Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Företagsbild/Philips Volcano

Studie öppnar för ny mätmetod av kärlförträngning

En ny metod för att mäta förträngningar i kranskärl innan en ballongvidgning gav färre biverkningar än en tidigare metod, FFR, enligt en nordisk studie i the New England Journal of Medicine. 

Annons:
Matthias Götberg, kardiolog och en av forskarna bakom studien
Bild: Privat

– Den nya metoden är snabb och enkel. Den innebär lägre kostnader eftersom läkemedlet adenosin som användes vid den äldre metoden kostar cirka 900 kronor per undersökning. I studien sågs även att färre antal stentar sattes in utan att det påverkade patienterna negativt, säger Matthias Götberg, kardiolog och verksam vid Lunds universitet.

Han är en av forskarna bakom studien och presenterar idag resultatet på den amerikanska hjärtkongressen, ACC, som i år hålls i Washington.

Ballongvidgning är ett av de vanligaste ingreppen vid förträngningar i kranskärl. Eftersom ingreppet kan innebära komplikationer så görs det endast i de fall där man under kranskärlsröntgen bedömer att cirkulationen är påverkad. Detta görs med hjälp av en tunn metalltråd med sensor som mäter tryckändring över förträngningen.
I den äldre varianten av den här metoden, Fractional flow reserve, FFR, så används adenosin för att öka blodflödet i hjärtat.

– FFR har fungerat bra men läkemedlet adenosin som används vid undersökningen har gett mycket biverkningar exempelvis andnöd, bröstsmärta och även hjärtrytmrubbningar, säger Matthias Götberg.

En metod har nu utvecklats där man istället för att använda sig av adenosin tittar på tryckfallet under diastole, alltså hjärtats vilofas. Tekniken som benämns instantenous wave-free ratio, iFR, har nu jämförts med FFR i den aktuella randomiserade studien.

I studien ingick 2 037 patienter som rekryterats via det nationella registret SCAAR, svenska coronar angiografi och angioplastik registret. Registret innehåller bland annat har data över patienter som genomgått ballongvidgningar. Med studien avsåg forskarna att visa om den nya metoden var lika bra som den gamla. Patienterna studerades under tolv månader efter ingreppet med avseende på död, hjärtinfarkt eller en oplanerad ballongvidgning eller by-pass operation.

Av patienterna i iFR-gruppen så råkade 6,7 procent ut för något av utfallen jämfört med 6,1 procent i FFR-gruppen. Den nya metoden tolererades väl hos försökspersonerna. Endast tre procent fick besvär av obehag i bröstet när man använde den nya metoden, IFR, jämfört med mer än två tredjedelar vid gamla metoden, FFR. Resultatet styrks även av en annan studie publicerad i samma tidskrift.

Vilken betydelse tror du den här studien får för klinisk praxis?

– Fler kommer att börja använda den nya metoden även om det alltid finns några som väljer att hålla kvar vid gamla metoden. Vi har ju visat att båda metoderna fungerar bra. I USA kommer man sannolikt snabbare att byta ut metoden eftersom amerikanska myndigheten FDA nyligen har gått ut med en varning för att använda adenosin på hjärtpatienter på grund av risk för allvarliga biverkningar.

Studien är sponsrad av företaget Philips Volcano.

Läs mer i abstract:

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler