Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Irma Lindström Kjellberg, sjuksköterska och forskare.

Irma Lindström Kjellberg, sjuksköterska och forskare. Bild: Johan Wingborg

Forskare: Brister i patientmedverkan löses med etik

Strategier och lagändringar i all ära men följsamhet till patientlagen nås bäst med personcentrerad vård, enligt forskare.

Annons:

Rapporten om bristande genomslag för patientlagen innehåller inte några stora nyheter för Irma Lindström Kjellberg, sjuksköterska och forskare verksam vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. 

– Resultaten är välbekanta. Det finns inte tillräcklig medvetenhet om lagen ute på vårdgolvet, cheferna har det, men inte de längre ut i verksamheten, säger hon.

Under de 50 år som hon arbetat i vården har sjukvårdskulturen inte förändrats särskilt mycket, tycker hon. Men i arbetet med att implementera personcentrerad vård har hon också sett att det går att nå förändring.

De förslag som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys lägger fram, som handlar om strategiarbete och översyn av lagar ger hon inte så mycket för. När Centrum för personcentrerad vård var remissinstans innan lagen infördes påpekade de att lagen inte är förpliktigande. Dessutom saknas ett innehåll som pekar på vikten att lyssna på patienten.

– Nyckeln är att arbeta mer personcentrerat. Sjukvården måste ha ett partnerskap med patienterna, göra gemensamma överenskommelser och planer.  Det handlar mer om etik än ett nytt arbetssätt. Forskning visar att delaktiga patienter får bättre smärtlindring, färre trycksår och har kortare vårdtider. Och det blir billigare, säger Irma Lindström Kjellberg.

Att få personalen att förstå vad personcentrerade vård innebär tar tid. Det kräver långa implementeringsperioder där alla yrkesgrupper involveras och blir delaktiga.

   – Dessutom behövs satsningar på forskning om hur implementeringen blir hållbar. Det här är ingen quick fix, men det rör på sig och händer saker ute i sjukvården i dag, säger Irma Lindström Kjellberg.

Även Neuroförbundet presenterar i dag en rapport om patientlagens dåliga genomslag, gjord bland medlemmarna. Enligt den fick bara två procent information om lagen vid sitt senaste vårdbesök.

43 procent uppger att de fått veta när deras behandling förväntades starta, och 50 procent fick information om behandlingsförloppet.

– Det här är skrämmande siffror som pekar på att patientlagens funktion i praktiken är långt ifrån den vision politikerna hade när den antogs. Trots att lagen syftar till att stärka patientens ställning visar rapporten att patienterna fortfarande måste jaga sin egen vård, säger Lise Lidbäck Neuroförbundets ordförande, i ett pressmeddelande.

Relaterat material
Nya patientlagen gav inte patienterna mer inflytande

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler