Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Magnus Hultin, docent, Umeå universitet, ansvarig för kunskapsprov för läkare, överläkare i anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus, Region Norrbotten, och Erik Magnusson, t f avdelningschef, avdelningen för behörighet och statsbidrag, Socialstyrelsen.

Magnus Hultin, docent, Umeå universitet, ansvarig för kunskapsprov för läkare, överläkare i anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus, Region Norrbotten, och Erik Magnusson, t f avdelningschef, avdelningen för behörighet och statsbidrag, Socialstyrelsen. Bild: Mattias Pettersson och Socialstyrelsen

”Vi tror att provet ger ett bra resultat”

Vår förhoppning är att det nya systemet ger förutsättningar för fler att få arbeta med det som han eller hon är utbildad för och med det som svensk hälso- och sjukvård så tydligt efter­frågar, skriver Magnus Hultin och Erik Magnusson i ett svar till ett tidigare debattinlägg. 

Detta är en opinionstext. Åsikterna som förs fram här är skribentens egna.
Annons:

För att en person utbildad utanför EU/EES ska få svensk läkarlegitimation krävs att han eller hon har motsvarande kunskaper som en svenskutbildad samt har godkända kunskaper i svenska, norska eller danska och har genomfört en kurs i svenska författningar. Detta regleras i patientsäkerhetsförordningen.

Nu finns ett prov som, till­sammans med en praktisk tjänst­göring på sex månader, prövar att den sökande har sådana kunskaper. Avsikten med det nya, tydligare systemet är att möjliggöra en snabbare väg till legitimation.

Det finns i dag drygt 500 läkare som fått beslut från Social­styrelsen om kunskapsprov och som har registrerat sig på Umeå universitets kurswebb för att få tillgång till material för att för­bereda sig inför kunskapsprovet. Där finns tillgång till gamla prov och till samma webbaserade föreläsningar som ordinarie studenter vid Umeå universitet har. Inför de teoretiska delproven finns också möjlighet att öva på de gamla proven i den digitala provmiljön, men hemma vid den egna datorn.

Det arrangeras i år även preparandkurser inför kunskapsprovet vid Göteborgs, Linköpings och Lunds universitet.

Den som inte på tre försök på det teoretiska delprovet eller två försök på detpraktiska delprovet fått ett godkänt resultat bedöms inte ha de kunskaper som krävs för att genom denna väg få svensk legitimation. Att öka antalet provtillfällen eller att bedöma de olika delarna separat tror vi inte ut­ifrån erfarenhet kommer att ge ett bättre utfall, utan snarare leda till en fördröjning för den enskilde. 

För dessa finns i stället fortsatt möjlighet att söka in på kompletterande utbildning för läkare. Dessa utbildningar, där Social­styrelsen inte är involverad, planeras 2018 utökas från befintliga max 70 helårsstudenter vid Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Linköpings universitet med ytterligare drygt 50 helårsstudenter vid Lunds och Umeå universitet.

“Det nya provet utgår från en väsentligt bredare kunskaps- och färdighetsbas.”

Det nya provet utgår från en väsentligt bredare kunskaps- och färdighetsbas än vad som ryms inom de fem kliniska ämnen som tidigare utgjorde Tule-provet. Det är av den anledningen som man efter godkänt kunskapsprov inte längre behöver fullgöra 18 månaders AT-tjänstgöring och AT-prov. En tjänstgöring som blivit allt svårare att få plats på, inte minst för personer med utbildning utanför EU/EES, och ett AT-prov som allt fler med utbildning utanför EU/EES kommit att genomföra utan godkänt resultat.

Det är provets bredd inklusive den praktiska tjänstgöringen som gjort att fokus kunnat skiftas från dokumentation till faktiska kunskaper och färdigheter.

Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra provet. Provtiden har utökats och i april ska en kontroll­grupp från läkarutbildningen göra provet för att ge ytterligare underlag för en bedömning av om frågorna hålls på rätt nivå.

I förlängningen är förhoppningen att det nya systemet ger förutsättningar för fler att få arbeta med det som han eller hon är utbildad för och med det som svensk hälso- och sjukvård så tydligt efter­frågar. 

Relaterat material
”Det nya kunskapsprovet är orättvist”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler