Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Torkel Åberg, pensionerad thoraxkirurg, tidigare chef för Hjärtcentrum i Umeå, och
Gun Wallin Åberg, anestesi­sjuksköterska, vårdlärare, tidigare chef för patienthotellet Björken i Umeå.

Torkel Åberg, pensionerad thoraxkirurg, tidigare chef för Hjärtcentrum i Umeå, och Gun Wallin Åberg, anestesi­sjuksköterska, vårdlärare, tidigare chef för patienthotellet Björken i Umeå.

”Så kan bristen på sjuksköterskor lösas”

Det finns redan en modell som bejakar såväl de anställdas behov av frihet och flexibilitet, som arbetsgivarens behov av bemanning, skriver Torkel Åberg och Gun Wallin Åberg i en debattartikel.

Annons:

Dagens Medicin har i nr 8/17 gjort en kartläggning av de åtgärder som landstingen vidtar för att lösa sjuksköterskebristen. Den ger en splittrad bild över landet. Ett gemensamt drag är mera pengar till sjuksköterskorna.

Under senare tid har sjuksköterskebristen accentuerats, framför allt för specialistsjuksköterskor. Anledningen till detta sägs framför allt vara ersättningen, men även arbetsmiljön.

Sjuksköterskor har en lönenivå som jämförelsevis inte står i proportion till utbildningslängden, mest uttalat för specialistsjuksköterskorna. Samhället har således en tickande skuld till sjuksköterskorna.

Vid enkäter om sjuksköterskornas önskemål framförs följande: Man vill ha heltidstjänster, inga delade turer, tjänstgöring högst var tredje helg, helst ingen natt. Dessa önskemål är helt oförenliga sinsemellan.

Önskemålen angående arbetets mängd och förläggning på dygnet är dock helt individuella. Individen måste därför få större inflytande på sitt arbete och få ett gott incitament till att åta sig arbete dygnet runt. Det gäller för arbetsgivaren att anpassa sig till sina anställdas önskemål, inte enbart tvärtom!

1991 tog vi initiativ till att skapa ett nytt sätt att stimulera och ersätta sjuksköterskorna (Arbetstids- och ersättningssystemet, Umeå-modellen eller Poäng­systemet). Vi enades om ett antal grundsatser:

  • Arbetsgivaren beslutar om bemanningen för varje arbetspass.
  • Arbetstagaren väljer när hen vill förlägga sitt arbete.
  • Ekonomiskt incitament skapas för att individerna i gruppen ska fördela sig på alla pass.
  • En timme på normal arbetstid utgör grunden för ersättningen. Denna koefficient sätts till 1. Ersättningen under obekväm arbetstid definieras för varje timme.

En vardagsnatt värderades till 1,9 och en normal helg fick koefficienten 2,45. Timmarna registrerades i ett datasystem och individen kunde således se hur mycket arbete hen åtog sig och vilken ersättning det genererade. Detta skedde under en planeringsperiod som avslutades med en avstämning då viss jämkning kunde bli nödvändig. Ingen tvingades att arbeta oftare än var tredje helg men arbetstagaren fick ­tillåtelse, tillfälle och uppmuntran att arbeta oftare än var tredje helg.

Systemet har stora fördelar. Det bejakar olikhet. Det ger individerna möjlighet att anpassa sig till olika förhållanden i livet – såsom växlande familje­situation – och till olika önskemål, till exempel deltagande i föreningsliv. Samordning mellan olika yrkesgruppers utbildningsbehov blev lättare liksom neddragningar kring storhelger och semestertider.

Systemet tillämpades under många år på thorax­kliniken i Umeå och var mycket uppskattat av personalen.

I samband med landstingets återkommande ekonomiska svårigheter sågs de höga koefficienterna som besparingsobjekt och reducerades. Trots det ville personalen ha kvar systemet på grund av den höga flexibiliteten det gav dem. Koefficienterna sänktes dock ytter­ligare och till slut kände personalen och Vård­förbundet att det hade urholkats för mycket. Sam­tidigt hade Västerbottens läns landsting arbetat fram tre olika önskescheman som de erbjöd hela universitets­sjuk­huset.

“Systemet har en förmåga att förändras allt efter arbetstagarens men även efter arbetsgivarens behov. ”

Vårt system har däremot levt kvar på andra håll i landet, bland annat i Lund där det är mycket uppskattat och försvaras.

Systemet har en förmåga att förändras allt efter arbetstagarens men även efter arbetsgivarens behov. Det bejakar de anställdas behov av frihet och flexibilitet på deras egna villkor. Vår erfarenhet är att det är lätt att införa och att det nödvändiga data­registrerings­systemet är lätt att lära ut.

Framför allt är det en generell metod för att förmå sjuksköterskor i förskingringen att återvända till den slutna vården.

Vi anser således att landstingsvärlden måste ha ögonen öppna för alla möjligheter att få personalen att trivas. Enligt vår erfarenhet och bekräftat bland annat i Lund har vårt poängsystem haft denna effekt.

Relaterat material
Tuffa tag i kamp om sjuksköterskorna

Kommentarer

  • Ssk stud 2017-03-15 11:42:56

    @hybrisfri självklart finns det mer saker än lön som bör och kan förändras. Ingen som sagt något annat. Men det som diskuterats i denna tråd är lön. Historien om yrket ssk behöver du inte dra, den är alla inblandade väl medvetna i. Det som måste ske är en förändring och det är nu!

  • Hybrisfri 2017-03-15 11:31:58

    Självklart ska lönerna upp, men det är inte enda utvägen för att få t ex sskor att stanna och trivas, se debattartikelns förslag! Det skadar inte heller att få ett större perspektiv. Historiskt ett kvinnoyrke, låg status, monopolarbetsgivare osv. Visst, det tar tid att förändra sådant och sskor och alla andra som kämpar för rättvisare löner är värda all support.

  • Ssk stud 2017-03-15 11:01:06

    @hybrisfri men snälla lägg ner. Anser du att en ingångslön på 25 tkr och en löneutveckling som inte är högre än inflationen är bra? Det är där diskussionen hör hemma. Pengarna i vården finns, men de läggs på helt fel saker.

  • Fd SSK 2017-03-15 10:33:41

    <Hybrisfri> Du nämner upprepat att sjuksköterskeutbildningen är så kort. En specialistsjuksköterska läser 4-4,5 år utan ersättning. Hen kan även doktorera. En läkare läser 5,5 år obetalt. Det skiljer därmed ca 1 år. Jag förstår din poäng att bara för att någon doktorerat i antikens filosofi så är det inte så att hen kan förvänta sig lön därefter. Men nu är det så kallad brist på t.ex. Sjuksköterskor och lärare. Flera slutar p.g.a dålig arbetsmiljö och relativt sett låg lön. Så efterfrågan finns (och även ett överutbud men inte till erbjudet pris). Om Adam Smith och som jag tolkar ditt resonemang skulle gälla så skulle lönerna segla upp för dessa yrken. Precis som om efterfrågan på balletdansöser eller filosofer skulle stiga om det rodde brist. De bästa skulle även kunna få riktigt hög lön. Varför detta inte sker handlar snarare om synen på dessa yrken, något som ventileras spydigt i vissa komentartorsfält. Det sitter i skallen och i systemet och benämns, "LÅG STATUS"

  • Hybrisfri 2017-03-15 08:36:43

    Till Ssk stud och F d SSK: Många yrken förtjänar en god lön. Lång utbildning måste löna sig. Utbildning kostar pengar som sedan ska betalas igen! Lång utbildning plus mycket ansvar måste löna sig. Sskor gagnas inte om man tittar enbart på utbildningstiden som inte är särskilt lång om man jämför med de akademikergrupper jag tidigare nämnt. Verkligt intressant blir det om man tittar på balettdansöser, operasångare, pianister, cirkusartister m fl som har extremt många utbildningsår. Har dom så trevligt, får glassa omkring i fina miljöer med intressanta människor, så att dom inte behöver särskilt hög lön? Kanske just ingen lön alls? Många yrken som kräver lång utbildning avlönas just så. Viktigt för alla sskor att inse det, men visst är vårdpersonal underbetald jämfört med t ex läkare. Mer flexibilitet precis som debattartikeln föreslår tillsammans med höjd lön kan få sskor och annan vårdpersonal att stanna. Alltså inte enbart högre lön.

  • Fd SSK 2017-03-14 22:31:19

    Det samma gäller såklart även poliser, sjukgymnaster och andra yrken som tappar bra folk på grund av relativt sett låg lön och halvdan arbetsmiljö. Vill vi ha en bra, stolt och kompetent poliskår, lärarkår och sjukvårdspersonal? Det är så intressant att läsa agget och ängsligheten som kommer från vissa kommentarer även om det är utanför ämnet. Fortsätt skriva av er!

  • Ssk stud 2017-03-14 21:57:50

    @vintagefri Ett yrke som hanterar liv och död och eller möten med personer i den största livskrisen ska få bra betalat. Oavsett om det handlar om usk, ssk, läkare, fysioterapeuter osv. Dessa yrken förtjänar en god lön. Där har idag usk och ssk hamnat efter. Att gå in på en grundlön på 24-25 tskr de löneutvecklingen är några hundra per år (oftast i paritet med inflationen vilket innebär ingen ökning av lön). Är det rimligt??? Kan vi snälla snälla försöka inse att vi alla inom vården behöver varandra. @Dr din verklighetsfrånvända bild skrämmer mig. Jag har iaf ingenstans sagt att jag gör ett läkarjobb, det gör ni bäst, medan vi ssk gör vårt jobb bäst. Och allra bäst blir det när vi jobbar tillsammans. Jag har inget emot utländska ssk. Så länge vi inte lönedumpar och har språkkrav så kan det vara en bra lösning. Men, språkkunskapen är A&o i detta yrke, det får aldir kompenseras bort!

  • Fd SSK 2017-03-14 21:57:42

    <Dr> Rekrytera från Rumänien? För att sjuksköterskorna här är så dyra? En specialistläkare i Portugal eller Spanien hade väl en en månadslön på 10-20kkr för något år sedan (kanske högre nu). Då kan vi ju byta ut hela Sveriges sjukvårdspersonal (inklusive dig, misstänker dock att du är student och inte riktigt insett vikten av bra sjuksköterskor än). Förövrigt kan vi byta ut alla anställda i Sverige mot billig arbetskraft från andra länder. Det finns krasst inget som motiverar att alla i Sverige har sina löner jämfört med länder med svagare ekonomi. Någon annan nämner lärare. Newsflash för er, ja, lärare är också underbetalda, Utbildning som inte lönar sig. Marginell löneutveckling och JA, de har ett mycket viktigt jobb. Samhället behöver individer som är duktiga och vill söka till lärarutbildning. Sverige tjänar inte på att intaget på lärarutbildningen kräver minimalt resultat på högskoleprovet. För många platser som för få vill söka. Öka utbildningsplatserna...

  • DrJ 2017-03-14 16:57:48

    Hur ser det ut hos andra yrkeskategorier med nattjänstgöring?

  • Torkel Åberg 2017-03-14 15:35:51

    Med avsikt gällde vårt yttrande om sjuksköterskornas lönenivå deras totalinkomst, särskilt specialistsjuksköterskornas. De yrkeskatergorier som DR hänvisar till har oftast ingen tjänstgöring på obekväm arbetstid. Oregelbunden natttjänstgöring har visat sig vara ofysiologiskt och ohälsosamt. Eftersom samhället och patienterna behöver sjuksköterskornas arbete även på natten är det rimligt att ersätta detta.

  • DR 2017-03-14 12:56:08

    Rekrytera sjuksköterskor från utlandet! De är på alla sätt minst lika kompetenta som svenska sköterskor. Gör som med läkare; direktrekrytera i ex Rumänien och Filippinerna. Ett yrke som tillskillnad från läkaryrket är perfekt för utlandsrekrytering. Detta skulle motverka det ekonomiska dränaget av den svenska vården sköterskorna orsakar. De få utländska sköterskor jag arbetat med har på alla sätt varit kompetenta och betydligt mindre gnälliga och arbetsskygga jämfört med de svenskutbildade. En fördel med de utländska sköterskorna är även att de vet att de är sköterskor och inte är dumma nog att tro att de är kompetenta nog att vara läkare.

  • Vän av vintage 2017-03-14 11:02:10

    Signaturen DR som slängt in Molotov-cocktailen här i kommentarsfältet är väl hård när hen menar: ”Jämför sköterskornas lön med förskolelärare och fritidspedagoger, dvs jämför med yrken med jämförbar utbildningsnivå!” Vi är inte överens riktigt huruvida utbildning ska löna sig eller inte och i så fall vilka utbildningar som ska löna sig mer/mest? Finns en hel del användbart att fundera över i debattartikeln av Torkel Åberg och Gun Wallin Åberg. Bra prisvärd vintage!

  • Hybrisfri 2017-03-14 10:59:37

    Ohoj, vad det blåser i träa idag  Vi är fler som älskar sådana här friska blåsväder. ”Lön ska sättas utifrån ansvaret inom yrket, kompetens, utbildning, arbetsuppgifter och erfarenhet osv. Att jämföra mot andra yrken är bara larvigt.” Menar signaturen Ssk stud. Men är det inte just det man gör?? Jämför! Så låt oss jämföra: Ssk-utbildningen är förhållandevis kort om man jämför med akademikeryrken som lärare, jurist, arkitekt, bibliotekarie, kulturvetare, samhällsvetare, präst, ingenjör osv. Inte jättehöga löner där heller trots många studieår och därmed astronomiska studieskulder. Vårdyrken liksom polis- och militäryrken oerhört viktiga i vårt samhälle. Det kan vi väl enas om. Hur ska man se på riskfyllda yrken som att arbeta i gruva eller på havet? Om lön ska sättas efter antal studieår gagnar det inte sskor. Akademikergrupper som inte är av livsavgörande betydelse för ett samhälle – hur ska deras lön sättas i jämförelse med sskor eller busschaufförer som inte heller får göra fel?

  • Magnus 2017-03-13 20:45:36

    Till signaturen DR ( misstänker att du inte tillhör omvårdnadsskrået, rätta mig om jag har fel) . Jag blir matt av den här typen av föråldrade åsikter. Har du nån gång hört talas om teamarbete? Där ALLA i ett team bidrar med kunskaper för att främja individens vård. Jag tror inte att jag är läkare men jag VET att jag flera gånger rondat själv för att läkaren inte kan/vet/har erfarenhet av patienten eller tillståndet ifråga. Jag tror vi ska ha respekt för varandras yrkeskunnande där jag förmodligen handlägger en septisk chock bättre än en distriktläkare med lång erfarenhet, på samma sätt som jag står ganska handfallen för de fall som exv psykiatrin ställs inför dagligen. Att tro att läkaren är toppen i en hierarki är förlegat men att inse att hen är en viktig kugge i ett multiprofessionellt team är vägen till framgång. Så det kanske är dags att värdera upp en stor och kompetent yrkeskår.

  • Fd SSK 2017-03-13 17:58:58

    <DR> Överbetalda? Dränerar? Självinsikt? Vilken omogen aggression. Var kommer du ifrån? Snälla, skriv mer! Älskar sådant här! Förövrigt bra förslag i artikeln. Liknar sösmodellen då jag jobbade där. De som ville jobba mer ob och tjäna lite bättre kunde göra så, de som ville ha dygnsrytm och lediga helger med familjen behövde inte tvingas snurra runt dygnets timmar. Många var nöjda med det systemet. Motiverar även personer med erfarenhet som fått upp lönen något att även jobba ob då ersättningen blir procentuell. Sedan ska ju 1:an (grundlönen) vara ok. Där brast det på SÖS, som på de flesta andra ställen.

  • Ssk stud 2017-03-13 17:32:18

    @DR snacka om verklighetsfrånvaro gällande ssk-kompetens och ansvarsområde. För det första, kan jämförelsetävlingen mot andra yrkeskategorier upphöra. Snacka om att jämföra äpplen och päron. Lön ska sättas utifrån ansvaret inom yrket, kompetens, utbildning, arbetsuppgifter och erfarenhet osv. Att jämföra mot andra yrken är bara larvigt. SSK yrket har i många år haft en alldeles för låg lönenivå med en obefintligt löneutveckling. Kan vi snälla sluta kasta skit på varandra och istället tillsammans jobba för en fungerande vård, där vi hyllar och stöttar varandra!

  • Agneta Berglöw 2017-03-13 16:33:55

    Signatur DR borde skämmas att vräka ur sig så mkt nedlåtande om sköterskor.Nu heter det inte sköterskor om man inte avser barnsköterskor,undersköterskor.Det heter legitimerad sjuksköterska med olika specialistkompetenser. Arbetsuppgifterna och ansvaret att det aldrig får bli fel i yrkesutövning som sjuksköterska går inte att jämföra med t.ex nämnda grupp fritidspedagoger. Undertecknad har arbetat som sjuksköterska i mer än 40 år o tillhör nu gruppen fattigpensionär. Debattartikeln däremot andades ju värme förståelse vad det innebär att arbeta som ssk samt en realistisk syn på att även syrror skall ha lön efter kompetens,ansvar och en förstående arbetsgivare som får behålla sin personal.

  • DR 2017-03-13 09:29:56

    Nej, samhället har ingen skuld till sköterskorna. Det handlar inte bara om utbildningslängd utan om även om utbildningsnivå. Jämför sköterskorna lön med förskolelärare och fritidspedagoger, dvs jämför med yrken med jämförbar utbildningsnivå! Sköterskorna är överbetalda och dränerar med sina orimliga krav och brist på självinsikt hela vården på ekonomiska resurser.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!