Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bilden visar ögonbottenfotografier av det opererade ögat före och ett år efter behandling. Till vänster är det drabbade området markerat. Det mörka området i den högra bilden är det transplanterade lagret av pigmentceller.

Bilden visar ögonbottenfotografier av det opererade ögat före och ett år efter behandling. Till vänster är det drabbade området markerat. Det mörka området i den högra bilden är det transplanterade lagret av pigmentceller. Bild: Copyright New England Journal of Medicine 2017

Första kliniska IPS-cellsförsöket publicerat

En japansk kvinna med svår ögonsjukdom blev pilotpatient när forskare skulle använda de nobelprisbelönade IPS-cellerna i klinisk behandling. Synen blev dock inte bättre, men försöket har ändå ett stort vetenskapligt värde, tycker ögonläkaren Anders Kvanta.

Annons:
Anders Kvanta
Bild: Johanna Hanno

– Det här är ett snyggt arbete med det viktigaste budskapet att de transplanterade cellerna överlevde och att ingen avstötning skedde, säger han till Dagens Medicin.

Det var 2014 som den japanska ögonläkaren Masayo Takahashi väckte viss uppståndelse när hon startade den första kliniska behandlingsstudien med patientspecifika celler deriverade från så kallade IPS-celler.

Det senare är en typ av stamceller som tas fram genom att ”backa” vanliga hudceller i utvecklingen. De kan sedan omvandlas till en mängd andra differentierade celler. Upptäckten av IPS-celler renderade japanen Shinya Yamanaka Nobelpriset i medicin år 2012.

Den första patienten att behandlas i Masayo Takahashis studie var en 77-årig kvinna med långt gången våt makuladegeneration, en sjukdom där funktionen i näthinnans gula fläck långsamt försvinner på grund av inväxt av blodkärl.

Masayo Takahashi och hennes kollegor opererade först bort det sjukliga lager av blodkärl och pigmentceller som sitter underst i näthinnan. Sedan opererade de in ett liten ”skiva” av framodlade pigmentceller, som delvis ersatte de borttagna pigmentcellerna.

Pigmentceller är celler som har understödjande funktion till sinnescellerna, stavarna och tapparna, och ger dem näring.

Ett år efter operationen hade synen varken förbättrats eller försämrats, enligt de resultat som nu beskrivs i tidskriften New England Journal of Medicine. Men forskarna konstaterade alltså att de transplanterade cellerna hade överlevt och möjligen brett ut sig något.

– Att man inte såg någon effekt på synen är inte överraskande. Den här patienten hade redan innan behandlingen förlorat all funktion i gula fläcken. Möjligen hade man hoppats på att det relativt lilla lagret av transplanterade celler skulle kunna ge tillbaka viss förmåga till sinnescellerna, men det såg man alltså inte, säger Anders Kvanta, som är verksam vid Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm.

Dagens Medicin har tidigare rapporterat om att den aktuella patienten blev den enda i studien som fick behandlingen. Prövningen avbröts nämligen hösten 2015 som en ren försiktighetåtgärd sedan forskarna upptäckt vissa mutationer i de framodlade cellerna hos patient nummer två.

– Vi är säkra på att cellerna är ofarliga. I ett kliniskt perspektiv har mutationerna liten mening jämfört med de kirurgiska riskerna, har Masayo Takahashi själv kommenterat fyndet för Dagens Medicin.

Anders Kvanta tror att en bidragande orsak till att studien avbröts var att framtagandet av patientspecifika IPS-celler är mycket resurskrävande.

– Det tar lång tid att ta fram och kvalitetssäkra sådana här celler om man ska göra det för varje patient. I längden håller inte det om man tänker sig att detta så småningom skulle bli en rutinbehandling för en stor patientgrupp, säger han.

I Japan går nu forskarna vidare med att bygga upp en stamcellsbank med IPS-celler från olika givare som sedan skulle kunna användas för att ta fram olika regenerativa behandlingar till immunologiskt matchade patienter med olika sjukdomar, däribland makuladegeneration.

– Då blir behandlingarna inte längre patientspecifika och man måste sannolikt komplettera med immundämpande behandling för att hindra avstötning, även för ögonsjukdomar, säger Anders Kvanta.

Läs rapporten i New England Journal of Medicine (kräver inlogg):

Relaterat material

Kommentarer

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!