Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Magnus Hultin, docent, Umeå universitet, ansvarig för kunskapsprov för läkare, överläkare i anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus, Region Norrbotten, och Erik Magnusson, t f avdelningschef, avdelningen för behörighet och statsbidrag, Socialstyrelsen.

Magnus Hultin, docent, Umeå universitet, ansvarig för kunskapsprov för läkare, överläkare i anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus, Region Norrbotten, och Erik Magnusson, t f avdelningschef, avdelningen för behörighet och statsbidrag, Socialstyrelsen. Bild: Mattias Pettersson och Socialstyrelsen

”Vi tror att provet ger ett bra resultat”

Vår förhoppning är att det nya systemet ger förutsättningar för fler att få arbeta med det som han eller hon är utbildad för och med det som svensk hälso- och sjukvård så tydligt efter­frågar, skriver Magnus Hultin och Erik Magnusson i ett svar till ett tidigare debattinlägg. 

Annons:

För att en person utbildad utanför EU/EES ska få svensk läkarlegitimation krävs att han eller hon har motsvarande kunskaper som en svenskutbildad samt har godkända kunskaper i svenska, norska eller danska och har genomfört en kurs i svenska författningar. Detta regleras i patientsäkerhetsförordningen.

Nu finns ett prov som, till­sammans med en praktisk tjänst­göring på sex månader, prövar att den sökande har sådana kunskaper. Avsikten med det nya, tydligare systemet är att möjliggöra en snabbare väg till legitimation.

Det finns i dag drygt 500 läkare som fått beslut från Social­styrelsen om kunskapsprov och som har registrerat sig på Umeå universitets kurswebb för att få tillgång till material för att för­bereda sig inför kunskapsprovet. Där finns tillgång till gamla prov och till samma webbaserade föreläsningar som ordinarie studenter vid Umeå universitet har. Inför de teoretiska delproven finns också möjlighet att öva på de gamla proven i den digitala provmiljön, men hemma vid den egna datorn.

Det arrangeras i år även preparandkurser inför kunskapsprovet vid Göteborgs, Linköpings och Lunds universitet.

Den som inte på tre försök på det teoretiska delprovet eller två försök på detpraktiska delprovet fått ett godkänt resultat bedöms inte ha de kunskaper som krävs för att genom denna väg få svensk legitimation. Att öka antalet provtillfällen eller att bedöma de olika delarna separat tror vi inte ut­ifrån erfarenhet kommer att ge ett bättre utfall, utan snarare leda till en fördröjning för den enskilde. 

För dessa finns i stället fortsatt möjlighet att söka in på kompletterande utbildning för läkare. Dessa utbildningar, där Social­styrelsen inte är involverad, planeras 2018 utökas från befintliga max 70 helårsstudenter vid Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Linköpings universitet med ytterligare drygt 50 helårsstudenter vid Lunds och Umeå universitet.

“Det nya provet utgår från en väsentligt bredare kunskaps- och färdighetsbas.”

Det nya provet utgår från en väsentligt bredare kunskaps- och färdighetsbas än vad som ryms inom de fem kliniska ämnen som tidigare utgjorde Tule-provet. Det är av den anledningen som man efter godkänt kunskapsprov inte längre behöver fullgöra 18 månaders AT-tjänstgöring och AT-prov. En tjänstgöring som blivit allt svårare att få plats på, inte minst för personer med utbildning utanför EU/EES, och ett AT-prov som allt fler med utbildning utanför EU/EES kommit att genomföra utan godkänt resultat.

Det är provets bredd inklusive den praktiska tjänstgöringen som gjort att fokus kunnat skiftas från dokumentation till faktiska kunskaper och färdigheter.

Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra provet. Provtiden har utökats och i april ska en kontroll­grupp från läkarutbildningen göra provet för att ge ytterligare underlag för en bedömning av om frågorna hålls på rätt nivå.

I förlängningen är förhoppningen att det nya systemet ger förutsättningar för fler att få arbeta med det som han eller hon är utbildad för och med det som svensk hälso- och sjukvård så tydligt efter­frågar. 

Relaterat material
”Det nya kunskapsprovet är orättvist”

Kommentarer

  • Lida 2017-03-16 16:47:39

    Rättvisa för alla(mycket viktigt)! Antal chanser för att skriva kunskapsprovet är viktiga för alla provtagare, inte enbart få ska få flera chanser. Kunskapsprovets projektledare räknar inte omgångarna från icke godkända vid två senaste provtillfällen( 22 oktober 2016 och 21 januari 2017), men godkända behåller sina betyg. Alla framtida borde få lika många totala chanser oavsett man deltog i första två omgångarna eller inte, annars begås orättvis handling. Många har till och med gjort två gånger Tule-provet och sedan fick de 3 gångers nya chanser i det nya systemet. Nu om de hade deltagit och varit ej godkända i de första två omgångarna får de ytterligare 3 chanser d.v.s. totalt 7 gångers chanser att skriva provet. Så Socialstyrelsen måste ge nya provtagare lika många eller åtminstone 5 gångers totala chanser.

  • Jelena 2017-03-16 13:29:24

    Varför får bara de som deltagit vid de två första provtillfällen totalt 5 chanser och inte ALLA deltagare? Det är helt orättvist mot nya deltagare. Reform och förbättringsåtgärder måste gälla alla provdeltagare inte en viss grupp???? Eller kan man tolka så här att Socialstyrelsen och Umeå universitet har tagit bort 2 första försök från provdeltagarna som inte hade blivit godkända innebär att provet var ett experimentellt prov. Socialstyrelsen bör ta hänsyn till läkarnas gemensamma förbättringsförslag inlämnad den 23 januari 2017 vid mötet med Socialstyrelsen och Umeå i Uppsala som även är undertecknad och har stöd av 50 verksamma specialister i Sverige. Det är kanske dags att provansavriga vid Umeå universitet tänka om och vänligen lämnar uppdraget till ett annat universitet som har mer och längre erfarenheter i dessa frågor än de har.

  • Ahmad 2017-03-15 14:38:59

    Oavsett vad Magnus eller Erik tror måste man komma ihåg att 1. Om prekliniska ämnen inte tas bort från det här omfattande och offensiva provet 2. Och om deltagarna inte får mer än 3 chanser i det teoretiska delen 3. Samt om deltagarna inte ges mer än 2 chanser i det praktiska delen klarar största majoriteten av läkarna inte kunskapsprovet med nuvarande innehåll och krav som Umeå universitet ordnat. Provet i sin format bör likna Tuel och AT-prov så att läkarna kan ägna sig åt klinisktinriktade ämnen och den kunskap som verkligen gäller att kunna för kliniskt arbete och hjälpa de behövande patienterna (inte för att räkna upp eller analysera upp molekylernas struktur och enzym cyklar vilka läkarna redan läst i sina hemländer plus bara är intressant för dem som ska vidare utbilda sig eller forska i framtiden. Läkarna med utbildning utanför EU/EES ska inte behandlas som nybörjare studenter. De bör bara testas om de har kunskap som en praktiserande AT-nivå läkare ska behöva i vardagen.

  • Tamim 2017-03-15 13:29:31

    Målet med våra förbättringsförslag är att förbättra vägen till legitimation för det genomsnittliga utländska läkaren inte för 'Genier' eller de som är undantagna. Provresultat från både provtillfällen i 22 oktober 2016 och 21 januari 2017 visade att majoriteten var underkända. Deltagarna blev icke godkända enbart p.g.a det 'prekliniska delens omfattning och irrationella samt opraktiska inkluderande. Det är provets resultat som är beviset behövs ingen tyckande eller tro. Praktiska delen: Har man inga möjligheter till praktik eller auskultation, är chansen att klara det praktiska provet väldigt låg (även för läkare med utbildning i Sverige eller EU). Läkare med utbildning från länder utanför EU/EES har inte klinisk erfarenhet i den svenska sjukvården och är inte vana vid vårdkulturen, därför måste man ges mer chanser gällande det praktiska provet och ha möjligheter till praktik före det praktiska provet(OSCE) och inte därefter. Praktiska provets innehåll bör också reduceras.Tack

  • Tamim 2017-03-15 13:01:01

    Problemet gäller hundratals oroliga läkares framtid och också Sveriges sjukvårds framtid. Vi har redan lämnat ett välgenomtänkt dokument med alla våra logiska och lämpliga lösningar för icke-EU utbildade läkare för att snabbt ska kunna komma i svensk sjukvård (enligt regeringens önskan) till Sos, Umeå universitet och även berörda myndigheter. Alla läkare ska uppfylla de krav och villkor som andra svenska läkare uppfyller..varken mer eller mindre. Alla Tule läkare arbetar i sjukvården med enbart kliniska ämnetsprov och specialister med 6-månaders godkända arbete har erhållit legitimation i Sverige utan problem . Så ta tillbaka legitimation(även svensk utbildade) och tvinga alla det Nya Provet eller gör ett kliniskt prov med ämnen läkarna ska jobba med, med vanliga prov regler(som redan finns i Sverige vid universiteten"KI") och låt utländska läkarna legitimera sig och börja arbeta. Sluta med ett påhittade/lotteri prov utan standardisering enligt vetenskapliga praxis och rättvisa!

  • Dostana 2017-03-14 23:21:53

    Lite jämförelse: Tule: 1.Tule-provet var en välbeprövad metod. Enligt Tule-sekretariat på KI september 2016, klarade ca 60-65 % av deltagare Tule under åren. 2. Det dåliga resultatet från det första provtillfället där bara 5 av knappt 60 personer klarade hela provet var alarmerande. 3. Tule-provet bestod av totalt 5 kliniska ämne. Det nya kunskapsprovet består sammanlagt av ca 50 prekliniska- och kliniska ämne. 4. Om deltagarna i Tule-provet klarade några delar av provet (t.ex. kirurgi eller medicin), fick de vid nästa provtillfälle koncentrera sig på de kvarvarande delarna (t ex. psykiatri, gynekologi och barn) utan att behöva göra om hela provet. Men vid det nya kunskapsprovet innebär icke godkänt i en del eller flera delar, underkänt på hela provet. Utan en godkänd teoretisk del får man inte delta i praktiska delen. Varför blir man underkänt på de ämnen som man redan klarat? Så huvudproblemen är provets villkor, omfattning, innehåll och utformning som Ni inte erkänner

  • Dostana 2017-03-14 21:24:32

    Skulle det inte varit effektivare att vi får koncentrera oss mer på de kliniska ämnena, praktiska moment och språk? De som ständigt förespråkar ett prov för de prekliniska ämnena borde själva genomgå ett sådant prov utan facit och vara en förebild för andra.

  • Dostana 2017-03-14 21:19:58

    Prekliniska ämnen läser man under yngre år och med tiden blir hjärnan mer och mer upptagen med kliniken och viktiga ämnen. Vad man vill uppnå med ett sådant prov? Man borde testas för den kunskap som anses vara relevant. För en allvarligt skadad patient på akutrummet är det viktigt hur en läkare snabbt och säkert handlägger dennes skada/åkomma. Patienten struntar i om läkaren kan exakta mängder av receptorer på cellväggar som han har läst för 10-20 år sedan. Vad spelar de basala detaljer (t.ex- i molekylär biologi) för roll för en specialist i kardiologi? Man kan införa ”ett stickprov” för alla läkare i Sverige? Testa dem var 5:e år och kolla om de kan Citronsyrecykeln utantill. Och de som inte klarar måste bli av med legitimation och inte får jobba som läkare längre? Varför ska man lägga så mycket energi och tid för att läsa dessa för att eventuellt svara på en enda fråga per ämne som har 0,2-0,5 % chans att inkluderas i provet? Skulle det inte varit effektivare att vi får koncentr

  • Diana Ekrami 2017-03-13 17:37:57

    Och alla läkare klarar prekliniska ämne innan de börjar kliniska delen i olika universiteten i hela världen. Man behöver inte tvinga alla icke-EU läkare att upprepa igen varje enzym i detalj efter många år. Erfarna läkare behöver inte kunna upprepa dessa ämne i varje steg i senare livets kliniska arbete!! Behövs ingen orimliga och opraktiska snabba spår!

  • Diana Ekrami 2017-03-13 17:35:12

    1)Att öka chansen(för bara första två misslyckade grupper) är ingen reform för alla. Alla deltagare (även nya deltagare) vill ha flera chanser oavsett de gjorde provet tidigare eller inte. 2) Lämna 'Lotteri' provet med 'hela läkar - och AT- utbildningen'avgjort i några timmar ! Ge Karolinska rätten att göra Tule_provet igen och Icke-EU läkare göra AT-/Praktik igen! Karolinska Klarar mer än väl hitta vem är läkare och vem är inte det (detta är bevisat redan) 3) Vi bör börja bli ärliga och rättvisa människor och börja respektera läkarutbildningen från andra länder. 4) Det har inte tagits hänsyn till huvudproblemet(införande av detaljer av hela Pre-kliniska ämnen), även svensk utbildade erfarna läkare kunde inte klara den delen(ref:Läkartidningen november 2016) Prekliniska delen är bara viktig för de som ska bli biokemist eller bli forskare i dessa ämne! Det är uppenbart att det finns inget universitet i världen som inte har Pre-kliniska ämnen.

  • Fawad Sekandari 2017-03-12 15:00:14

    Statistiken säger att om Socialstyrelsen inte kommer med nya direktiv enligt 'läkarnas gemensamma protest och förslag med logiska och rättvisa förändringarna av kunskapsprovet, blir horribla konsekvenser på icke-EU läkarna och till följd svensk sjukvård med framtida och nuvarande behov av läkararbetskraft. . Andra alternativet är att enkelt återgå till 'Tule'-provet från Karolinska parallellt och senare AT/Praktik-6 mån(för specialister). För att återgå till det hälsosamma/rättvisa provet och system som bevisad fungerade för Sveriges sjukvård hittills måste uppdraget ges till Karolinska.

  • Fawad Sekandari 2017-03-12 14:37:07

    Det nya kunskapsprovet verkar mer eller mindre som ett oskrivet krav för att läsa om hela läkarprogrammet. Och istället för tiotals separata prov under många år, tvingas man att klara alltihopa under några timmar. Kunskapsprovet och dess svårighetsgrad tolkas av många som ett hinder. Det förefaller som om varenda del av provet, dess struktur, innehåll, utformning, krav och omfattning konstruerats med syfte att försvåra och komplicera valideringsprocessen samt vägen till läkarlegitimation. Provet kommer utan tvekan att komplicera livet för icke-EU läkare. En stor andel av dem kommer att tvingas byta yrke eller bli arbetslösa. Och det är inte p.g.a. att de alla är okunniga läkare, utan p.g.a. att det nuvarande provet är ett felaktigt instrument för bedömning av läkarnas kunskap och kompetens. Bedömning av kunskap och kompetens bör göras på ett rättvist sätt. Det är extremt viktigt att vederbörande myndigheter tar denna fråga på största allvar.

  • lala babayeva 2017-03-09 22:31:44

    Är det relevant att testa en läkare inom anestesi med många års erfarenhet på prekliniska frågor och jämföra resultatet med en student som precis har läst dessa kurser?

  • Aree 2017-03-09 17:45:34

    Jag undrar hur det nya systemet ska ge rätt förutsättningar för fler läkare att arbeta med det de är utbildade för? Om jag är utbildad specialist kirurg i mitt hemland hur ska detta prov som baseras på min läkarexamen och AT som jag gjorde för mer än 10 år sedan kunna ge mig ett arbete som kirurg eller testa mina kunskaper inom området som jag faktisk hade valt att utbilda mig vidare i? För mig känns detta prov som ett stort steg bakåt och slöseri med tid och relevant erfarenhet eftersom jag har inriktat mig på ett visst område för många år sedan. Hur relevant är en kontrollgrupp av bara läkarstudenter när många av oss har avslutat sina läkarstudier för länge sen och kommit in i våra specialistområden eller har arbetat i flera år? Varför inte blanda kontrollgruppen så att det blir mer relevant? Är det relevant att testa en överläkare inom anestesi med många års erfarenhet på prekliniska frågor och jämföra resultatet med en student som precis har läst dessa kurser?

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!