare och nyligen har flera kompetenta smärtläkare slutat sin anställning.

En annan konsekvens är att utbildning, handledning, forskning och undervisning minskar vilket troligen leder till ökade svårigheter att rekrytera nya smärtläkare och andra inom smärtfältet.

Vi anser att den högspecialiserade smärtvården på Karolinska universitetssjukhuset måste ha kvar en kontinuerlig verksamhet både i Huddinge och Solna. Fördelningen av öppenvårdsverksamheten kan diskuteras men det är verklighetsfrämmande att hela öppenvården överförs till Solna. Vi emotser också en detaljerad konsekvensutredning av hur nedmonteringen kommer att påverka patienter, vårdproduktion, arbetsmiljö och resursplanering.

Inriktningsbeslutet ger ett obehagligt intryck av att man helt enkelt inte förstått vad högspecialiserad smärtvård innebär. Kommer den redan svaga gruppen patienter med långvarig smärta att ytterligare nonchaleras av sjukvården? Hur ska den högspecialiserade sjukvården kunna bedrivas rationellt och effektivt utan god smärtvård?

Jan Rosenberg, smärtläkare, Anna-Karin Jansson, smärtsjuksköterska, Annica Persson Rhodin, smärtläkare, Eva Götharson, smärtsjuksköterska, Lars Ståhle, smärtläkare, Ala Ouraiby, ST-smärtläkare, Lotta Carlberg, smärtsjuksköterska, Lars Wahlström, smärtpsykiater, David Hellgren Svae, ST-smärtläkare, samtliga anställda på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Kommentarer

  • Björn Bragée, smärtläkare 2017-03-11 19:16:43

    Även öppenvårds-smärtvården stöder den högspecialiserade smärtvården att upprätthålla enheter för de patienter som är i behov av mer avancerade åtgärder som invasiva behandlingar. Jag tror ett viktigt argument vore att få ta del av hur många patienter som drabbas av denna förändring. Hur många patienter möter årligen den högspecialiserade vården, som vad jag förstår har ett tjugotal professionella medarbetare i Stockholm, och hur fördelas behandlingarna för dessa. Det kan ge ökad tyngd, och vi intresserade ser verkligen fram mot den konsekvensutredning som aviseras. Ett nationellt register för smärtvården av samma slag som det som finns för smärtrehabilitering vore mycket värdefullt för att styrka både behov och resultat.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!